Tag Archives: skogsindustri

Bilar/Drivmedel, Bioenergi, Energi, Transporter

Dubbel vinst – Lignin till drivmedel ökar skogsindustrins massaproduktion. 

Renfuel process för lignin till drivmedel kan öka kapaciteten i massabruket utan stora investeringar

Sedan april 2017 har Lignol testproducerats i större skala i Nordic Papers massabruk i värmländska Bäckhammar. Under 2018 kommer Rottneros levera lignin till den fortsatta utvecklingen. Det görs  i avsikt att möjliggöra en snar expansion av massabruket i Vallvik.

– I en jämförelse med våra konkurrenter har vi har en unik process, säger Sven Löchen, vd och delägare i Renfuel.

– Vi producerar lignol utan dyrbara tillsatser och komplicerade tryck- och temperaturförhållanden. Nyckeln är vår biologiska katalysator.  Av det lignin som vi stoppar in i processen omvandlas nästan allt till lignololja. Vi behöver bara skilja bort eventuella föroreningar i det efterföljande reningssteget.

Lignin, i form av pulver eller slurry, är en är en väsentlig del av trädet vilket blir kvar i svartluten i massabruket när cellulosan utvunnits för för fortsatt förädling till papper och kartong.  Idag används den mest för produktion av ånga till el och värme.  Om man kan avskilja en väsentlig del av ligninet så kan kapaciteten i den dimensionerande sodapannan ökas utan en dyr investering.

– Vi ligger långt framme i processutvecklingen jämfört med våra kollegor och producerar redan nu lignin i vår pilotanläggning.  En ytterligare plusfaktor är att Rottneros som nu kommer leverera lignin till oss från Vallvik gör detta för att de avser att bygga ut massabruket i Vallvik.  Med vår process kommer kan det bli möjligt att gör väsentligt mycket billigare än med andra alternativ.  En utbyggnad kan blir klar redan 2020.

2015 fick projektet  71 miljoner kronor i stöd från Energimyndigheten.

RenFuel har utvecklat och patenterat en metod för att förädla lignin från massaindustrins förnybara restprodukt svartlut till ligninolja, Lignol, som kan ersätta fossil olja och användas som råvara i tillverkningen av förnybar bensin och diesel.

Grunden till oljan utgörs av lignin­molekylen som är otroligt stark och bidrar med stabilitet i trädet. men den är också väldigt komplex. Den första utmaningen blev därför att försöka omvandla fast lignin till ligninolja, eller som RenFuel kallar oljan: lignol.

Pilotanläggningen, som uppförts inne vid Nordic Papers massafabrik i Bäckhammar, togs i bruk under 2017.  RenFuel och Rottneros  ingick senare under 2017 ett avtal om leverans av  lignin. Under 2018 kommer Rottneros att påbörja leveranser av lignin från massabruket i Vallvik utanför Söderhamn.

Faller pilotprojektet väl ut väntar Lignolproduktion i stor skala för att möta efterfrågan på den snabbt växande marknaden för biodrivmedel. Närmast står utbyggnaden av Rottneros anläggning i Vallvik.

– Vårt mål är att det skall finnas en lignolanläggning i varje massabruk, stora som små säger Sven Löchen och fortsätter

– Eftersom kostnaden är så låg för vår teknik och inte  kräver omfattande investeringar så kan även mindre massabruk börja leverera lignol till raffinaderierna för fortsatt förädling till drivmedel.

– Vi har testat och funnit att lignolet kan raffineras till fullgott bränsle för såväl diesel som bensin och även för flyget.

En viktig länk i kedjan är att det finns raffinaderier som har möjlighet att producera diesel och bensin från Lignol. Preem har sedan 2010 gradvis ställt om sin tillverkning mot förnybara drivmedel genom att byta ut fossil olja mot förnybara råvaror som tallolja.

– Preem välkomnar RenFuel och Nordic Papers initiativ. En stor utmaning i Sveriges omställning mot ett fossiloberoende är tillgången på hållbara råvaror. Restprodukter från svensk skogsindustri, som lignin, uppfyller mer än väl våra krav på råvarans hållbarhet och lignin finns dessutom tillgängligt i stora volymer, sa Petter Holland, VD för Preem när projektet lanserades i våras.

I massabruket fångas ligninet upp som en delström och frigör kapacitet i sodapannan

Ligninet eldas idag vanligtvis upp i fabrikens sodapanna och ger ånga och el. Med dagens fallande elpriser minskar lönsamheten för detta. Sodapannan är också ofta en flask­hals i produktionen på ett massabruk.

RenFuel har genomfört tester som visar att om man sparar 20-30 procent av ligninet för framställning av lignol istället för att elda upp det i sodapannan får man ändå ut tillräckligt med energi till förbränningen. Därigenom kan produktionen ökas  i bruket i genom  att kapacitet i sodapannan frigörs.

För att massabruken inte ska behöva bygga om sina anläggningar för stora summor använder RenFuel en egen reaktor som är fristående från massabruket. För att ytterligare dra ner på kostnaderna för framställningen har man kommit på en lösning där lignol kan tas fram utan speciella trycktankar.

Katalytisk process

Den patenterade katalytiska processen bryter ned ligninet utan tryck, under kokpunkten, i en mycket energisnål produktion och utan giftiga utsläpp eller farliga restprodukter. Resultatet blir en flytande kolvätebaserad katalytisk ligninolja – CLO (Catalytic Lignin Oil) kallad lignol. Lignin omvandlas till hållbar lignol på timmar – ett ton lignin blir en kubik lignol.

Lignin i flaska
För att göra om svensk tall till biodrivmedel krävs flera steg. Först används ligninet, ett brunfärgat pulver, som är en restprodukt vid massabruken. Genom att använda biologiska katalysatorer omvandlas pulvret till en mörkbrun ligninolja, kallad lignol. I det sista steget processas oljan i ett raffinaderi och blir då genomskinlig. Därefter är den färdig att tillsättas i bensin eller diesel.

Om lignin

Växtfiber, vedämne eller dess riktiga namn – Lignin – är en aromatisk förening som ingår i alla växters cellväggar. Mellan 10-40 procent av all växtlighet i naturen består av lignin. Lignin har högt energivärde – i träd mer än 50 procent av totala energiinnehållet.

Lignin spelar en viktig roll i kolets kretslopp då det binder koldioxid i atmosfären vid bildandet av vedämnet i växterna.

Lignin är det dominerande ämnet i svartlut. Svartlut finns i mycket stora mängder inom massaindustrin och är en ofullständigt utnyttjad biprodukt med ett idag lågt förädlingsvärde. Svartluten används för att elda i sodapannor och generera energi till bruket. Volymen av lignin från svartluten, vilket logistiskt hanteras inom massaprocessen i landet, har ett energiinnehåll som motsvarar 70% av Sveriges drivmedelsbehov.

S.Lochen
Sven Löchen, VD RenFuel AB

Om RenFuel

Bioenergiföretaget RenFuel har sedan 2009 arbetat med att ta fram ett grönare drivmedel som kan ersätta ändliga fossila drivmedel med förnybar bensin och diesel. Sven Löchen, den ena av RenFuels två grundare, har en bakgrund som IT-entreprenör med lång erfarenhet av att bygga upp kunskapsföretag

RenFuel  har tagit patent på en katalytisk process som energisnålt omvandlar lignin från biprodukter i skogsindustrin till den förnybara ligninoljan Lignol®.

Bakom tekniken och medgrundare till Renfuel är docent Joseph Samec och hans forskargrupp vid Stockholms Universitet.

Om Nordic Paper

Nordic Paper är världsledande inom greaseproofpapper och utvalda nischer inom oblekt papper. Koncernen har en årlig omsättning på ca 2,5 miljarder SEK och en exportandel på över 95%. Nordic Paper Holding AB har fabriker i Bäckhammar, Säffle och Åmotfors i Värmland samt Greåker i Norge. Moderbolaget finns i Bäckhammar, ca 18 km söder om Kristinehamn i Värmland. Totalt antal anställda i koncernen är ca 600.  I september 2017 klev kinesiska Shanying Paper in som ny ägare.

Om Rottneros 

Rottneros är en fristående producent av avsalumassa. Koncernen består av moderbolaget Rottneros AB, börsnoterat på NASDAQ Stockholm, med dotterbolagen Rottneros Bruk AB och Vallviks Bruk AB, verksamma inom produktion och försäljning av avsalumassa. I koncernen ingår även Rottneros Packaging AB som tillverkar fibertråg och råvaruanskaffningsbolaget SIA Rottneros Baltic i Lettland. Koncernen har drygt 280 anställda och omsatte cirka 1,7 miljarder kronor under verksamhetsåret 2016.

av Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-11-21 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi, Bioekonomi och Miljö. 

 

Bilar/Drivmedel, Bioenergi, Energi, Industri

Konferensen Biobase kommer till Piteå i november

Näringsminister Mikael Damberg är en av de medverkande under konferensen BIOBASE som hålls i Piteå den 22-23 november. Konferensen är del av regeringens samverkansprogram kring cirkulär och biobaserad ekonomi och lockar beslutsfattare och företagsledare från hela Europa.

Det är ingen slump att konferensen Biobase hålls i Piteå. Där finns hela värdekedjan samlad i form av stora industriaktörer, forskning i världsklass och Europas kanske största tillgång på råvara. Det ger goda förutsättningar för att synliggöra Sveriges position och ambition inom cirkulär och biobaserad ekonomi.

– Vi är otroligt glada och stolta över att kunna samla all denna kompetens och beslutskraft i en konferens i Piteå som i decennier har arbetat med flera av de områden inom den cirkulära ekonomin som nu aktualiserats genom regeringens samverkansprogram, säger Helena Karlberg, vd på Piteå Science Park som arrangerar konferensen tillsammans med Näringsdepartementet och en rad olika lokala, regionala och nationella aktörer.

Sverige har antagit ett ambitiöst program för att ställa om landet från en linjär och fossilbaserad ekonomi till cirkulär och biobaserad ekonomi i linje med de internationella klimatmålen och målen i Agenda 2030. Regeringens samverkansprogram har som syfte att stödja omställningen genom att engagera alla delar i värdekedjorna. Ett viktigt syfte med programmet är att hitta lösningar för att fossilbaserade produkter ska ersättas med biobaserade.

Arbetet i flera av de undergrupper som regeringen satt samman kommer att beröras under konferensen. Det gäller exempelvis industriellt träbyggande, innovativa bioråvaror, biodrivmedel, nya material samt uppskalning och kommersialisering.

Konferensen löper över två dagar med en första dag för särskilt inbjudna och en andra dag öppen för alla.

Bland konferensens talare återfinns, förutom Mikael Damberg även Lauri Hetemäki, från European Forest Institute, Pia Sandvik från RISE, Resarch institute of Sweden och Tony Smurfit, vd på Smurfit Kappa Group.

Talar gör även europaparlamentariker Christofer Fjellner, Carina Håkansson, vd på Skogsindustrierna och Elisabeth Backteman, statssekreterare hos landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, som också är den som håller ihop regeringens samverkansprogram.

Smurfit Kappa är en skogsindustri som driver på den hållbara utvecklingen i Piteå

Under konferensen tas ämnen upp som hållbart skogsbruk och andra generationens avancerade biobränsleproduktion. Dessutom får deltagarna veta mer om den toppmoderna fabrik för industriell produktion av träbaserade lägenhetsbyggnader som nu byggs i Piteå. Avancerad forskning och innovation för framtida biobaserade material och produkter kommer också att diskuteras.

PITEÅ SCIENCE PARK är ett utvecklingsbolag för kulturella och kreativa näringar och cleantech. Vår ambition är att vara en respekterad och uppskattad partner som fungerar som en drivande motor för innovationer och företagande. Konferensen hålls i Piteå Science Parks stora konsertsal, Studio Acusticum, en konserthall helt byggd av trä med Skandinaviens största orgel.

Artikeln är publicerad 2017-10-16 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom .  Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Bilar/Drivmedel, Forskning, Industri

Rottneros levererar lignin till Renfuels drivmedelsprojekt i Bäckhammar

Rottneros och RenFuel har ingått i ett avtal om leverans av skogsprodukten lignin för produktion av Lignol, RenFuels patenterade ligninolja som kan raffineras till förnybar bensin och diesel. Under 2018 kommer Rottneros att påbörja leveranser av lignin från sitt massabruk i Vallvik utanför Söderhamn till RenFuels test- och pilotanläggning placerad vid Rottneros bruk i Bäckhammar.

RenFuel har utvecklat och patenterat en metod för att förädla lignin från massaindustrins förnybara restprodukt svartlut till ligninolja med produktnamnet Lignol. Lignol kan ersätta fossil olja genom att användas som råvara i tillverkningen av förnybar bensin och diesel. Tillvaratagandet av svartluten leder inte bara till att Lignol kan framställas i större skala, utan också till att produktionskapaciteten och därmed lönsamheten i pappers- och massaindustrin kan öka.

– Det är ett viktigt steg för oss inom Rottneros till att ytterligare stärka Sveriges bioekonomi, där massaindustrin redan idag utgör en viktig del. Förutom att stödja klimatarbetet genom att bidra till transportsektorns omställning ger avyttringen av lignin oss också möjlighet att öka vår massaproduktion. På det sättet gynnar avtalet alla parter, säger Lennart Eberleh, VD på Rottneros.

Renfuel pilotanläggning i Bäckhammar

Pilotanläggningen är igång

RenFuel har under våren 2017 påbörjat framställning av Lignol i pilotanläggningen i Bäckhammar, Värmland. Pilotanläggningen finansieras genom ett anslag om 71 miljoner kronor från Energimyndigheten. Anslaget finansierar utveckling av och tester i pilotanläggningen för att omvandla lignin från massabrukslutar till en ligninolja, men också utvecklingen av RenFuels metod för membranfiltrering. Samarbetet med Rottneros innebär säker lignintillgång för ökad framställning av bioolja, för att möta en växande efterfrågan på miljövänliga drivmedel.

– Vår produkt Lignol är en nyckel till att nå målet om en fossilfri fordonsflotta till 2030. Att samarbeta med ett företag som Rottneros, som har en lång tradition av och kunskap om skog och massaproduktion är ett viktigt steg framåt för RenFuel. Användningen av membranfiltrering av svartlut, en energisnål process, stärker också ytterligare Lignolens potential som klimateffektivt drivmedel, även i produktionsledet, säger Sven Löchen, VD för RenFuel.

Om RenFuel

RenFuel är ett svenskt företag inom bioenergi som har tagit patent på en katalytisk process som energisnålt omvandlar lignin från biprodukter i skogsindustrin till den förnybara ligninoljan Lignol®. RenFuel består av forskare, medarbetare och ägare med industriell erfarenhet som med gedigen kunskap om skogsindustri och grön kemi arbetar med att ersätta ändliga fossila drivmedel med hållbar bensin och diesel.

Om Rottneros

Rottneros är en fristående producent av avsalumassa. Koncernen består av moderbolaget Rottneros AB, börsnoterat på NASDAQ Stockholm, med dotterbolagen Rottneros Bruk AB och Vallviks Bruk AB, verksamma inom produktion och försäljning av avsalumassa. I koncernen ingår även Rottneros Packaging AB som tillverkar fibertråg och råvaruanskaffningsbolaget SIA Rottneros Baltic i Lettland. Koncernen har drygt 280 anställda och omsatte cirka 1,7 miljarder kronor under verksamhetsåret 2016.

Artikeln är publicerad 2017-10-09 på mediaportalen novator.se. Den bygger på ett pressmeddelande som redigerats av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Bioenergi, Industri, Projekt

Förstudie ger grönt ljus för stort bioraffinaderi från skogsråvara

Ett fullskaligt skogs-baserat bioraffinaderi kan kan starta år 2023 under förutsättning att lokalisering fastställts och miljötillstånd för verksamheten erhållits. Det redovisas i en förstudie som konsultföretaget Pöyri tagit fram på uppdrag av projektet Flaggskepp Bioraffinaderi.  Forskningsinstitutet Processum leder projektet. Upp till 5000 nya jobb kan skapas om raffinaderiet blir verklighet.

– Rapporten visar på goda förutsättningar för ett raffinaderi, vilket självklart är mycket glädjande, även om det är många viktiga frågor som ska besvaras, innan det kan bli verklighet, kommenterar Lars Winter, vice ordförande i Processum och vd för Domsjö Fabriker.

– Förverkligande av en sådan anläggning är en lång process, säger Jonas Joelsson, forskningschef Processum och projektledare för Flaggskepp Bioraffinaderi.

– Förstudien är ett första steg för att ge underlag inför ett investeringsbeslut.

Nu skall vi utreda hur tillgång på råvara kan säkras samt hur investeringen ska finansieras något som kan ta upp till tre års tid.   Mer information kan fås av kontaktpersonen Jonas Joelsson .

Förstudien har kostat 10 miljoner kronor och bekostats till hälften av länsstyrelsen i Västernorrland. Övriga intressenter är Ikea, H&M, Akzo Nobel, Borealis, Domsjö Fabriker, Holmen HOLM B -0.53%, Norra Skogsägarna, Norrskog, Nätraälven Skog, Sekab, statliga Sveaskog samt Övik Energi.

Ett fullstort bioraffinaderi skulle kunna ge 5000 nya jobb i regionen och bli ett av de största industriprojekten i Sverige någonsin

Raffinaderiet avser bl a producera cellulosa, etanol/metanol, protein. biogas mm med en investering på omkring 15 miljarder kronor.

Om RISE

Innventia, SP och Swedish ICT har gått samman i RISE för att bli en starkare forsknings- och innovationspartner. I internationell samverkan med akademi, näringsliv och offentlig sektor bidrar man  till ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle. RISE har 2 200 medarbetare. RISE Research Institutes of Sweden ägs av svenska staten.

Artikeln är publicerad 2017-09-26 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

Bilar/Drivmedel, Bioenergi, Energi, Transporter

Biodrivmedel: Södra ska producera metanol i Mönsterås

Målet är att producera 5000 ton biometanol per år genom den nya anläggningen, som kommer att ligga vid Södras massabruk i Mönsterås. Det långsiktiga målet är att öka produktionen ytterligare till såväl personbilstransporter och lastbilstransporter som sjöfart. Om försöket slår väl ut kan även Mörrum och Värö få liknande anläggningar.

– Allt fler inser vikten av övergången mot fossilfria alternativ, men produkterna måste fram också. Vi har tillgång till den bästa och mest förnybara råvara som finns; skogen. Vi har också det industriella kunnandet som behövs för den här typen av komplexa, innovativa produkter, säger Catrin Gustavsson, Innovationsdirektör, Södra.

Biometanolen kommer att framställas av den råmetanol som uppstår vid tillverkningsprocessen i Södras massabruk. Den blir alltså en del i den cirkulära process som redan finns vid Södras bruk, där grunden är skogsråvara som används i dess alla delar och för bästa möjliga effekt. Under våren 2019 kommer den första leveransen att nå marknaden.

– Ska Sverige kunna nå klimatmålen om fossilfrihet krävs bra alternativ till de fossila produkter som finns idag. Det här blir en viktig milstolpe i den utvecklingen. Det ligger också i linje med Södras egen strategi att vara helt fossilfria till år 2030, säger Henrik Brodin, affärsutvecklare drivmedel, Södra.

Metanol används idag som låginblandning, 11 procent, i rapsmetylester, RME. I den formen kan drivmedlet användas i lastbilar.

– Då får man in en grön metanol i drivmedlet och därmed högre klimatnytta. Det ligger i linje med Södras egen strategi att vara helt fossilfria till år 2030, säger Henrik Brodin, affärsutvecklare drivmedel på Södra.

Södra samarbetar också med Statkraft i Norge där man i det gemensamt ägda utvecklingsbolaget Silva Green Fuel i Tofte avser att tillverka bidrivmedel i storskala.  Statkraft tog över aktierna i norska Södra Cell Tofte när Södra gjorde sig av med verksamheten.

Fakta
Södras biometanol är framtagen helt och hållet av skogsråvara och utsläppet av fossil koldioxid vid förbränning är därför noll. Tillverkningsprocessen bidrar dock i dagsläget med ett marginellt tillskott av fossilt koldioxid. Klimatmässigt innebär det att om man kör med Södras biometanol istället för med fossilt drivmedel minskar man koldioxidutsläppet med omkring 99 procent – den högsta andelen på marknaden idag.

 

Bioenergi, Fjärrvärme, -kyla

Stora Enso Skoghall och Karlstads Energi utökar samarbetet.

En energibesparing på ytterligare cirka 10 GWh per år – motsvarande uppvärmningen av fler än 660 villor. Det blir effekten av ett utökat samarbete mellan Skoghalls Bruk och Karlstads Energi.

”Miljön är den stora vinnaren”, säger Dan Johansson, energiingenjör på Skoghalls Bruk. (Fotot)

Genom ett nytt och mer effektivt arbetssätt där Stora Enso meddelar Karlstads Energi när bruket har överskottsvärme tillgänglig, har nyttjandet av brukets överskottsvärme till fjärrvärmenätet i Karlstad och Hammarö ökat markant., berättar Dan Johansson.

Ombytta roller var lösningen
Energisamarbetet mellan Karlstads Energi och Skoghalls Bruk har varit aktivt sedan 2009 när överföringsledningen mellan Karlstad och Skoghall togs i drift. Fram tills nu har det varit Karlstads Energi som kontaktat Skoghalls Bruk när de haft behov av värmeleveranser. Vid vissa tillfällen har bruket inte haft möjlighet att leverera någon biobaserad värme, eftersom den största delen av ångan behövs internt till brukets kartongproduktion. Däremot kan Karlstads Energi ofta anpassa och reducera sin egen produktion för att ta emot överskottsvärme från bruket när den finns tillgänglig. Med det nya sättet att samarbeta kan båda parter begära leverans av värme och mer överskottsvärme tas till vara.

”Med det utökade samarbetet sjunker våra produktionskostnader samtidigt som vi bidrar till att stärka konkurrenskraften hos Skoghalls Bruk”, säger Johan Thelander, värmechef på Karlstads Energi.

På årsbasis uppskattas att det utökade samarbetet kommer att räcka till uppvärmningen motsvarande fler än 660 villor.

Artikeln är publicerad 2017-06-21 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

Bioenergi

Saxwerk levererar 15 MW till SCA Gällö för virkestorkning

Saxwerk har tecknat avtal med SCA Gällö Timber om leverans av en 15 MW energianläggning som skall leverera hetvatten till sågverkets virkestorkar.

Leveransen är en totalentreprenad med bränslehantering, ugn, panna och elfilter. I leveransen ingår pannhus, samt rörentreprenad. Det mekaniska montaget påbörjas efter sommaren. Drifttagningen kommer ske i början av 2018.

VEÅ levererar den beprövade UNIVEX typ HVV för anslutning till Saxwerks ugn. Konstruktionsarbetet är påbörjat och leverans skall ske under sommaren.

novator.se/2017-03-07/Lennart Ljungblom

Bioenergi

Stora Enso stänger en pappersmaskin i Kvarnsveden

Stora Enso lägger ner pappersmaskin

Stora Enso planerar att redan vid utgången av andra kvartalet  2017 stänga en pappersmaskin vid bruket i Kvarnsveden i Dalarna.

Skogsjätten Stora Enso vill spara 113 miljoner kronor genom att stänga en pappersmaskin vid Kvarnsvedens bruk i Dalarna. Pappersmaskinen har en kapacitet på 100 000 ton obestruket journalpapper per år.

Bolaget planerar att stänga maskinen i slutet av andra kvartalet i år, och ska nu inleda MBL-förhandlingar med de anställda vid bruket. De planerade åtgärderna påverkar 140 anställda.

– Vi planerar att omorganisera verksamheten för att stärka Kvarnsvedens bruk i den strukturellt nedåtgående pappersmarknaden. Planerna inkluderar permanent nedläggning av PM 8, eftersom maskinen är liten och tekniskt sett gammal och tyvärr inte längre konkurrenskraftig under rådande marknadsförhållanden, säger Kati ter Horst som är chef för division Paper i ett pressmeddelande.

Produktionen vid Kvarnsvedens bruk kommer att fortsätta på två linjer, en pappersmaskin för förbättrat tidningspapper och en för journalpapper.

novator.se/2017-02-16/Lennart Ljungblom

Bioenergi

Skog till bioraffinaderi studeras i förstudie av Rise

Förstudie ska undersöka hur bioraffinaderi i storformat kan realisera bioekonomin

Förstudien Flaggskepp Bioraffinaderi ska utreda förutsättningar för att realisera bioekonomi  genom att skapa ett fullskaligt bioraffinaderi som, från hållbar skogsråvara, framställer ett flertal olika produkter vilka ersätter oljebaserade produkter. Processum leder den förstudie som stöds av 13 företag representerande skogsägare liksom skogs-, kemi- och detaljhandelsföretag.

Förstudien avser att identifiera, beskriva och utvärdera en anläggning med en optimal sammansättning av processer och produkter.

Förutom produktion av en miljon ton textilcellulosa är avsikten att ett bioraffinaderi även ska kunna producera ytterligare produkter, exempelvis proteinprodukter, gröna kemikalier, biodrivmedel, lignosulfonat och biogas.

Genom att använda etablerad teknik och innovationer som är nära kommersiella genomföranden, finns möjlighet att tillverka ytterligare produkter. En förutsättning är att tillverkningen ska vara energimässigt självförsörjande och ha högt resursutnyttjande.

– Vi ska i en förstudie utreda förutsättningarna för att skapa det storskaliga bioraffinaderi som krävs för att, till konkurrenskraftiga kostnader, ersätta oljebaserade produkter, säger Magnus Hallberg, vd för Processum.

– Under flera år har vi, tillsammans med klustermedlemmar och andra aktörer, utvecklat bioraffinaderiprocesser och produkter. Flera av dem är nu redo för industriell uppskalning. Det krävs en storskalighet för att produkterna ska vara lönsamma och för att råvaran ska nyttjas så högvärdigt som möjligt.

– För att ha en chans att realisera ett projekt som detta är det nödvändigt med en bred satsning, betonar Lars Winter, vice ordförande i Processum. För att nå framgång krävs såväl tekniskt kunnande liksom marknadskunnande, vilket deltagarna i förstudien bidrar med. Styrkan är att parterna i förstudien representerar hela värdekedjan från skog till produkter, dessutom på den globala marknaden.

Förstudien finansieras till hälften av Länsstyrelsen Västernorrland och till hälften av deltagarna i förstudien. Den leds av Processum och kommer att utföras av det internationella konsultföretaget Pöyry tillsammans med parterna.

RISE övergripande uppdrag är att i samverkan med akademi, näringsliv och samhälle, bidra till hållbar tillväxt och stärkt konkurrenskraft för svenska företag. RISE driver utvecklingen av en stark, svensk institutssektor. Sedan sommaren 2016, då de tidigare institutskoncernerna Innventia, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Swedish ICT gick samman, är RISE Sveriges största forskningsinstitut med cirka 2 200 anställda. RISE äger också 43 procent av institutskoncernen Swerea.

Läs mer på www.ri.se/utveckling-av-rise

Bioenergi

Billerud Korsnäs investerar 5,7 miljarder i Gruvön

Billerud Korsnäs bygger världens största kartongmaskin

5,7 miljarder kronor kommer att investeras i Gruvöns bruk i Grums de närmaste åren. I början av 2019 ska en kartongmaskin stå klar som den största i världen i sitt slag.

Det blev grönt ljus för projektet Next generation på Gruvöns bruk när styrelsen för Billerud Korsnäs sammanträdde i Solna i måndags.

– En historisk händelse för BillerudKorsnäs. Den stabila marknadstillväxten inom förpackningskartong och annan kartong  tillsammans med vår unika expertis gör att vi är perfekt positionerade att tillfredställa en global efterfråga. Tillgången till hållbar nordisk skog var en nyckelfaktor när vi utvärderade olika alternativ, kommenterade Per Lindberg, president och vd för BillerudKorsnäs måndagens styrelsebeslut.

– Med den nya kartongmaskinen på plats kommer Värmland stärkas som ett förpackningskartongens Silicon Valley, säger Anita Sjölander, fabriksdirektör  till Nya Värmlandstidningen

– Det blir den största maskinen i världen i sitt slag. Vi kommer kunna producera 550 000 ton kartong årligen. Men vi kommer fortfarande ha kvar flutingproduktionen och avsalumassan. Det är under många år framåt som papperstillverkningen fasas ut. Produktionen inkom koncernen kommer bli mer strömlinjeformad framöver. Nuvarande papperstillverkning kommer successivt föras över till andra produktionsenheter inom koncernen. Däremot kommer inte Gruvöns tillverkning av “high quality fluting” påverkas av den nya investeringen.

Största investeringen

5,7 miljarder kronor är den största investering som gjorts i pappers- och kartongmaskinsindustrin i Europa på 2000-talet. Arbetet har pågått i mer än två år, från förprojektering till beslut.

Med den nya kartongmaskinen KM7 kan bruket producera nya produkter som exempelvis vätskekartonger för juice och mjölk. Satsningen ersätter på sikt fyra av de befintliga pappersmaskinerna på Gruvön.

Anita Sjölander igen.

–  Vi är idag 840 anställda på Gruvön i dag ungefär. Jag tror vi kommer landa på omkring 650, men inget är klart. I första skedet ska vi anställa fler. Vi tryggar produktionen på anläggningen för lång tid framöver. Det här är viktigt för Grums och det blir en väldig koncentration på biobaserad ekonomi i Värmland.

I sitt pressmeddelande skriver Billerud Korsnäs att ”när allt är på plats under första kvartalet 2019 kommer Värmland att stå för en stor del av världsproduktionen av livsmedelsförpackningar. Mjölk förpackad i Gruvöns kartong kommer att stå på matbord över hela världen.”

novator.se/2016-12-14/Lennart Ljungblom

Online sedan 1995