|
||
Beskattning av skogens koldioxid ger effektivare klimatpolitikUmeå universitet – 2016-05-17 09:10 CESGenom att öka mängden skog i världen kan vi åstadkomma en effektivare klimatpolitik som minskar de globala koldioxidutsläppen till en lägre kostnad. För att åstadkomma detta bör upptag och utsläpp av koldioxid från skogen prissättas precis som utsläpp från fossila bränslen. Det visar Mathilda Eriksson i sin avhandling från Handelshögskolan, Umeå universitet. Det är länge känt att skogen spelar en viktig roll för koldioxidkoncentrationen i atmosfären och följaktligen den globala klimatförändringen. Trots detta har olika alternativ att använda skogen som ett klimatverktyg till stor del saknats i modeller som integrerar miljövetenskap och ekonomi för att utvärdera olika former av klimatpolitik. Mathilda Eriksson har i sitt avhandlingsarbete vidareutvecklat två välkända integrerade miljöekonomiska modeller genom att just inkludera skogen. Vidare använder Mathilda dessa modeller för att undersöka hur skogen mest kostnadseffektivt kan användas inom klimatpolitiken. – Jag visar i min avhandling att det är samhällsekonomiskt mer lönsamt att öka mängden skog för att binda och lagra kol än att öka användningen av skog för biobränsle. En huvudförklaring till detta är att bioenergi inte är kolneutralt beträffande koldioxidutsläpp till atmosfären, åtminstone inte på kort sikt. När vi använder biomassa för att producera energi släpper vi ut koldioxid till atmosfären som gradvis upptas av nya träd över en lång tid. Om vi inte inkluderar denna dynamik i våra kalkyler riskerar vi att övervärdera de positiva effekterna av att använda biomassa för energiproduktion, säger Mathilda Eriksson. Den globala fördelningen av insatser för att kostnadseffektivt minska världens koldioxidutsläpp med hjälp av skogen, styrs av kostnaderna i olika regioner, samt skillnader mellan regioner i skogens potential att binda kol. Mathildas avhandling visar att de tropiska skogarna har den största potentialen att minska den globala koldioxidkoncentrationen. – Samhällsekonomiskt är det därför framförallt lönsamt att minska den pågående avskogningen samt att plantera ny skog i Afrika, Latinamerika och Asien. För att i praktiken åstadkomma optimala nivåer av skogsåtgärder för klimatet kan samhället antingen välja beskattning eller reglering. Eftersom reglering ofta är mer kostsamt för samhället består en av klimatpolitikens utmaningar av att finna den optimala koldioxidskatten. Ett viktigt bidrag med modellerna och resultaten i Mathildas avhandling är att de härleder till en sådan skatt. – För att klimatpolitiken ska vara effektiv måste en sådan skatt omfatta både koldioxid från fossila bränslen och skogen. Eftersom skog kan vara en källa till både positiva och negativa koldioxidutsläpp innebär detta att utsläpp från skog ska beskattas, men också att upptag av koldioxid från skog ska subventioneras, säger Mathilda Eriksson. Mathilda Eriksson är uppvuxen i Umeå. Hon är doktorand vid institutionen för nationalekonomi, Handelshögskolan, Umeå universitet. Avhandlingen är publicerad digitalt: Opponent Handledare Om disputationen: Om Umeå Universitet |
Tag Archives: research
Energi och Klimat: Nya strategiska innovationsprogram
novator.se / 2016-04-06 /Lennart Ljungblom
Nya satsningar på forskning och innovation inom energi och klimat
Pressmeddelande
Nu utökas satsningen på strategiska innovationsområden inom energi- och klimatområdet. Vinnova, Energimyndigheten och Formas öppnar en ny utlysning om stöd för att etablera och genomföra långsiktiga och visionära satsningar som kräver bred uppslutning bland aktörer.
– Nu är det dags för aktörer inom energi- och klimatområdet att kraftsamla och tillsammans möta och lösa de globala samhällsutmaningarna som delvis redan är här, säger Erik Brandsma, Energimyndighetens generaldirektör.
Programmen som startar är långsiktiga satsningar som kan pågå upp till tolv år. Programmen ska grunda sig i visioner och mål för hur området kan förnyas och hur förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar och internationell konkurrenskraft inom energi- och klimatområdet kan skapas. Här finns mer information om utlysningen.
Den fjärde utlysningen för att genomföra strategiska innovationsprogram ska ge aktörer möjligheten att förverkliga strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet. Upp till två program kommer att beviljas stöd på 20-40 miljoner kronor per program och år.
Om strategiska innovationsområden
Utlysningen är en del av Vinnovas, Energimyndighetens och Formas gemensamma satsning på strategiska innovationsområden. Ett strategiskt innovationsprogram utgår från en strategisk innovationsagenda som alla aktörer inom ett visst område står bakom.
Genom gränsöverskridande samverkan inom områden som är strategiskt viktiga för Sverige skapas förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar och en ökad internationell konkurrenskraft. Vinnova, Energimyndigheten och Formas finansierar idag 16 strategiska innovationsprogram inom flera olika områden.
Kontakt
Jennica Broman (Energimyndigheten)
Anders Holmgren (Energimyndigheten)
Vilgot Claesson (Vinnova)
Emilie von Essen (Formas)
Hanna Ridefelt (Formas)
OECD besöker SEKAB – Bioekonomi kan ge 380 000 nya jobb inom EU
OECD – Biobaserad kemiproduktion kan ge 380 000 nya jobb inom EU
Analysgrupp besöker SEKAB i Örnsköldsvik
Utvecklings-, kemi- och etanolhandelsföretaget Sekab har utvecklat tekniken CelluAPP® vilket gör det möjligt att förädla nästan alla former av biomassa till miljövänliga, högvärdiga och säljbara bränslen och kemiprodukter. I onsdags fick företaget besök av en OECD delegation som gör en så kallad territorial review. Sekab presenterade då projekten Biobaserad bensin, Närodlad plast och ValChem. Det senare projektet utförs i samarbete med finska skogsindustriföretaget UPM, franska METabolic Explorer och det tyska Tekniska Universitetet i Darmstadt. Enligt OECD kan biobaserad kemiproduktion ge 380 000 nya arbetstillfällen inom EU.
Förnybara kemikalier spelar en viktig roll för en fossilfri framtid och intresset för gröna kemikalier och bränslen har markant ökat de senaste åren. Skogsindustrin vill till exempel ta tillvara på och förädla sin vedråvara på flera sätt än vad man gör idag.
– Vi ser ett växande intresse för utveckling av nya material med skogen som råvara, säger Marlene Mörtsell, projektledare på SEKAB.
– Det är hög efterfrågan på biobaserade produkter, och utvecklingen är ändå bara i startgroparna. Efterfrågan ökar och enligt intresseorgansiationen European Bioplastics förväntas den globala efterfrågan på bioplaster växa med mer än 20 procent årligen.
Ett uppmärksammat projekt är samarbetet med Umeå universitet som har resulterat i en enklare och mer kostnadseffektiv metod för framställning av etanol från restmaterial från skogen.
– Samarbetet med professor Jönssons grupp i Umeå har lett till ett flertal patent inom detoxifiering som samlas under varumärket CelluCOND, säger Roberth Byström, ansvarig för SEKAB:s samarbeten och kontakt med universitet och forskningsgrupper
– Universitet har en stark forskningsbas och satsar stort på forskning kring biobaserade produkter som kemikalier och drivmedel. Genom vår teknik möjliggör vi en direkt omsättning av forskningsresultaten.
Sekab fick nyligen en ny vd Tomas Nilsson som tillträdde den 18 februari 2016. Han kommer närmast från SCA Obbola där han under tio år varit produktionschef.