Aktuell näringspolitik
Fredagen den 26 april kl 16.00 var den absolut sista tidpunkten för att faxa över yttrandet över Energikommissionens betänkande. Strax före var det kö och besvärligt värre att komma fram på Näringsdepartementets fax. Många, liksom SVEBIO, utnyttjade tydligen tiden fullt ut.
Nu skall svaren behandlas och sedan vidtar partiledaröverläggningarna i maj. Därefter skrivs energipropositionen, som inlämnas för ett riksdagsbeslut under hösten.
SVEBIO:s synpunkter i remissvaret rör endast bioenergifrågor. Följande punkter trycker vi hårt på:
Bioenergipotential och tillväxttakt
Tillgångspotentialen ligger på cirka 200 TWh/år. Med en årlig ökningstakt på 3-4 TWh/år skulle cirka 150-160 TWh/år (dubbelt så mycket som i dag) vara placerat i det svenska energisystemet år 2020.
Värmeproduktion med biobränslen
Värmeproduktionen tar hand om den största ökningen, nämligen cirka 50 TWh/år, fördelat på 15 till fjärrvärmesektorn, 15 till till småhusuppvärmning främst genom elkonvertering, 10 till flerbostadshus och lokaler främst genom oljekonvertering och 10 till industrin. Allt detta till år 2020 och förutsatt naturligtvis att ingen mellansvensk naturgasledning byggs. Totalt har då 23 TWh av dagens eluppvärmning konverterats till biobränslen.
Elproduktion med biobränslen
Med konventionell kraftvärme produceras 20 TWh el år 2020. Om bioförgasningstekniken då är kommersiell ökar elproduktionen till 30 TWh/år. Det industriella mottrycket ökar till cirka 10 TWh/år med svartlutsförgasning. Detta utan ytterligare biobränsleförbrukning.
Klimatkonventionen
Med rätt infasningstakt av biobränslen hävdar SVEBIO att man klarar klimatkonventionens åtagande, det vill säga sjunkande CO2-utsläpp. SVEBIO anser också liksom Energikommissionen att torven, som är ett förnybart biobränsle, inte skall koldioxidbeskattas.
Miljöeffekter av biobränsleanvändning
Biobränslena ingår i samma kretslopp oavsett om de eldas eller ej. Samma ämnen släpps ut i naturen, där de på nytt tas upp i växande materia. När det gäller kvävet, sker dessutom en rening, som motverkar försurning och skogsdöd, genom att ofarlig kvävgas bildas vid förbränning.
Naturgas
SVEBIO kräver konkurrensneutralitet vid byggande av en mellansvensk naturgasledning det vill säga: inga statliga subventioner, inga statliga garantier och konsekvent tillämpade miljöavgifter. Med rätt avvecklingshastighet för kärnkraften behövs inte denna gasledning. Att sedan biogas skulle ersätta naturgas (fossilgas) i ledningen är en missuppfattning. På grund av gasernas olika sammansättning och energitäthet är ett utbyte inte möjligt.
Styrmedel
World Energy Councils kongress i Tokyo i oktober 1995 uttalade en mycket stark rekommendation till världens regeringar att man skall bilda sådana marknadsmekanismer att alla externa kostnader och då speciellt miljökostnader internaliseras i energipriserna. Detta för att undvika energiineffektivitet och överkonsumtion.
Att låta elpriset omfatta även miljökostnaderna kan lösas med en konsumtionsskatt på el med återföring till produktionen i proportion till CO2-utsläpp (mer pengar för mindre utsläpp).
Forskning och utveckling
De mest angelägna frågorna för statliga insatser inom bioenergiområdet är stöd till biomassaförgasning, svartlutsförgasning, elkonvertering och askåterföring.
Ny energimyndighet
SVEBIO tillstyrker att en ny energimyndighet bildas och ställer gärna sin sakkunskap om bioenergins möjligheter till myndighetens förfogande.
Mitt i den energipolitiska iver som har präglat alla som lämnat remissvar kom "särskild proposition angående förslag till åtgärder på skatte- och avgiftsområdet" från finansdepartementet.
Tidigare har ju beslutats att CO2-avgiften för industrin skall höjas från 25 procent till 50 procent av övrigsektorns nivå. Ett beslut som skall börja gälla den 1 juli 1996. Detta ligger nu hos EU för godkännande.
I den ovan nämnda propositionen, daterad 15 april, föreslås en höjning av el- och energiskatterna i två steg, 1 september 1996 och 1 juli 1997. Vid vardera tillfället höjs skatten på elkraft med 1,5 öre/kWh + index och energiskatterna med 10 procent + index. Index betyder i det här fallet förväntade förändringar av KPI till och med oktober 1997.
Vidare slopas den 1 september 1996 den kompensation om 9 öre/kWh, som utgår för värmeleveranser till tillverkningsindustrin. Regeringen kommer att i annan ordning överväga förslag till ekonomiska stödåtgärder för att kompensera värmeverken för industrins skatterabatt.
Produktionsskatterna på elkraft från kärnkraftverk och äldre vattenkraftverk höjs med vardera 1 öre/kWh den 1 september 1996 och med ytterligare 1 öre/kWh den 1 juli 1997.
Alla dessa skatter gynnar biobränsleutvecklingen utom slopandet av värmeverkskompensationen. Nya fjärrvärmeleveranser till industrin kommer med all sannolikhet att utebli i avvaktan på de nya reglerna.
Den här sidan fylldes denna gång snabbt med näringspolitiskt material och vi fick inte plats med så mycket mer. Jag måste dock få peka på att den förhärskande trenden (mumlet i busken) just nu är den enorma expansionen av förädlade biobränslen. 24 fabriker har växt upp på inte så mycket mer än fem år. Ytterligare 70 fabriker kan förväntas. El- och oljekonvertering för uppvärmning verkar tilldra sig det största intresset för tillfället. Vi hejar på!!
Hälsningar Kent Nyström
| 
