Energiaktiviteter
- meteorologisk värmebölja och politisk hetluft
Kräftpremiären passerar nu för tiden utan
någon markering i almanackan, men ingen undgick väl de bekymrade tidningsskriverierna om kräftpesten i Sverige, översvämningarna i Louisiana och att det är slutfiskat i Turkiet.
Nu gick det att få tag i dessa läckerheter i alla fall. De negativa skriverierna kom återigen på skam. Så är det inom många områden. Vissa människor vill måla upp en svart bild först, för att sedan få glädja sig när resultatet blir bättre än profetian.
Det finns dock andra, som en entreprenör jag känner: "Jag tror alltid att ett projekt går att genomföra. Då blir jag glad minst en gång. Om det sedan går, blir jag glad en gång till. Skulle jag först tro att det inte går, blir jag ju ledsen minst en gång och glad högst en."
För att nu leda in tankarna på energisektorn: Det är klart att en omställning till ett hållbart energisystem går att genomföra. Det gäller att effektivisera tekniken dels för energiomvandling och dels för hushållning med knappa resurser. Det är bara en fråga om att vilja och i vilken takt omställningen skall ske. Takten bestämmer således kraven på styrmedlen.
Så här i mitten av augusti är semesterperioden över för de flesta förvärvsarbetande. De energipolitiska utspelen har i stort sett lyst med sin frånvaro under sommaren. De så kallade partiledaröverläggningarna som startade i maj och övergick till energiförhandlingar mellan de politiska partierna har legat nere till den 16 augusti, då i huvudsak formerna runt en start av kärnkraftsavvecklingen diskuterades. Olika förslag ska nu tas fram.
På elproduktionssidan har finska, tyska och franska intressen köpt in sig i svenska kraftföretag med negativa reaktioner från näringsministern som följd. En positionering äger således rum för att skapa resurser och flexibilitet då elaffärerna i avregleringens spår kommer igång. Med undantag för en ganska intensiv period under början av året har turbulensen nu kommit av sig. Detta beror naturligtvis på den brist- och prissituation som uppstått på grund av att vattentillrinningen varit så dålig. Flerårsmagasinen i Sverige har en lägre fyllnadsgrad än på mycket länge och än värre är det i Norge. Om inget exceptionellt händer i början av den regnperiod vi har framför oss, kommer vattenkrafttillgången i Sverige och Norge att ge mellan 10-20 TWh mindre el än en normal säsong.
På grund av begränsad överföringskapacitet från grannländerna finns det till och med risk för elransonering i Norge. Det säger Marit Flod, sektionschef på Norges Vassdrags- och Energiverk. Marknaden reglerar en del genom prishöjningar till följd av bristen. Det får de förbrukare, som har möjlighet att dra ner på eluttaget att göra detta. Men sedan utlöses myndigheternas plan för elransonering.
Nu är det naturligtvis extra intressant att gripa tillfället i flykten och visa att förädlade biobränslen är ett pris- och leveransmässigt stabilt alternativ till elvärme. Dels lättar man på trycket för den elintensiva industrin, som inte behöver konkurrera med uppvärmningssektorn om de knappa elresurserna, och dels tar man ett stort steg in i ett uthålligt energisamhälle.
Ett friläggande av el för andra ändamål skulle också kunna stimulera utvecklingen av elfordon. Transportsektorns omställning till förnybara bränslen och minskning av CO2-utsläppen går ju mycket sakta.
Tyskland har tagit fram ett nytt förslag för drivmedelsbeskattning, som innebär att all nuvarande bilskatt ska läggas på drivmedel. Enligt föslaget får nyproducerade bilar dra högst 0,3 l/mil.
I Sverige föreslår Konsumentverket att skatten ska bestämmas av bilens bensinförbrukning. Kommunikationskommitténs delbetänkande från mars i år förespråkar kravet på max 0,63 l/mil från år 2005. Trafik- och klimatkommittén har föreslagit en höjning av bensinpriset med 2 kr per liter och år fram till sekelskiftet. EU-kommisionen förespråkar strängare miljölagar, höjd bensinskatt och krav på lägre bensinförbrukning.
Liknande lagar har diskuterats i flera delstater i västra USA.
Förutom snålare motorer är de alternativ som står till buds för att sänka CO2-utläppen från transportsektorn:
Naturgasdrift, biogasdrift (hittills endast rötgas), metanol-och etanoldrift samt eldrift.
Vad beträffar eldrivna fordon är utvecklingen av effektivare batterier den dominerande faktorn om det stora genombrottet ska komma eller ej. Som så mycket annat är den politiska viljan styrande för resurstillgången och därmed takten i utvecklingen. Den svenska universitetsforskningen ligger långt framme på området även om lilla Sverige nog inte har förmågan att rycka åt sig någon världsledande ställning.
För att förhindra energiineffektivitet och överkonsumtion måste en riktig prissättning på energin tillgripas. På världsenergikongressen (WEC) i Tokyo i oktober 1995 enades man om en stark rekommendation till världens regeringar att se till att alla externaliteter, speciellt miljökostnader, skall ingå i energipriset. Förorsakar ett bränsle en negativ klimatpåverkan, försurning eller tungmetallutsläpp måste bränslet enligt PPP-principen betala för detta. Det är naturligtvis ingen lätt prissättning, men principen är glasklar.
I Sverige har vi satt prislappar på fossil energi, S, NOx, och CO2, förutom att vi har angett gränsvärden för många andra skadliga utsläpp. Detta för att styra mot en bättre miljö och effektivare system.
Den tillverkande industrin fick trots detta den 1 januari 1993 skattelättnader omfattande 100 procent sänkning av energiskatten och 75 procent sänkning av CO2-avgiften. Fjärrvärmeverken blev då kompenserade för att inte förhindra biobränslebaserade fjärrvärmeleveranser till industrin. I samband med tilläggspropositionen i juni i år beslutades att kompensationen om 9 öre/kWh skall slopas redan den 1 september, för att den har missbrukats av just tillverkningsindustrin. Nu måste nya regler tas fram, så att inte fjärrvärmeverken mister sina industrileveranser eller tvingas tillbaka till en fossilbränsleanvändning. Ett förslag ligger för närvarande på näringsministerns bord. Innehållet är i skrivande stund obekant, men tiden är knapp för branschen att reagera. Skärpt bevakning råder således.
Skatteväxlingskommittèns senaste sammanträde, den 20 augusti, behandlade ett förslag där miljöavgifterna skall ökas och arbetsgivaravgifterna sänkas (med knappt 1 procent). Enligt uppgift skall all energi beskattas med 6,4 öre/kWh, fossilbränsleskatten sänkas för till exempel värmeverken, torven beskattas med 14 öre/kWh mer än övriga biobränslen och detta skall då inbringa 5-6 mdr kr till statskassan. Om biobränslena beskattas hårdare relativt fossila bränslen kommer naturligtvis en förskjutning mot fossila bränslen att ske med lägre intäkter som följd. Intäkterna från den hårdare torvbeskattningen kommer helt att utebli av den enkla anledningen att torvanvändningen försvinner. Förslaget som det presenterats är befängt och kommer inte att gå igenom, men skärpt beredskap anbefalles även här.
Slutligen skulle jag vilja fästa uppmärksamheten på alla biobränsleanläggningar som, trots att de är miljögodkända, genom rättsliga domar fått förbud mot användning annat än med stora begränsningar. Till exempel 2 gånger per vecka, 2 tim per gång! Detta ger ett intryck av att vi lever i ett land med en svag rättssäkerhet. Naturvårdsverket, Boverket och NUTEK har fått regeringens uppdrag att till årsskiftet komma med regler som rättar till detta missförhållande. Vi hoppas mycket av de nya reglerna och kommer att noga bevaka utvecklingen.
Hälsningar Kent Nyström
|
