– Vi har kunskapen. Vi har tekniken. Vi har råvarupotentialen. Vi kan, om vi vill, klara alla svenska transportbehov med biodrivmedel. Det säger Gustav Melin, vid i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen, inför International Advanced Biofuels Conference, som Svebio anordnar i Göteborg denna vecka.
– Redan idag är 19 procent av alla drivmedel som används på de svenska vägarna biodrivmedel. En fjärdedel av all diesel är förnybar. Det finns mycket stora volymer biomassa i de svenska skogarna och stor potential i det svenska jordbruket som inte tas tillvara idag. Vi har stora kunskaper i den svenska industrin, både kring produktion av biodrivmedel och kring fordon som kan drivas med biodrivmedel. Det handlar om avancerade klimatlösningar, där Sverige är världsledande.
Gustav Melin vd på Svebio framhåller att biobränslen har potential att klara alla Sverige transporter Photo: Gamut one studio
– Förnybara bränslen är det i särklass billigaste sättet att ställa om till en klimatvänlig transportsektor. För tillfället är det något dyrare än att köra på fossila bränslen med den skillnaden att hela merkostnaden skapar nya jobb på svensk landsbygd och nya skatteintäkter.
– Med avancerade biodrivmedel avser vi alla biodrivmedel som minskar utsläppen av växthusgaser med mer än 70 procent. Detta oberoende av var råvaran kommer från eller vilken teknik som används. Det avgörande är att få bästa klimatnytta till lägsta kostnad, säger Gustav Melin.
Vid ABC-konferensen i Göteborg kommer några av världens ledande experter på avancerade biodrivmedel att medverka. Med talare från 14 länder och delegater från 21 länder är ABC-konferensen en ledande global mötesplats för den nya tekniken kring produktion av biodrivmedel. Råvaran kan komma från jordbruk, skogsbruk, vattenbruk och olika avfallsströmmar. Många olika tekniker kan användas för att framställa drivmedlen, som förgasning, pyrolys, fermentering och katalytiska processer. Under konferensen redovisas resultat från drift av anläggningar runtom i världen.
Ett pass ägnas åt att vederlägga vanliga myter kring biodrivmedel, som att det skulle råda brist på biomassa i världen.
ABC-konferensen handlar om avancerade lösningar både för landsvägstrafik, flyg och marina transporter.
I anslutning till konferensen anordnas studiebesök på GoBiGas i Göteborg (förgasning av biomassa till biometan), Preem och St1 raffinaderier i Göteborg (produktion av biodiesel och bioetanol), Perstorp i Stenungsund (produktion av biodiesel), Södra Cell Värö (massabruk med stor energiproduktion), Volvo (fordon för biodrivmedel) och ScandiNAOS (metanol/etanol för fartygsdrift). Sverige är världsledande både när det gäller forskning och praktisk ut veckling av den nya tekniken, både när det gäller produktion av bränslen och fordon.
Artikeln är publicerad 2017-05-17 på mediaportalen novator.se och är baserad på ett pressmeddelande samt redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995.
En aktuell rapport från Energimyndigheten visar att skatten på etanol bygger på felaktig grund.
– Skatten på etanol E85 måste tas bort så snabbt det går. Skatten slår ut ett miljövänligt bränsle. Marknaden för E85 har kollapsat sedan årsskiftet. Det ökar helt i onödan de klimatskadliga utsläppen av koldioxid från transportsektorn. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen.
– Vi har en liknande situation för rapsdiesel RME, som också belagts med skatt. Försäljningen av denna typ av biodiesel har minskat kraftigt, och de företag som arbetar med detta miljöbränsle har hamnat i en prekär situation. Politikerna kan inte stillatigande se på när en viktig del av klimatpolitiken undermineras av ett felaktigt regelverk, och när miljöteknikföretag drabbas oförskyllt, säger Gustav Melin.
Beskattningen av biobränslen är ett resultat av EU:s statsstödsregler och den tolkning av reglerna som görs av EU-kommissionen och den svenska regeringen. Syftet med regelverket är att biodrivmedel inte ska ”överkompenseras”. Det innebär att de inte får vara billigare än sina fossila motsvarigheter, efter att de fått statligt stöd. I praktiken skyddar regelverket de fossila drivmedlen från priskonkurrens från klimatvänliga biobränslen.
Energimyndigheten har lämnat in en rapport till regeringen för 2015 som visar att det inte fanns någon överkompensation under 2015 för etanolen och för den rena rapsbiodieseln. De obeskattade biobränslena var inte alls billigare än sina fossila motsvarigheter. Den skatt som beslutades av riksdagen i höstas efter regeringens förslag var alltså inte motiverad.
Skälet till att det inte rådde överkompensation för etanol och RME under 2015 var det stora oljeprisfallet, som inträffade under senhösten 2014. Detta var väl känt både av EU-kommissionen, av den svenska regeringen, av riksdagen och av Energimyndigheten. Ändå infördes straffbeskattningen av biodrivmedel.
Etanol är det ledande biodrivmedlet på global nivå, och kan produceras till låg kostnad jämfört med många andra biodrivmedel. Den svenska etanolsatsningen har bland annat lett till att det finns 200 000 flexifuelbilar som kan köras på E85, och ett väl utbyggt distributionsnät med cirka 1 800 pumpar. Etanolen på den svenska marknaden ger en utsläppsminskning på 55 – 95 procent, beroende på produktionsteknik och råvara, jämfört med bensin.
Uppdaterad kortversion av ett föredrag hållet av Lennart Ljungblom på Svebios årsmöte den 4-5 april år 2000. Långversion
(Såväl den korta som den långa versionen kommer att uppdateras ytterligare)
Inför julen 1979 sände det lilla konsultföretaget HB Novator ut en julhälsning till cirka I 00 personer. Denna hälsning inkluderade en inbjudan till “biobränsleklubben”. Undertecknare var Lennart Ljungblom, Henrik Lundberg, Karin Segerud och Gunvor Dahl. Så initierades Svebio, Svenska Bioenergiföreningen.
Under de fem första åren utvecklades föreningen från källarlokalen på Stora Essingen i Stockholm till en landsomfattande organisation med medlemmar från såväl leverantörer som köpare av tjänster, bränslen och utrustning liksom konsulter och övervakande myndigheter. Föreningens ide var och är att utgöra ett forum för kunskapsutbyte och att på saklig grund agera för en utveckling av bioenergimarknaden. Föreningen hade vid periodens slut etablerade sig snabbt som en väsentlig aktör i den energipolitiska debatten och det självklara forumet för bioenergikontakter.
Bakgrunden till bildandet var att vi hade arbetat med bioenergi under två år och genomfört ett antal systemstudier bland annat rapporten “Publicerade bedömningar av bidrag från nya energikällor” som i princip dokumenterade varenda uppskattning som gjorts under 70-talet om nya energikällor. Dessa arbeten gav oss många kontakter inom och utom landet.
Efter några månaders organisationsarbete bildades Svenska Bioenergiföreningen på försommaren 1980. Lennart Ljungblom blev föreningens första verkställande sekreterare och mellan Novator och Svebio upprättades ett avtal där Novator med ensamrätt svarade för föreningens tjänster och tillhandahöll behövlig personal samt lokal. Den löpande ersättningen till företaget var beroende på att Svebio fick inkomster. Mao ett mycket starkt incitament. Föreningen gjorde en riktig rivstart och arrangerade redan under hösten tre arrangemang, det största handlade om emissioner från eldning med biobränslen.
Det var mycket papper att hålla reda på. Gunvor Dahl, anställd på Novator skötte merparten av kontorsservicen under de tidiga åren. Här står hon i köket i vår första lokal på Stora Essingen i Stockholm.
Dagen då en svart limosin stannade utanför dörren minns vi. Chauffören öppnade bildörren och landshövding Bengt Norling Svebios första ordförande kliver ur och går trappstegen ner i vår källarlokal på lilla Essingen och sätter sig i fällstolen som var vår besöksstol. Efter presentationen av verksamheten tog vi Bengt Norling, fd kommunikationsminister med på lunch och på ett passande ställe taxifiket på lilla Essingen.
Styrelsen sammansättning var viktig. Varje plats i styrelsen tilldelades en uppgift, t ex att representera skogsnäringen, lantbruket, konsultbranschen, myndigheten, värmeverk osv. Den principen står sig fortfarande. Svebio har därigenom klarat av att förbli en bred intresseförening och inte domineras av någon speciell intressegrupp.
Innan Powerpoint, Henrik Lundberg bläddrar med OH bilderna under en föreläsning.
En bärande ide var att skapa kontakter, ibland kallade det vi bedrev för en omfattande koppleriverksamhet. Varje konferens innehöll en rejäl bankett. På banketterna hölls tal, det sjöngs snapsvisor och andra visor och vi hade limericktävlingar – det var tryck. Ingen av oss som var med glömmer Åke Mårtenssons underhållande historier eller PO Nilssons snapsvisor.
Åke Mårtensson, från landstinget i Skaraborg, en mästare på limmerikar. På bordets vänstra sida syns också Sven Stridsberg, som var med under många år i föreningens verksamhet och i sitt konusultföretag också svarade för flera banbrytande tekniska utredningar
Tidningen Bioenergis första utgåva kom i maj 1981. Vi hade ett handlingsprogram på vilket vi sålde medlemskap och lyckade också erhålla några viktiga startbidrag. Bland annat vågade vi på det sättet sätta igång tidningsprojektet. Vi valde dock en stram enkel linje och ett litet sidantal. Vi tog hjälp av en tidningskonsult från Stockholm för att lägga upp inriktningen. Men vi svarade redan från början för all layout och innehåll själva.
Tarja Nylund , anställd på Novator, var en riktig stjärna på att sälja prenumerationer. Hon hade buskoll på varje reklamutskick och följde med grafer på väggen reultatutvecklingen dagligen. Här marknadsför hon tidningen på ett Elmia event i början på 80-talet..
Torv 81 var det årets stora konferens var med 220 deltagare i Wennergrens center. Vi sprängde lokalerna och fick lov att använda en inhyrd hjälp för att se till de två hissarna fylldes till sista man för att vi skulle hinna med lunchen utan att spräcka tidsschemat.
Torven var då ett mer konfliktfritt biobränsle till skillnad från skogsbränslet. lngmar Öhrn då på Domänverket sedermera blev också han landshövding avslutade dagen med att fråga om det fanns intresse för att Svebio skulle arrangera en torvresa till Irland – det fanns det och resan blev av.
Pellethearingen maj 81 blev välbesökt. Bland många inlägg efterlyste Åke Engström, produktchef på Parca Norrahamar en standard för pellets, ungefär som den som fanns för koks. Detta för att fabrikanterna av eldningsutrustning skulle få något att rätta sig efter. Man klagade nämligen under hearingen just på eldningsutrustningen.
Första spadtaget i Mora pelletsfabriken tas av Ingmar Eliasson, energiminister. Av väsentlig betydelse var också att den privata fristående träpulverfabriken i Ulricehamn invigdes – Den drivs numer av Södra träpulver ett dotterföretag till Södra Skogsenergi. (2015 heter ägaren Agroenergi Neova Pellets, gemensamt ägt av Lantmännen och finska Vapo). Den stora kunden blir Göteborgs Bostadsbolag.
Mora fabriken å andra sidan revs och· lades i malpåse men är nu i moderniserat skick åter uppbyggd utanför Gävle av Mellansvenska Biobränsle, Mebio. (Numer, 2015, också en del av Agroenergi Neova Pellets)
I Bioenergitidningen redovisades 1981 en sammanställning av befintliga kommunala biobränsleeldade anläggningar. Åtta stycken från 3 MW i Mora till 35 MW i Växjö fanns. Fem av dem startades under 1981.
340 personer kom till Vårmötet 1982 som hade temat torv samt pellets. Öppningen -gjrdes av industriminster Nils G Åsling. Han berättade att reglerna för torvskörd skulle förenklas
Den stora konferensen i Mora med invigning av värmeverket genomförs. Den blir ett äventyr. 400 deltagare i Mora som vill snabbt komma fram och tillbaka till Stockholm. Svebio chartrade 5 extra flygplan men eftersom kontorsdatorerna på den tiden inte var så avancerade så kunde vi inte prestera passagerarlistor i bokstavsordning. När dessutom ett plan går sönder på hemvägen så blir resultatet förvirring.
– Planmässigt utnyttjande av tillfälligheter – det är bättre att bli hängd för något man gjort än för något man inte gjort, två citat av Moras kommunalråd Lennart Thorslund
Inför Mora evenemanget kände vi att vi passerat gränsen för källarföretaget och verksamheten lades upp mer professionellt. Vi flyttade strax efter också in till stan, till Aftonbladets hus i gamla Klara kvarteren, mitt emot Klara kyrka. Centralare kunde man inte komma.
På årsmötet i Mora antogs ett ambitiöst handlingsprogram med kulmen i genomförande av världskonferensen och utställningen Bioenergi 84 i Göteborg.
En mycket intressant bild. professor Gustaf Sirén berättar på en energiskogsodling för fyr prominenta bioenergipersoner. Från vänster Sixten Olof Regestad, direktör från MoDo (Domsjöfabriken) som gjorde en extremt stor nytta för att få med skogsindustrin in i bioenergin. Jarl Mared brikettproducent som utvecklade sitt företag till den största producenten av pellets och briketter i Sverige och som också blev Svebios ordförande. Birger Isacson, som var den som verkligenhöll ihop föreningens styrelse under de första fem åren. Han var det närmaste en mentor jag haft. Till professionen var han näringspolitisk chef på LRF. Till höger Kurt B Hedén. Avdelningschef på NE. företrädare till Energimyndigheten, mycket avgörande för föreningens bildande och från 1983 anställd på Novator som ansvarig för det stora Bioenergy 84 eventet.
Svenska Torvproducentföreningen och Sveriges Träbränsleproducenters förening bildades.
Motståndet växer. Naturvårdsverket basunerar uppgifter om uran i torv och TT sprider välvilligt budskapet. Det hela mildrades lite senare av bl a Birgitta Timm på Naturvårdsverket som berättade att dosen av radondöttrar i ett torv eller koleldat värmeverk motsvarar på ett år den dos man får på några timmar i hemmet.
Braskaminen mördas av Konsumentverket och energisparkommitten gick tillsammans ut i pressmeddelande och sade att vedeldning är dyrt. De hade blandat ihop fastkubikmeter och löskubikmeter. Riksantikvarieämbetet menar att det är olämpligt att värma upp kyrkor med flis då det tar för stor plats. Träindustriarbetarförbundet säger mer väntat nej till värmeverk i Umeå och branschgruppen Svenska Träskivor lika väntat nej till värmeverket i Ängelholm, argumentet är att tre skånska spånskivefabriker behöver råvaran.
Lennart Ljungblom Svebios första vd och Ursula Krische som bl a under flera år var redaktör för tidningen Bioenergi, båda , delägare i Novator tillsammans med Sven-Olov Ericsson som varit nära Svebio i över 20 år och under lång tid expert på Vattenfall och Industridepartementet.
Bioenergy 84 blev en utställarmässig succé, liksom även konferenserna. Något liknande har inte upprepats i Sverige Mässnumret av Bioenergi var förstås stort, fortfarande största på 20 års utgivning!
Kent Nyström, Svebios tredje verkställande klev för första gången in i våra sammanhang 1984. Han presenterade det nya projektet torv från Sveg till Uppsala på föreningens vårmöte i Karlstad.
Växthuseffekten tas upp på allvar av Bert Bolin. Vi tar ett raskt steg till dagens problem när vi konstaterar att professor Bolin professor vid meteorologiska institutionen höll ett föredrag i Nybro vid invigning av värmeverket talade om koldioxidproblemet.
Han gjorde det, Tidningen Bioenergi publicerade och Svebio erbjöd en lösning redan 1984. Ytterligare ett bevis på att mycket har hänt under åren.
Samtidigt finns massor kvar att göra.
Tre Svebio ordföranden på en bild. Från vänster Lennart Schotte (gd Domänverket, landshövding), Ingemar Öhrn (skogsdirektör Domänverket, landshövding) och Hemming Larsson (Lärare, föreningsordförande från Södra Skogsägarna)
Föredrag hållet av Lennart Ljungblom på Svebios årsmöte år 2000.
(Vid denna publicering oktober 2015 har jag lagt till vissa bilder och uppdaterat företagsinformation)
av Lennart Ljungblom publicerat på www.novator.se 2015.12.22
