Artikel Bioenergi 3-96

Genombrott för pelletseldning i villa

Pelletseldningen i villor och småhus är det intressantaste som hänt inom området på många år. Idag kan vi konstatera att det finns både pelletsbrännare och pelletskaminer som fungerar med bra verkningsgrad, låga emissionsvärden och en nära nog 100 procentig tillgänglighet. Branschföreträdare meddelar att det finns cirka 1 500 villaägare som eldar pellets idag, och man räknar med att kunna fördubbla den siffran innan årets slut (!). Marknaden består idag av ett 15- tal aktörer, där 4-5 är helt dominerande.
I Konsumentverkets test (utfört på Statens provnings- och forskningsinstitut, SP) konstaterades att pelletsbrännarna ger lägre utsläppstal än de bästa vedpannorna vid full effekt. SP pekar dock på att en ytterligare förbättring borde vara möjlig att åstadkomma. Under vintern 95/96 har en ny generation av pelletsbrännare kommit ut på marknaden som ser ut att kunna ge den teknikhöjning som SP efterfrågade. En framåtbrinnande pelletsbrännare med steglös effektreglering och recirkulerande förbränningsgas.

Pellets har kommit för att stanna
Förutsatt att man håller sig till de etablerade fabrikaten så innebär en konvertering till pelletseldning att villaägaren i normalfallet sänker sitt energipris med cirka 40 procent jämfört med olja och cirka 60 procent jämfört med elvärme. Det betyder att en investering på 15-20 000 kr i de flesta fall är återbetald inom loppet av 3-4 år. Dessutom är olja och elström utsatt för en betydligt starkare prispress uppåt än bioenergin, inte minst genom att skatter och avgifter enligt samtliga politiska partier skall styra användningen av energi mot förnyelsebara energiformer.

Utsläppsmässigt så ger de bästa pelletsbrännarna som till exempel Janfire och EK-teknik försumbara utsläpp av kolväten. Åtminstone i fullast ligger utsläppen väl i nivå med moderna oljebrännare. När det gäller VOC- utsläppen (VOC = flyktiga kolväten) så ligger visserligen pelletsbrännarna på en 50 procent högre utsläpp som oljeeldning. Men detta är räknat från en mycket låg nivå och utgör i dagsläget inte något miljöproblem. Den negativa effekterna av utsläppen av VOC skall istället viktas mot att pelletseldningen reducerar utsläppen av CO2 med cirka 10 ton jämfört med oljeeldning. Även om tekniken är relativt ny så är det dock helt klarlagt att pelletseldningen är det bästa alternativet för bioenergianvändning inne i tätort. Med pelletseldning är det nästan omöjligt för användaren att misslyckas med eldningen.

Dellast
Mer förvånande är då att utsläppen av CO, i synnerhet vid del-lastdrift, är många gånger större än oljeeldning och även högre än de bästa vedpannorna. Förvånande därför att man med ett så homogent och torrt bränsle, som pellets, borde kunnat prestera ett betydligt bättre resultat än en vedeldning som arbetar med olika grov och fuktig ved, där bränslebädden är mer eller mindre kompakt.
Även om ökande utsläpp av CO ofta innebär att även utsläppen av totalkolväte ökar så är dock nivåerna på en nivå som är i det närmaste försumbar.
Utsläppen av CO skall därför mest ses som ett bevis för att utvecklingen ännu inte nått sin fulländning. Med bättre styrning och noggrannare reglering borde tekniken kunna prestera ändå bättre förbränningsresultat.
Det är bara vid låglasteldning för enbart tappvarmvatten och riktigt små effektuttag för värme som pelletseldningens verkningsgrad sjunker betänkligt. Men då finns det gott om billig elström att tillgå, eller för den "riktigt gröne energijägaren" så är sommartiden den bästa tiden för värme från solfångare. Pelletseldningen i våra villor har kommit för att stanna!

Ny teknik visar lovande resultat
Vi på Äfab har eldat pellets under kontrollerade former i mer än 10 år och noga följt den utveckling som skett och som pågår. Vi kan därför ofta vara med och flagga för ny och spännande teknik när den dyker upp på marknaden. Äfab har just påbörjat en studie av pelletsbrännare som bekostas av LRF och kommer att pågå under hela 1996. I detta test kommer minst 4-5 av de intressantaste pelletsbrännarna att delta. Vårt uppdrag är att dels studera hur brännarna beter sig vid lastförändringar och låglast - det vill säga hur stor blir nyttan av en ackumulatortank vid pelletseldning, och dels skall vi studera hur pellets på lantbruksgrödor, främst på rörflen och rapshalm, fungerar på små villabrännare. I detta test ingår också en ny intressant pelletsbrännare som heter Pelda 21. Denna brännare arbetar på ett lite annorlunda sätt jämfört med de traditionella pelletsbrännarna. Tekniken representerar en ny generation av brännare, som har förutsättning att fungera bra även vid dellast och förmodligen även klarar att bättre hantera den mer askrika pelletsen från jordbruksgrödor.
Förbränningsutrustningen består av ett brännarrör som matas horisontellt med pellets. Röret ansluts till pannan via det befintliga oljebrännaruttaget och ger en framåtbrinnande låga. Förbränningsluften tillsätts under stark turbulens vilket ger en flamma med blålågekarraktär. Verkligt intressant ter sig brännaren då den reglerar effekten steglöst från bara några 100 W upp till cirka 12 kW. Det betyder att lågan aldrig slocknar eller går ner på låglast/underhållsfyr, utan hela tiden brinner med den effekt som påkallas av energibehovet.
Den kontinuerliga bränsleinmatningen gör att pelletsbädden är i ständig rörelse, vilket minskar risken för asksintring. Det faktum att förbränningen pågår kontinuerligt torde även innebära en ökad säkerhet mot bakbrand.
Vi kommer säkert att få anled-ning att återkomma med redovisning av fler resultat under projektets gång. Dessutom kommer vi att ta upp säkerhetsaspekterna med brandskydd, småbarnssäkerhet med mera.

Text och på bild: Bengt Erik Löfgren