novator.se/2016-10-03/ Södra har investerat 4 miljarder kronor i bruket i Värö för att öka produktionskapaciteten från 425 000 ton till 700 000 ton massa per år. Bruket blir därmed ett av världens största för produktion av barrsulfatmassa. Utbyggnaden invigdes den 30 september med kunglig närvaro.
Tidningspapperskonsumtionen har minskat de senaste åren och flera pappersmaskiner runt om i Sverige har stannat. Samtidigt ökar den globala efterfrågan på kartonger och mjukpapper, vilket gör att även behovet av pappersmassa stiger.
– Våra kunder vill att vi satsar och investerar, våra kunder växer också, sa Södras koncernchef Lars Idermark.
Under invigningen hölls ett seminarium som modererades av Johan Kuylenstierna, vd för Stockholms Environment Institute. Bland annat hölls en paneldebatt med Södras vd Lars Idermark, ordförande Lena Ek och Jeremy Leggett, entreprenör inom solcellsindustrin samt debattör inom klimat och energi. Temat var branschens möjlighet att bygga värde på ett hållbart sätt och hur bioenergi är en väg framåt i detta sammanhang. Närings- och innovationsminister Mikael Damberg avrundade.
Sammanlagd produktion
Södra Cell hade förra året en sammanlagd produktion av 1,6 miljoner ton massa. Men när det ombyggda Värö är uppe i full drift, och när de beslutade investeringarna i massabruken i Mönsterås och Mörrum är genomförda, ska produktionen vara 1,9 miljoner ton massa.
Produktionsökningen i Värö ökar råvarubehovet med 1,5 miljoner fastkubikmeter.
– Vi vet att den svenska skogen växer och för att fortsätta ta hand om den behöver vi en större anläggning, sa Södras ordförande Lena Ek.
Södra Cell Värö
FAKTA SÖDRA CELL VÄRÖ
Hösten 2014 togs första spadtaget och när ombyggnationen var som mest intensiv i somras arbetade 3500 personer från 14 olika länder med ombyggnaden.
Bruket var stängt under några veckor, men mycket av arbetet skedde samtidigt som produktionen var igång och blev därför något försenat.
Under ombyggnaden inträffade det flera olyckor, varav en dödsolycka.
Problem och förseningar till trots är målet att komma upp i full produktion under 2017.
Södra är också en stor producent av grön energi
Genom att använda gröna energiprodukter från Södra gör vi tillsammans en insats för miljön och klimatet för kommande generationer. Gemensamt för de energi- produkter som Södra säljer är att de har sitt ursprung
i skogen och är helt naturliga och förnyelsebara. Södra erbjuder flera energiprodukter som passar
kunder med olika behov. Massafabrikernas produk-
tion ger tillräckligt med el för att driva fabrikerna och överskottet förser närliggande samhällen med allt större mängder grön el och fjärrvärme.
Den ökande användningen av fjärrvärme från Södra leder till minskade utsläpp av växthusgaser, eftersom över 99 procent av energin från Södra kommer från
biobränslen. Fjärrvärmenätet värms i huvudsak av rest- värme från processen.
Södra är en av de största producenterna av grön el som är berättigad till gröna elcertifikat i Sverige. Ett elcerti- fikat motsvarar en MWh (1000 kWh) el producerad från förnybara energikällor som till exempel biobränsle.
Från massafabrikerna levereras även andra biobränsle- produkter, bland annat tallolja, bark och pellets. Av tall- oljan tillverkas biodiesel som ersätter fossil diesel i vanliga dieselmotorer.
Södra har även vindkraftverk i anslutning till massa- fabrikerna och på medlemmarnas mark.
På tisdagen togs det första officiella spadtaget för den nya indunstningen och brunmassatvätten vid Södras massabruk i Mörrum. Beslutet att investera 1 miljard kronor togs i februari i år och innebär flera positiva effekter.
– Idag har vi tagit det första officiella spadtaget för den nya indunstningen och för brunmassatvätten. Investeringen gör att vi kan växa med våra kunder då det innebär en ökad produktion av pappers- och dissolvingmassa. Det innebär även en förbättrad energibalans i anläggningen vilket betyder att vi kan öka leveranserna av fjärrvärme och biobränslen, säger Stefan Sandberg, platschef.
Södras investering är det andra steget i en långsiktig satsning på massabruket i Mörrum och innebär att Södra nu investerar totalt 1,7 miljarder vid anläggningen.
Ökad produktion
Förutom investering i ny indunstningsanläggning kommer brunmassatvätten på dissolvinglinjen att moderniseras. Indunstningen ger förutsättningar för att öka produktionen och den möjliggör ökade energileveranser av såväl el och fjärrvärme som biobränslen.
Genom denna investering erbjuder Södra sina kunder större volymer av såväl pappers- som dissolvingmassa och den totala produktionen kommer efter expansionen att uppgå till 470 000 ton, från tidigare 425 000 ton.
Tisdagens spadtag blev lite annorlunda när Södras vd och koncernchef Lars Idermark och platschef Stefan Sandberg, istället för spaden, tog fram sprängämnena. Genom att spränga en jordhög markerade de att bygget nu är igång.
Med vid sprängningen var även Per-Ola Mattsson Karlshamns kommunalråd, Daniel Wäppling, Kommundirektör, Maria Zimdahl, Segmentchef/Vice VD Infraservices Division NCC och Jimmy Lindström, ansvarig för återvinningssidan i Skandinavien Andritz.
Förändrad råvarutillgång i södra Sverige och Norge
För inte så länge sedan var tillgången på fiber begränsad i södra Sverige. Södra Cell konkurrerade om medlemmarnas virke med ett flertal aktörer. Stängningen av pappersmaskiner vid Kvarnsveden, Braviken, Hallstavik och Hylte Bruk minskade efterfrågan på virke med cirka 1,8 miljoner kubikmeter per år. Samtidigt ledde stängningen av pappersmaskiner i Norge under perioden 2012-2013, och Södras nedläggning i Tofte, till en minskad efterfrågan på massaved i Norge om cirka 2,2 miljoner kubikmeter. Med andra ord så handlar det om en ökad tillgång på 4 miljoner kubikmeter virke i Södras hemregion. Södra investerar därför i alla sina bruk i södra Sverige, Mönsterås, Värö och i Mörrum.
Stora investeringar – totalt 7 miljarder kronor
I Mönsterås investerade men bland annat i biobränsle till Mesaugnarna 2015 och i en ny indunstningsanläggning 2016. Den stora expansionen ligger i Värö där 4 miljarder investeras. Produktionskapaciteten utökas där från 425 000 ton till 700 000 ton. Den utbyggda fabriken kommer att tas i drift under tredje kvartalet 2016. I Mörrum är investeringen totalt 1,7 miljarder och innehåller också en expansion från 415 000 ton till 470 000 on massa.
Södra Cell Mörrum, one of three pulp mill in the Sodra group.
novator.se /2016-04-29 / Lennart LjungblomRenFuel och Nordic Paper har tecknat ett avtal om att bygga en pilotanläggning i Bäckhammar i Värmland för testtillverkning av avancerade biodrivmedel baserade på lignin. Projektet har beviljats 71 miljoner kronor i stöd från Energimyndigheten.
RenFuel har utvecklat och patenterat en metod för att förädla lignin från massaindustrins förnybara restprodukt svartlut till ligninolja, Lignol, som kan ersätta fossil olja och användas som råvara i tillverkningen av förnybar bensin och diesel. Tillvaratagandet av svartluten gör dessutom att produktionskapaciteten och därmed lönsamheten i massaindustrin kan öka.
– Vår produkt Lignol är nyckeln till att nå målet om en fossilfri fordonsflotta till 2030. Det känns mycket glädjande att äntligen kunna testa produkten i stor skala tack vare samarbetet med Nordic Paper och finansieringen från Energimyndigheten, säger Sven Löchen, vd för RenFuel.
Pilotanläggningen, som uppförs inne vid Nordic Papers massafabrik i Bäckhammar, beräknas kunna tas i bruk i början av 2017.
Sven Löchen, ceo RenFuel
– Faller pilotprojektet väl ut väntar Lignolproduktion i stor skala för att möta efterfrågan på den snabbt växande marknaden för biodrivmedel, säger Sven Löchen.
– Lignol kan i närtid minska beroendet av fossil olja och är ett realistiskt sätt att nå målet om en fossilfri fordonsflotta till år 2030.
– Pappers- och massaindustrin är en viktig länk i bioekonomin. Genom ett sådant här samarbete kan vi på ett konkret sätt bidra till den framväxande fossilfria framtiden. Det känns oerhört positivt, säger Per Bjurbom, vd för Nordic Paper.
En annan viktig länk i kedjan är att det finns raffinaderier som har möjlighet att producera diesel och bensin från Lignol. Preem har sedan 2010 gradvis ställt om sin tillverkning mot förnybara drivmedel genom att byta ut fossil olja mot förnybara råvaror som tallolja.
– Preem välkomnar RenFuel och Nordic Papers initiativ. En stor utmaning i Sveriges omställning mot ett fossiloberoende är tillgången på hållbara råvaror. Restprodukter från svensk skogsindustri, som lignin, uppfyller mer än väl våra krav på råvarans hållbarhet och lignin finns dessutom tillgängligt i stora volymer.
– Vi ser fram emot att ta den första volymen Lignol genom våra raffinaderier och tillverka framtidens förnybara bensin och diesel, säger Petter Holland, VD för Preem.
– RenFuels pilotprojekt ligger i linje med Energimyndighetens strategiska prioriteringar inom förnybara drivmedel och kompletterar de forskningsprogram vi nyligen startat kring biodrivmedel, säger Jonas Lindmark, handläggare på Energimyndigheten.
Om RenFuel
RenFuel är ett svenskt innovationsföretag inom bioenergi som har tagit patent på en katalytisk process som energisnålt omvandlar lignin från biprodukter i skogsindustrin till den förnybara ligninoljan Lignol®. RenFuel består av dedikerade forskare, medarbetare och ägare som med ett gediget kunnande om skogsindustri och grön kemi drivs av tanken att ersätta ändliga fossila drivmedel med hållbar bensin och diesel.
Om Nordic Paper
Nordic Paper är världsledande inom greaseproofpapper och utvalda nischer inom oblekt papper. Koncernen har en årlig omsättning på ca 2,5 miljarder SEK och en exportandel på över 95%. Nordic Paper Holding AB har fabriker i Bäckhammar, Säffle och Åmotfors i Värmland samt Greåker i Norge. Moderbolaget finns i Bäckhammar, ca 18 km söder om Kristinehamn i Värmland. Totalt antal anställda i koncernen är ca 600.
Bäckhammars Bruk, a pulp and paper mill owned by Nordic paper, will be the location of the new pilot plant for lignol production.
Rottneros investerar 98 miljoner kronor i en ny biobränslepanna som ska ersätta all fossil olja som energikälla för brukets flingtorkar som torkar pappersmassan. man kommer också bygga om brukets energissystem vilket kommer ge stora energibesparingar.
Rottneros styrelse har beviljat Rottneros Bruk att investera 98 miljoner kronor i en ny energi- och utsläppseffektiv biobränslepanna. Den kommer att ersätta fossil olja som energikälla för brukets flingtorkar som torkar pappersmassan. Investeringen innebär också att bruket kommer att bygga om stora delar av energisystemet vilket höjer energieffektiviteten avsevärt. Detaljprojekteringen har inletts och den nya biobränslepannan kommer att stå färdig och tas i bruk runt halvårsskiftet 2017.
Rottneros Bruk tillverkar två olika sorters pappersmassor, CTMP och slipmassa, och har sedan många år eldat olja för att torka pappersmassan. När den nya biobränslepannan står färdig kommer biomassa att ersätta all olja som används idag, och brukets energianvändning blir därmed helt fossilfri. Den nya biobränslepannan har en effekt omkring 18MW och kommer att ersätta en äldre biobränslepanna. Leverantör av den nya pannan kommer att väljas ut inom en snar framtid.
“I samband med att vi investerar i en ny biobränslepanna kommer vi också att optimera och bygga om vårt energisystem på bruket. Det kommer att ge stora energieffektiviseringar och miljövinster, i form av lägre utsläppsnivåer. Omfattningen på besparingarna ligger på åtminstone 25 miljoner kronor per år”, säger Olle Dahlin, VD Rottneros Bruk.
“De kapacitetshöjande investeringar som Rottneros Bruk tidigare har beviljats, inom ramen för koncernens strategiska utvecklings-och handlingsplan Agenda 500, i kombination med den nya biobränslepannan kommer att befästa Rottneros Bruks position som en tillverkare av CTMP och slipmassa i världsklass”, säger Per Lundeen, VD och koncernchef Rottneros AB.
Om Rottneros
Rottneros är ett av världens ledande specialistföretag inom utveckling och produktion av massa. Uppgiften är att förse våra kunder med massaapplikationer som stärker deras marknadsposition och lönsamhet. Inom området slipmassor för den öppna marknaden är man den enskilt största globala aktören.
Rottneros produkter återfinns över hela världen. Ett finmaskigt nätverk av agenter och andra partners förser världsmarknaden med företagets lösningar. Tyngdpunkten för Rottneros försäljning ligger på Europa, USA och mindre volymer till vissa asiatiska marknader.
Rottneros produktionskapacitet uppgår till knappt 350.000 ton massa per år vid två bruk i Sverige. Vallviks- och Rottneros bruk.
Rottneros har cirka 250 medarbetare, varav flertalet i Sverige och omsätter cirka 1,5 miljarder kronor.
Rottnerosaktien är noterad på NASDAQ OMX Nordic, Stockholm.
Det kommer att kosta 15 miljarder kronor och ta över 20 år att bygga ut det svenska vägnätet så att det klarar 74 ton tunga lastbilar. Men redan inom ett år kan ett begränsat vägnät öppnas, skriver ATL.nu.
– Det som är nytt är att vi har gjort en översyn av hela vägnätet, vi vet nu vad det finns för förutsättningar att öppna upp det för 74 ton, säger Kenneth Natanaelsson på Trafikverket.
I en rapport till regeringen konstaterar Trafikverket att större delen av vägnätet skulle klara en höjd bruttovikt upp till 74 ton. Problemet är främst en del broar som riskerar att bli flaskhalsar i systemet.
Kan gå på 12 år i bästa fall
Trafikverket förslår en ny bärighetsklass BK4 som tillåter fordonståg på upp emot 74 ton. Det långsiktiga målet bör vara att hela det statliga BK1-vägnätet ska kunna upplåtas till BK4 i framtiden. Det tar dock lång tid, uppåt 24 år. Om det satsas särskilt, Trafikverket talar om fem miljarder kronor, kan det gå på 12 år.
Tallolje specialisten Arizona Chemicals med bland annat produktion i Sverige och Finland är uppköpt av globala kemiföretaget Kraton Performance Polymers, Inc. Talloljan är också en viktig råvara för framställning av biodiesel. Kraton Performance Polymers, Inc. (NYSE: KRA), en global tillverkare av högt utvecklade polymerer, har meddelat att man har ingått ett avtal om att förvärva hela aktiekapitalet i privatägda Arizona Chemical Holdings Corporation för en kontant köpeskilling på 1370 miljoner dollar.
Arizona Chemical är en världsledande tillverkare av värdefulla prestanda produkter och specialkemikalier som härrör från biprodukter från skogsindustrins massatillverkning t ex tallolja. “Detta förvärv kommer att öka Kraton teknik och marknadsdiversifiering, och avsevärt öka lönsamheten och det fria kassaflödet, vilket skapar en mer robust plattform för tillväxt och värdeskapande för våra aktieägare”, säger Kevin M. Fogarty, Kraton VD och koncernchef.
Köpeskillingen kommer att justeras för kontanter och skuldsättning vid stängning, samt en justering för rörelsekapital och andra poster.
OM KRATON
Kraton Performance Polymers, Inc., genom sitt rörelsedrivande dotterbolag Kraton Polymers LLC och dess dotterbolag (tillsammans “Kraton”), är en ledande global tillverkare av tekniska polymerer och en av världens största tillverkare av styrenpolymerer (SBC), en familj av produkter vars kemi var utvecklat av Kraton för 50 år sedan.
Kraton s polymerer används i ett brett spektrum av tillämpningar, inklusive lim, beläggningar, konsument- och personliga hygienprodukter, tätningsmedel och smörjmedel, och medicinsk, förpackningar, fordonsindustri, beläggning, tak och skor produkter. Kraton tillverkar produkter på fem fabriker globalt, inklusive dess flaggskepp fabrik i Belpre, Ohio OM ARIZONA CHEMICAL
Arizona Chemical är en marknadsdriven global specialkemikalier företag som tillverkar och säljer högvärdiga prestanda som härrör från furu massa biprodukter. Som den största globala leverantören i tall kemiska industrin, Arizona Chemical förädlar och ytterligare uppgraderingar två primära råvaror, råtallolja och råsulfat terpentin, till mervärde specialprodukter.
Företaget säljer sina produkter till lim, väg och bygg- och däckmarknaden, och det producerar och säljer ett brett sortiment av kemiska intermediärer i marknader som inkluderar bränsletillsatser, oljefält kemikalier, beläggningar, vätskor för metallbearbetning och smörjmedel, bläck, smaker och dofter och gruvdrift .
Arizona Chemical har en bred bas på över 550 kunder i 68 länder runt om i världen. Företaget driver ett nätverk av nio strategiskt placerade tillverkningsanläggningar i Nordamerika och Europa, och driver tre state-of-the art vetenskap och teknikcentra i Almere, Nederländerna, Savannah, Georgia och Shanghai, Kina.
Kraftfull koldioxidminskning och sänkta kostnader när SCA ersätter olja med 90 000 ton pellets
Det stora skogs- och hygienföretaget SCA har på senare år investerat stort i sina norrländska bruk, inte minst när det gäller att minska oljeanvändningen genom energieffektivisering och bränslebyte. Mesaugnarna i Östrand och Munksund eldas numer med pellets och i Ortviken har man konverterat två stora pannor som i sin tur kopplats ihop med Sundsvalls fjärrvärmenät. Det till en halverad investeringskostnad jämfört med om Sundsvall byggt en ny egen panna. Totalt ersätter 90 000 ton pellets omkring 40 000 kubikmeter eldningsolja.
Först ut var massabruket i Östrand med en träpulvereldad mesaugn
Först ut av SCAs produktionsenheter var Östrand, sulfatmassabruket som ligger straxt norr om Sundsvall och som producerar 425 000 ton barrsulfatmassa per år. För fyra år sedan installerades en ny mesaugn levererad av Andritz varigenom 18 000 m3 olja ersattes av 40 000 ton träpellets, som pulvriserades på plats för att eldas som träpulver.
Mesaugnen – Träpulvret ger en bra flexibilitet och de höga temperaturer som behövs i kalkugnen. Träpulvret får vara högst 1 mm i diameter. På vägen genom den roterande 120 meter långa kalkugnen så värms successivt kalciumslurryn från bruket (kalcium karbonat) mer och mer för att till slut vid 1100 grader konverteras till kalcium oxid, ofta kallad bränd kalk.
– SCA investerade mer är 500 miljoner kronor i sitt nya Bio Loop system. Initiativet följdes noga av övriga industrier, berättar SCAs Bioloop chef Håkan Wänglund.
Den stora frågan när vi inledde projektet, säger Markku Lankinen, Andritz säljansvarige var huruvida träpulvret skulle reagera med mesan (kalkslurryn) och störa processen. Den andra frågan var om processen verkligen skulle vara stabil vid 100 procent utnyttjande.
Den nya ugnen ersätter två gamla och minskar den fossila koldioxiden med mer är 80 procent. Kapaciteten är 550 ton per dag men kan expanderas till 774 ton per dag vilket gör det möjligt att senare expandera Östrands massaproduktion till 800 000 ton klorfri massa per år.
Träpulvret har gett en bra flexibilitet och de höga temperaturer som behövs i kalkugnen. Träpulvret får vara högst 1 mm i diameter. På vägen genom den roterande 120 meter långa kalkugnen så värms succesivt kalciumslurryn från bruket (kalcium karbonat) mer och mer för att till slut vid 1100 grader konverteras till kalcium oxid, ofta kallad bränd kalk.
Träpelletsen till Östrand kommer från SCAs egen fabrik Bionorr i Härnösand som ligger endast 40 km bort. En ytterligare fördel är att industrins jämna efterfråga balanserar årsbehovet för Bionorr som annars har värmemarknaden som huvudsaklig avsättning och då merparten av leveranserna under vinterhalvåret.
Nu har man förstås inte endast satsat på att byta bränsle. Jens Olsson biträdande platschef på Östrand berättar att man också genomfört ett mycket lyckat energibesparingsprogram. I totalt 60 dokumenterade energibesparingsprojekt har man lyckats spara in 57 GWh el per år. SCA koncernen har också ett gemensamt program kallat E-SAVE där man sprider erfarenheter till varandra.
SCA fabrik i Ortviken
SCA Ortviken har konverterat två pannor och ger fjärrvärme till Sundsvalls Energi
Den andra anläggningen SCA Ortviken tillkom 2013 – 14. Ortviken är en av Europas största producenter och producerar årligen 880 000 ton tidningsmassa. Företaget har nu ett fruktbart energisamarbete med Sundsvalls Energi. Kommunen stod inför beslutet att investera över 900 miljoner kronor för att ersätta och utöka sin energiproduktion men tvekade för kostnaderna. Istället beslöt man att inleda ett samarbete med industrin och gick in som medfinansiär och partner i en konverterad energiproduktion i Ortviken. Sundsvalls energi byggde också en 10 km fjärrvärmeledning som möjliggjorde att utöka fjärrvärmeleveranserna från tidigare 90 GWh/år till 300 GWh/timmar per år. Huvuddelen av de tillkommande 210 GWh kommer från pellets levererade av SCAs enhet Bionorr.
Även Östrand fabriken är numer inkopplade på Sundsvalls fjärrvärmenät genom en ny 7 km ledning som förbinder Timrås fjärrvärmenät med Sundsvalls. Samarbetet sluts genom att SCAs stora sågverk i Tunadal är en av Sundsvalls energis största kunder då man redan innan köper energin till sågens virkestorkar. SCA levererar numer ungefär hälften av Sundsvalls fjärrvärmekapacitet. I systemet har man 16 MW återvunnen energi från Östrand, 40 MW återvunnen energi från Ortviken och upp till 80 MW färsk ånga från de nya pannorna.
Även Ortviken valde Andritz som huvud leverantör som också fick uppgiften att återvinna värme från Östrand för fjärrvärmeleveranser. Två pannor på vardera 100 MW har konverterats i Ortviken. En oljepanna som fått 4 träpulverbrännare installerade och en rosterpanna som fått tre pulverbrännare men som även fortsättningsvis kan elda en viss mängd bark. Totalt har 120 MW träpulverbrännar kapacitet installerats. Andritz har också ansvarat för mottagnings, malnings (2 hammarkvarnar) och hanteringssystemet av pellets och träpulver. World Thermal Services WTS levererade brännarna och ett emissionskontroll system. ABB har svarat för automationslösningen som styr och övervakar hela anläggningen, inklusive säkerhetssystem. Ortvikens befintliga system för ved, massa och energi har också integrerats i den nya automationslösningen.
Årsförbrukningen är planerad till 35 000 ton pellets och den dagliga max användningen till 500 ton.
SCA investerade 380 miljoner kronor och Sundsvall cirka 100 miljoner kronor i projekten.
Mesaugnen i SCAs fabrik i Munksund
SCA Munksund väljer pellets istället för olja i en ny mesaugn
SCA Munksund utanför Piteå producerar 390 000 ton oblekt kraftliner samt White top kraftliner per år och har just tagit en ny mesaugn med träpulvereldning i provdrift. Ugnens kapacitet är 300 ton kalk per dygn. Det ekologiska fotavtrycket reduceras nu med 75 procent.
Investeringsbeslutet på 490 miljoner kronor annonserades redan 2012 men projektet har av olika skäl blivit försenat.
Nu pågår intrimning och den gamla oljeedade kalk mesaugnen står kall och stilla, konstaterar Per-Håkan Stoltz, projektägare, nöjt.
Vi har haft möjlighet att ta vara på erfarenheterna från Östrand vilket förstås varit mycket värdefullt.
Leverantör av mesaugnsprojektet i Munksund är Valmet som i sin tur anlitat danska FL Schmidt som huvudsaklig underleverantör. Leveransen inkluderar även bränslehantering, lager och sönderdelning till träpulver. Automationen har SCA svarat för själva.
Pellets till Munksund levereras av Bioenergi i Norrland som i sin tur får väsentlig del av sin råvara från SCAs närliggande sågverk.
– Det blir mest praktiskt så, kommenterar Stefan Rönnkvist ansvarig för SCAs pelletverksamhet.
– Bioenergi i Norrlands fabrik ligger i Luleå endast sju mil från Munksund, betydligt närmare än de 40 milen vi har till vår egen produktion i Härnösand.
– Vi är ju ute efter att få bra ekonomi likväl som att minska det ekologiska fotavtrycket så mycket som möjligt.
Som mest kan man i Munksund förbränna 5 ton pellets i timmen och under ett år räknar man med att förbruka cirka 17 400 ton träpellets.
De tre presenterade fabrikerna ingår i SCAs affärsenhet Forest Products, som producerar tryckpapper för tidningar, tidskrifter och kataloger, kraftliner, sågade trävaror och förnybar energi. SCA Forest Products förvaltar också SCAs stora skogsinnehav och försörjer SCAs svenska industrier med virkesråvaror.
