Bioenergisfären/ Fakta/ Order/ ArkivSVEBIOS SIDA- meteorologisk värmebölja och politisk hetluftKent Nyström Ford Taurus den första miljömärkta personbilenEn amerikansk Ford Taurus som kan köras både på etanol och vanlig bensin blev den första personbilen som klarade Naturskyddsföreningens kriterier för Bra Miljöval på persontransporter. Tidigare har endast tåg och bussar märkts med Bra Miljöval.Förbränning av avfall är en del av kretsloppetFörbränning av brännbart industri- och hushållsavfall ökar. Problemen under 80-talets mitt med kvicksilver- och dioxinutsläpp är lösta. Av-fallsförbränning betraktas nu som en del av en kretsloppsanpassad avfallshantering.Moderniserat energiverk- Eksjö blir modell för "småskaliga" lösningarAvfall som biobränsleKjerstin Ekwall, VD SYSAV Utveckling AB och Kaj Jönsson, Driftchef vid Malmö avfallsvärmeverk SYSAV redogör här för förbrän- ningen av avfall i Malmö och fullskale- försöket vid verket.Enkla driftdata styr NOx bildningBildningen av NOx vid förbränning styrs av olika drift- och anläggningsparametrar, såsom exempelvis panntyp, panneffekt, syreöverskott och förbränningstemperatur. Detta gör att det går att utarbeta en matematisk funktion som beskriver en pannas NOx-emissioner. En serie studier har visat att noggrannheten för de beräknade emissionerna ligger i nivå med de som uppmätts med hjälp av konventionella mer kostsamma mätmetoder.Karbenning spar miljon på korrekta mätvärdenSågverket Hedin Karbenning AB beräknar att avgiften för utsläppen minskar med 900 000 kronor enbart av att rätta data kan rapporteras i stället för schablondebitering. Pannägarna kan genom bättre kunskap om sin utrustning tjäna pengar på miljöförbättringar.Utvecklad teknik för biobränsleeldningFrank Asplund välkänd expert på förbränning berättar här om den bakomliggande tekniken till Betabs ugn, BETA 2000. En ugn med ett mycket stort reglerområde med bibehållen hög förbränningskvalitet.Degerfors satsar på briketterI Degerfors satsar kommunen på förädlade biobränslen - med mycket gott resultat. - Både ekonomin och miljön har vunnit på att vi övergått från olja och el till briketter, säger värmeverkschef Per-Olof Johansson.Hook satsar på pelletEkonomiska och ekologiska vinsterDet mest fascinerande med våra miljösatsningar så här långt är att de ger såväl ekonomiska som ekologiska vinster. Vi tjänar miljön samtidigt som vi tjänar pengar. Det säger Jonas Ekberg, miljöansvarig på Hooks Herrgård, en småländsk konferens- och golfmetropol. Pellet för hushållenMarknadsanalys av Bengt Hillring och Johan VinterbäckNutek och SIMS-gruppen vid Sveriges Lantbruksuniversitet har tillsammans genomfört en analys över pelletanvändare och även pelletteknik för villamarknaden. Idag levererar ett 50-tal företag cirka 17 000 ton pellet till 4 000 villakunder. I en fram-framtid kan en väsentlig del av den totala villamarknaden på 1,7 miljoner småhus komma att värmas med pellet. Pelleteldning i villaPelletkaminen uppfanns i USA 1983 av Jerry Whitfield. Till Sverige och Kil i Värmland kom en första pelletkamin för nio år sedan. I Sverige är vattenburna värmesystem vanliga i äldre villor. Därför har även förugnar/brännare för pellet utvecklats som enkelt kan monteras på en befintlig olje- eller vedpanna.Läs mer om: drift, energikostnad, investeringskostnader, bränsleåtgång, distribution, miljöeffekter mm. PelletbrännarenkätenInkomna svar på vår pelletenkät publiceras nedan, något förkortade. För uppgifterna svarar företagen. I nästa nummer återkommer vi med en presentation av marknadens pelletkaminer och tillbehör.TorvproducentföreningenNär detta läses har partiernas energiförhandlare haft sitt andra officiella möte. Sommarlektyr har inte saknats för de berörda. Energikommissionens 2 000 sidor är ett bra underlag för diskussionerna, även om många tycker att slutsatser och goda råd lyser med sin frånvaro. STPF har i sitt yttrande till Energikommissionen framfört en enda sammanfattande önskan: "Behandla torven fullt ut som det biobränsle den är!"PelletklubbenEtanol NyttLandet runtNyheter och NotiserSvebio NyttHöjda skatter Energiskatten höjs i två steg, den 1 september i år respektive den 1 juli 1997. Vid vardera tillfället höjs skatten på elkraft med 1,5 öre per kWh och övriga energiskatter med 10 procent. Dessutom görs redan nu uppräkning med förväntade förändringar av KPI under tiden till och med oktober 1997.KalendariumGå till vårt kalendariumMiljö & ResursLäs Nyhetsbladet Miljö & Resurs i vår miljösfär.SVEBIONYTTLäs ett provnummer av Svebio Nytt och Bioenergi i Pressen. |