Tag Archives: kraft

Energi, Politik och affärer

Stockholm Exergi är det nya Fortum Värme samägt med Stockholm stad

Fortum Värme samägt med Stockholms stad byter namn till Stockholm Exergi

Fortum Värme samägt med Stockholms stad, som förser drygt 800 000 stockholmare med värme och kyla, byter namn till Stockholm Exergi.  Stockholm Exergi ägs till lika delar av Stockholms stad och Fortum och kommer fortsätta att utvecklas genom ett nära samarbete med båda ägarna.

Det nya namnet ska på ett tydligare sätt visa vad företaget bidrar med till stockholmarna.

– Nu heter vi vad vi alltid har varit. Det är vi som ger stockholmarna värme och kyla när de behöver det och vi jobbar med exergi, ett begrepp som betyder nyttan som man kan skapa med energi.

– Som exempelvis när vi gör både el och värme på samma gång av skogsbränsle för att utnyttja energin i det på bästa sätt, eller när vi återvinner energin i stockholmarnas renade avloppsvatten för att värma staden istället för Östersjön.

Det är vad exergi handlar om – rätt energi, vid rätt tillfälle, för rätt behov, säger Anders Egelrud, Stockholm Exergis vd.

Företaget har en strategisk roll både för Stockholms värmeförsörjning och för stadens förmåga att infria högt ställda klimatmål.  Ägarna Stockholm Stad och finska Fortum  är överens om att Stockholm Exergi får bättre förutsättningar genom att verka under eget namn och varumärke.

– Stockholm Exergi kommer fortsätta vara en viktig del i Fortums globala arbete med att skapa hållbara städer. Företaget har haft en fantastisk utveckling sedan tidigt 2000-tal och verksamheten är sedan två år inte en konsoliderad del av Fortumkoncernen. Namnbytet är ett naturligt nästa steg, säger Per Langer, Sverigechef Fortum.

Namnändringen medför inga andra förändringar för kunderna och stockholmarna. Och Stockholm Exergi ska fortsätta att tillsammans med stockholmare, kunder och partners skapa energin i framtidens, hållbara Stockholm.

– Stockholm ska vara en fossilbränslefri stad senast år 2040. Målet kräver att vi tillsammans skapar innovativa lösningar för framtidens hållbara energisystem genom att bland annat ta tillvara på överskottsenergi från stadens olika verksamheter. Detta kommer bli avgörande för vår klimatomställning, säger Katarina Luhr (MP), miljöborgarråd Stockholms stad.

Artikeln är publicerad 2018-01-30 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den bygger på ett pressmeddelande från Stockholm Exergi. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.

El & kraft, Energi, Vind

Internationellt kapital säkrar 650 MW vindkraft i Markbygden ETT i Piteå

Vindprojektet Markbygden ETT med 179 vindkraftverk och effekten 650 MW är en del av ett mycket stort industriprojekt i Piteå kommun vilket siktar på att bli en av de största vindkraftparkerna on shore i Europa med över 4000 MW eleffekt och 1200 vindturbiner. Projektet är utvecklat av det privatägda bolaget bolaget Swevind med Wolfgang Kropp som huvudägare.

Markbygden ETT är det tredje delprojektet av markbygden Etapp 1. Det är en sammanhängande vindkraftpark som är elektriskt uppdelad i tre vindkraftparker: Kilberget, Gråberget och Snöbergen vilka kommer  anslutas via transformatorstationen Råbäcken (1200MW) till Svenska Kraftnäts stamnät (400kV).

I början av november såldes Markbygden ETT till ett internationellt konsortium bestående av GE Energy Financial Services och Green Investment Group limited som är en del av Macquire Groiup. Med sina nya ägare har bolagen säkrat finansieringen på 800 miljoner Euro, bl a med ett lån av Europeiska investerings banken EIB. Teknikleverantör blir nu GE Renewable Energy. Den tidigare partnern tyska Enercom utvecklar istället andra delar av det väldiga Markbygden projektet.

Imorgon onsdag den 22 november besöker näringsminister Mikael Damberg med närvaro av landshövding Sven Erik Österberg, kommunalråden Anders Lundkvist och Helena Stenberg samt representanter från Markbygden Ett, Swevind och markägarna SCA samt Svea Skog området.

Bakgrund

2008 ansökte bolaget Markbygden Vind AB, ett dotterbolag till Swevind, om tillstånd att bygga och driva en mycket stora vindkraftanläggning i Markbygden. Potentialen är 1100 vindkraftverk. På grund av projektets storlek ansökte bolaget om tillåtlighetsprövning vilken godkändes av regeringen 2010.

Markbygden ETT är en del i en vindkraft exploatering som kan bli Europas störas on shore

Området har mycket goda vindförhållanden, är glest befolkat och har få motstående intressen. Dessutom korsas området av tre stora kraftledningar som kan användas för överföring av el.

Projektet har uppdelats i delprojekt. I det första pilotprojektet Dragaliden och Stor-Blåliden  uppfördes 20 turbiner med en effekt på 42 MW och en beräknad årlig produktion på 170 GWh el. Etapp 1 påbörjades hösten 2012. 314 turbiner med 917 MW effekt och 3,0 TWh i årlig produktion. Etappen är uppdelad i delprojekten Ertaträsk, Skogberget och Markbygden Ett. Erstaträsk och Skogberget har övertogs i februari 2016 av den tidigare partnern tyska vindkrafttillverkaren Enercon. Under det att Markbygden Ett stannar kvar hos Swevind.

Etapp 2, det västligaste projektet fick tillstånd 2015 och har också övertagits av Enercon. Där installeras 440 turbiner med 1300 MW effekt och en årsproduktion på 3,5 TWh.

Den tredje etappen är fortfarande under utredning och tillståndsprojcessen är i full gång. Ett överklagande ligger nu hos Mark- och miljööverdomstolen. Totalt planeras 442 turbiner med effekten 1800 MW och en årlig produktion av 5,5 TWh.

av Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-11-21 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi, Bioekonomi och Miljö. 

El & kraft, Energi, Internationellt, Sol

Rekord hög solel installation i Indien men pris oro bromsar utvecklingen

Solel i Indien fortsätter sin extremt snabba utbyggnad vilken dock bedöms avta något 2018. Prisnivån får solel i de senaste auktionerna är ner på låga 32 öre per kWh (2,5rupier). För kvartal 3 rapporterar nyhetsbrevet Mercomindia att ytterligare 2,2 GW (2200 MW) sol el installerats vilket gör att Indien mot slutet av 2017 beräknas ha nästan 25 000 GW solel installerat. Över 90 procent är stora elbolagsinstallationer. Andelen privata takinstallationer ökar men utgör ändå fortsatt inte mer än 10 procent av totalen.

Mercom India varnar dock för en avstannade utveckling eftersom det fortsatta prisfallet på solceller har upphört och bytts mot en mindre prisökning. Det gör investerare oroliga och det blir riskablare att ge konkurrenskraftiga bud på auktionerna, projekt förhalas. Kinesiska tillverkare dominerar i leverantörsledet av utrustning.  En annan orsak till uppbromsningen är att godkännade processen för nya färdigbyggda anläggningar för att kopplas in på elnätet tenderar att bli allt mer utdragen samt oklara skatteregler.

Men många projekt finns fortsatt i den indiska pipelinen. 11,5 GW elbolagsprojekt är under utveckling och därutöver väntar 5,6 GW tenders är annonserade inväntar kommande auktioner.

Regionen med flest solpaneler installerade är Telangana följt av Andhra Pradesh och Rajastan.

Artikeln är publicerad 2017-11-21 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi, Bioekonomi och Miljö

 

Kärnkraft

Nya miljardinvesteringar i svensk kärnkraft

Två kärnkraftreaktorer är på väg att läggas ner, Ringhals 1 och 2. Den minsta Oskarshamn 1 stängdes definitivt i somras. För Oskarshamn 2 som inte varit i drift sedan 2013 har nedmonteringen nyligen påbörjats.   För fyra av de övriga sex, Forsmark 1-3 samt Oskarshamn 3 planeras istället miljardinvesteringar i skydd för härdsmältning. För Ringhals har ännu inget kommunicerats. 2015 beslöt huvudägaren Vattenfall mot minoritetsägaren E.on önskan att block 1 och 2 skulle stängas 2020 respektive 2019. Stora investeringar har gjorts i Ringhals med nya turbiner och alla fyra blocken producerar för närvarande med 100 procent.

Produktion i Ringhals kärnkraftverk
Ringhals 4 reaktorer producerar till 100 procent i oktober 2017 mao 3 898 MW.

Energiöverenskommelsen från förra året satte inte upp en bortre tidsgräns för kärnkraften men samtidigt sa man att Sverige skulle bli 100 procentigt förnybart och i detta inkluderas inte enligt regeringen, kärnkraft.  Men det viktiga beslutet att fasa ut effektskatten för kärnkraften förändrade verkens lönsamhet och avveckling förändrades mot en kombination av nedläggning och  utveckling.

För Forsmarks tre reaktorer och för Oskarshamn återstående reaktor planeras nu Vattenfall respektive det E.on ägda bolaget Uniper miljardinvesteringar i oberoende härdkylning. Något som kärnkraftinspektionen kräver måste finnas på plats senast 2020. Det är sammanlagda investeringar på minst 2 miljarder kronor. För Ringhals 3 och 4 som majoritets ägs av Vattenfall har inga ytterligare investerings beslut kommunicerats. Minoritetsägare (26,9%) är E.on. Men enligt Vattenfall arbetar man vidare med planeringsförutsättningar för en 60 årig drift av dessa båda anläggningar.

Det måste då betyda att  beslut om ytterligare säkerhetsinvesteringar därför måste komma inom kort.

Artikeln är publicerad 2017-10-30 på web-tidningen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

Ringhals kärnkraftverk producerar nu för fullt men block 1 och 2 planeras tas ur drift senast 2020 och för block 3 och 4 förväntas information om nyinvesteringar i säkerhetssystem komma inom kort.
El & kraft, Energi

100 procent förnybart blir dyrt – Sweco lämnar rapport

Konsultföretaget Sweco har på uppdrag av Skellefteå kraft tagit fram en rapport med två scenarior för den framtida elproduktionen baserade på beslutet om 100 procent förnybart 2040.  Fem politiska partier ställde sig sommaren 2016 bakom energiöverenskommelsen, där målet är en 100 procent förnybar elproduktion år 2040.  Enligt Sweco blir omställningen dyr. I båda fallen på kostar den 1 500 miljarder kronor.  Hälften av summan rör investeringar i ny produktion. Den andra hälften består av investeringar i elnät, energilager och system för att anpassa efterfrågan till tillgången på el.

Storsatsning på vind och sol analysen inkluderar ej ökad biokraft

Swecos analys innebär en storsatsning på vind och sol. En ökad användning av bio har inte inkluderats. En slutsats av rapporten är att vattenkraften får stor uppgift att balansera de intermittenta energislagen sol och vind. I sammanfattningen öppnar man därför upp för effekthöjningar och utbyggnad av vattenkraft.  Man skriver också att marknads- och affärsmodeller behöver utvecklas för att framförallt få igång utveckling av produktion, energilager och efterfrågeflexibilitet.

Swecos analys bygger på två scenarier, där båda utgår ifrån att kärnkraften är avvecklad. I det första scenariot, som Sweco bedömer som mest sannolikt, har den landbaserade vindkraften i norra Sverige byggts ut, vattenkraften har fått en effekthöjning och solkraften har byggts ut så att den kan leverera 10 TWh per år.

I det andra scenariot har både land- och havsbaserad vindkraft byggts ut i södra Sverige, medan vattenkraften ligger kvar på dagens effektnivå och solkraften har byggts ut till 20 TWh per år.

Oavsett scenario väntas den största utbyggnaden ske inom vindkraft. Från dagens drygt 17 TWh per år måste vindkraften leverera mellan 65 och 75 TWh 2040, i båda Swecos alternativ.

Länk till rapporten som finns tillgänglig hos Skellefteå kraft. 

Artikeln är publicerad 2017-10-30 på web-tidningen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

Bioenergi, El & kraft, Fjärrvärme, -kyla, Projekt

Miljödom klar för Mälarenergis nya biobränsleeldade kraftvärmeanläggning.

Mark- och miljödomstolen i Nacka har godkänt Mälarenergis ansökan om att få bygga och driva ett nytt 150 MW biobränsleeldat kraftvärmeblock i Västerås. 

Mälarenergi fasar med det kommande block 7 ut den sista mängden kol och olja och ersätter dessa med i första hand  returträ. Den nya anläggningen som ska byggas intill den befintliga kraftvärmeanläggningen nära hamnen i Västerås, är en investering på 1,7 miljarder kronor och beräknas tas i drift år 2020. Samtidigt  kommer de äldre delarna av kraftvärmeverket att fasas ut och framtida leveranserna av prisvärd fjärrvärme säkras.

Mark- och miljödomstolen i Nacka har nu beviljat Mälarenergi miljötillståndet som reglerar verksamhetens omfattning samt hur stora utsläpp av föroreningar till luft och vatten som får förekomma från Block 7.

–  Vi kan nu fortsätta vidareutveckla vår verksamhet för att leverera driftsäker och prisvärd el och fjärrvärme med minsta möjliga miljöpåverkan, säger Niklas Gunnar,  chef för affärsområde Värme på Mälarenergi.

Under projektets gång har Mälarenergi hållit en kontinuerlig dialog med närliggande verksamheter och berörda parter. Redan hösten 2015 bjöd Mälarenergi in samhället till en samrådsdialog för att berätta om sina framtida planer och informera allmänheten om den nya anläggningen.

Projekteringen av Block 7 har pågått sedan 2015 och i oktober 2016 tog Mälarenergis styrelse ett enhälligt beslut om att gå vidare med investeringsplanerna. I februari 2017 tog Västerås Kommunfullmäktige det slutgiltiga och verkställande beslutet om att gå vidare och uppföra den nya anläggningen. Sedan dess har planeringen inför bygget fortsatt med upphandling av anläggningens olika delar som; panna, rökgasrening, bränslehantering och turbin.

Block 7 kommer att eldas med återvunnet trä, och tillståndet från mark- och miljödomstolen innebär att Mälarenergi i panna 7 kan förbränna högst 300 000 ton återvunnet träbränsle per år, av detta får högst 30 000 ton vara farligt avfall . Bränsleeffekten i den nya anläggningen blir 150 MW varav 50 MW el och 100 MW värme.

Det här beslutet innebär det största steget mot ett hållbart samhälle som Mälarenergi någonsin tagit, säger Mälarenergis styrelseordförande Staffan Jansson. Samförbränningen i block 6 som startade hösten 2014 var ett viktigt steg i vår resa mot framtidens samhälle och med Block 7 går vi nu hela vägen mot att bli fria från bränslen som kol och olja.

Den högra delen av Kraftvärmeverkets ursprungliga byggnad rymmer Panna 4 som den 8 september 2017 stängdes  för gott. Panna 4 och dess tillhörande turbin togs i drift 1973.  Pannan konstruerades ursprungligen  för olja. Sedan  byggdes den  om vid flera tillfällen under åren. 1983 konverterades den till att  kol, 1998  till tallbecksolja och 2002 till  träpellets och torv. Totalt har pannan varit igång 176 801 timmar under dessa 44 år!

Det nya blocket ersätter de äldsta 50-åriga delarna av Kraftvärmeverket som varit i drift sedan 1963 och eldas med kol och olja. Block7 kommer att eldas med återvunnet trä som bränsle och därmed används endast återvunna och förnybara bränslen i kraftvärmeproduktionen. Västerås stad kommer att nå sina miljömål och fjärrvärmekunderna får en trygg, prisvärd och hållbar uppvärmningsform.

 

Om Mälarenergi

Mälarenergi är ett infraserviceföretag som består av ca 700 medarbetare. Vi finns nära kunderna i Mälardalen och levererar el, värme, vatten, kyla samt snabba kommunikationslösningar med tillhörande tjänster. Vi erbjuder energieffektiviseringstjänster till företagskunder i regionen och säljer dessutom el till privat- och företagskunder i hela Sverige. Koncernen ägs av Västerås stad och omsätter cirka 3 miljarder kronor.

Artikeln är publicerad 2017-09-13 på mediaportalen novator.se och är producerad av Lennart Ljungblom. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Uncategorized, Vind

Jämtkraft Elnät avtalar om 300 MW ny vindkraft i Hammerdal

Jämtkraft Elnät har tecknat det största enskilda avtalet för nätanslutning i bolagets 127-åriga historia. Det är den stora vindkraftparken i Skälen Hammerdal, Jämtland  som nu ska byggas av Vasa Vind. Huvudägare är den holländska pensionsstiftelsen APG. Danska Vestas har kontrakt för drift och underhåll under 20 år.

 Projektet omfattar 80 vindkraftverk på totalt 288 MW och kommer att tillföra nära 1 terawattimme förnybar el per år. Den totala investeringen är värd cirka tre miljarder kronor.

− Vindkraftsparken i Åskälen kommer bli en av de mest effektiva i Europa tack vare projektets storskalighet och områdets starka och jämna vindar. Parken blir ett viktigt bidrag till Sveriges omställning till ett förnybart elsystem, säger Annette Eriksson, vd för Vasa Vind.

Vindkraftsparken, som ska stå klar 2020, omfattar 80 vindturbiner från Vestas med en effekt 3,6 MW vardera. Med en total effekt på 288 MW beräknas parken leverera nära 1 terawattimme förnybar el per år och blir därmed troligen Sveriges största vindkraftspark. Kostnaden för att bygga vindkraftsparker i Sverige är bland de lägsta i Europa, något som attraherar internationella investerare till den svenska marknaden.

Vasa Vind står för utbyggnaden av parken medan APG, som förvaltar holländska pensionsfonder, blir ägare till vindkraftsparken. Danska Vestas har ett 20-årskontrakt för drift och underhåll av parken.

− Vi är mycket glada över att ha APG och Vestas som starka och långsiktiga partner när vi nu bygger en vindkraftspark av den här storleken. Efter många års planering och utveckling av projektet för att göra det så konkurrenskraftigt som möjligt sätter vi nu äntligen spaden i marken, säger Annette Eriksson.

Nyligen fattade riksdagen beslut om att förlänga det så kallade elcertifikatsystemet och ett nytt mål om ytterligare 18 terawattimmar förnybar el till år 2030 slogs fast. Vasa Vind är en av de första aktörerna som bygger en ny vindkraftspark efter beslutet.

– Nätanslutningen möjliggör investeringar på cirka tre miljarder kronor i vindkraftparker i området, det är mycket pengar till regionen. Det känns roligt att vi är med och bygger upp infrastruktur av den här digniteten för förnybar energi, säger Pär Nordström, projektledare Jämtkraft.

Jämtkraft Elnät jobbar just nu med planering, projektering och upphandlingar för att under augusti kunna börja avverka skog i den planerade ledningsträckningen. Under vårvinter 2018 påbörjas byggnation av ledningen. Samtidigt har Svenska Kraftnät påbörjat arbeten med förnyelsen av stamnätstationen i Midskog.

Vindparken kommer att anslutas till elnätet under senare delen av 2019.

Långsiktig affär

Totalt handlar det om nyanslutningar upp till 300 MW. Vindkraftparkerna beräknas förse i storleksordningen 40 000 villor med energi.

– Det är stora mängder energi som kommer in på elnätet. Jämtkraft tjänar pengar på att bygga ledningar, anläggningar och genom att förmedla den här kraften till stamnätet. Vad det ger i pengar beror på elnätspriser, marknad, efterfrågan och så vidare. Affären sträcker sig runt 25 år så det handlar om ansenliga summor, säger Pär Nordström.

Fakta om Vindkraftparken Åskälen (egentligen Åskälen-Österåsen)

  • Status: Tillståndsgivet sedan 2012
  • Planerad kapacitet: ca 200 MW
  • Antal vindkraftverk: 105
  • Lokalisering: Strömsund & Östersund, Jämtland (kartlänk)
  • Beräknad driftstart:  2019
  • Beräknad årlig produktion: ca 860 GWh

Ligger sydväst om Hammerdal på gränsen mellan Strömsunds och Östersunds kommuner i Jämtland.

Miljötillstånd för max 105 verk med en totalhöjd om max 180 m erhölls 2012.

Projektet utvecklades av de lokala entreprenörerna Björn Daehlie och Hans Olofsson och förvärvades av Vasa Vind i början av 2014. I samband med förvärvet ändrades projektets bolagsnamn till Trekilen Vind AB.

Detaljprojektering pågår och projektet planeras att byggas mellan 2017 och 2020. I detaljprojekteringen så har antalet verk minskats och i dagsläget planeras uppförande av 80 vindkraftverk med en planerad kapacitet på cirka 276 MW.

Vindkraftprojektet ska anslutas till Svenska Kraftnäts stamnätsstation i Midskog via en 220 kV kraftledning, för vilken Jämtkraft Elnät AB innehar koncession sedan 2012. För överföringen från vindkraftverken till Jämtkraft Elnäts luftledning krävs byggnation av 33 kV kraftledning mellan vindkraftprojektets sex olika delområden till en ny fördelningsstation. Det är för dessa 33 kV ledningar som Trekilen Vind AB nu avser söka koncession.

Vindkraftparken ligger i nära anslutning till Vasa Vinds övriga projekt i området; Munkflohögen och Raftsjöhöjden, vilket innebär flera samordningsvinster under såväl byggnation som drift. Tillsammans kommer dessa parker att bestå av ca 130 vindkraftverk och producera över 1 TWh förnybar elektricitet per år.

Vasa vind driver projekt på flera håll i Sverigeoch är en av de större aktörerna.

Om Vasa Vind

Vasa Vind är ett vindkraftsbolag som utvecklar, bygger och driver landbaserade vindkraftsparker i Sverige. Vasa Vind driver projekt som omfattar totalt 200 MW och har projekt i olika planeringsfaser motsvarande 700 MW, av vilket det nu aktuella projektet i Åskälen utgör 288 MW. Vasa Vind är helägt av pensionsfonder som förvaltas av Londonbaserade HgCapital. Huvudkontoret ligger i Stockholm och ett regionalt kontor finns i Umeå.

Artikeln är publicerad 2017-07-03 på mediaportalen novator.se och är producerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Bioenergi, Politik och affärer

Fortum köper svenska VG Power Turbo:s generator verksamhet

Fortum förvärvar svenska VG Power Turbo AB:s generatorverksamhet

Genom ett avtal undertecknat måndagen den 15 maj förvärvar Fortum Sverige AB, svenska VG Power Turbo AB:s generatorverksamhet inklusive VG Power Tools AB. Nyförvärvet ska integreras i Turbine and Generator Solutions (TGS) inom Fortum Power Solutions.  Genom köpet övergår sammanlagt 18 kraft- och generatorexperter på VG Power Turbo till anställning på Fortum. Bolagen  siktar på tillväxt i större skala.

VG Power Turbo AB:s rötter finns i svenska Västerås, där också generatorverksamheten finns. Företaget specialiserar sig inom turbogeneratorer på service och retrofit oavsett varumärke. I Västerås finns två balanseringsanläggningar för högvarvsbalansering av rotorer med vikt från 0-30 ton och 30-110 ton. Tjänsten är unik i Norden och kan utföras på alla rotorer oavsett generatortillverkare.

”Vårt mål är att tillsammans erbjuda våra kunder ett bredare serviceutbud. För att vi ska uppnå detta inleder vi integreringsarbetet omedelbart”, säger Heikki Andersson från Power Solutions och Mats Sjögren från VG Power Turbo.

“VG Power Turbo AB:s verksamhet utgör ett utmärkt komplement till TGS och stärker tjänsterna för modernisering och balansering av rotorer. ”

Affärsverksamheten i VG Power Turbo och VG Power Tools AB kommer att integreras i Fortum. Integreringsprocessen leds av Timo Vuorinen, landsdirektör för TGS Sweden, och Mats Sjögren, vd för VG Power Turbo.

Mer information om Fortums Turbine and Generator Solutions på Power Solutions / TGS.

Artikeln är publicerad 2017-05-16 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

Bioenergi, Vind

För mycket vindkraft i stormen skapade elavbrott på Öland

Elöverskott låg bakom elavbrottet på Öland i fredags.

Det blåste hårt, som mest 19,8 meter per sekund i byarna, vilket gjorde att vindkraftverken producerade för fullt.  Problemet var att överskottet gick inte att skicka till fastlandet eftersom en sjökabel var ur funktion.  Resultatet blev ett omfattande elavbrott.

En olycka kommer sällan ensam

Ytterligare komplikation kom genom att det mätinstrument som ska slå larm vid överbelastning också var ur funktion. När strömmen skulle kopplas på igen blev det problem, eftersom en av elbolaget Eons medarbetare inte gick att nå via mobiltelefon – den hade slutat att fungera på grund av strömavbrottet.

– Eftersom han skulle kunna ha varit inne i elstationen kunde vi naturligtvis inte koppla in elen igen. Det betydde att en annan medarbetare åkte dit och sökte upp honom, bara för att garantera att han var i säkerhet, förklarar Johan Aspegren, kommunikationschef vid Eon Elnät för SVT Nyheter Småland.

novator.se/Lennart Ljungblom/2017-04-25

Bioenergi

Energimyndigheten skjuter på väsentlig elcertifikatökning

För att nå den nya ambitionen om ytterligare 18 TWh till 2030 föreslår Energimyndigheten att elcertifikatsystemet förlängs till 2045 och att kvoten höjs från 2022. Med hänsyn till elsystemet och elbehovet föreslås en kvotkurva som förväntas ge en högre utbyggnadstakt mot slutet av perioden.  Myndigheten föreslår vidare att småskalig solel produktion lyfts ur systemet. 

Målet med den gemensamma elcertifikatsmarknaden är att på ett kostnadseffektivt sätt öka den förnybara elproduktionen med totalt 28,4 TWh i Sverige och Norge från 2012 till 2020. Energimyndigheten har haft i uppdrag att utreda hur elcertifikatsystemet ska optimeras och förlängas för ytterligare 18 TWh förnybar el till 2030.

Energimyndigheten lämnar i sin slutrapport från kontrollstationen förslag på hur systemet ska utformas efter 2020 för ett nytt mål till 2030.

Elcertifikatsystemets nuvarande utformning har fungerat bra och har gett utbyggnad av förnybar elproduktion till en förhållandevis låg kostnad, skriver myndigheten.

– Vi anser därför att det ska fortsätta att vara ett teknikneutralt och marknadsbaserat system med långsiktiga villkor, säger Roger Östberg som är senior rådgivare på Energimyndigheten.

Förslag på förlängning och utformning av kvotkurva för 18 TWh till 2030

Sverige har idag ett elöverskott som förväntas öka ytterligare med en ökad ambition till 2030.

Myndigheten bedömer att befintliga anläggningar inte förväntas läggas ner förrän i slutet av 2020-talet, och att anpassningar av elsystemet för att möjliggöra mer variabel elproduktion kommer ta tid.

Ur marknad- och investerarperspektiv är det viktigt att utbyggnadstakten varken är för låg eller för hög, skriver myndigheten.

– De kvoter som vi föreslår ökar från 2022 och har sin tyngdpunkt mot slutet av 2020-talet.  På så vis skapar vi goda förutsättningar för utbyggnad av förnybar elproduktion efter 2020. Vi levererar en kvotkurva som tar hänsyn till elsystem och investeringstakt, det bådar gott inför framtiden, säger enhetschef Gustav Ebenå.

Energimyndigheten anser även fortsättningsvis att förnybar elproduktion ska tilldelas elcertifikat under 15 år vilket innebär att systemet förlängs till 2045.

Behov av stoppmekanism 2030

I myndighetens delredovisning i juni konstaterades att det fanns behov av en stoppmekanism 2020 för att minska osäkerheten om utbyggnad efter målåret. Energimyndigheten anser därför att en stoppmekanism ska finnas på plats i god tid innan nya kvoterna börjar gälla 2022. Utformningen av denna bör utredas snarast.

– För att skicka en tydlig signal till investerare bör det övervägas att redan nu införa ett stoppdatum med koppling till målår 2030, säger Roger Östberg.

Inga elcertifikat till ny mikroproduktion från sol efter 2020

Mikroproduktion från sol är, enligt myndigheten, idag gynnad på flera sätt utöver elcertifikatsystemet vilket gör att den inte konkurrerar på lika villkor med övriga förnybara kraftslag. Detta skapar en osäkerhet utöver marknadsrisken för aktörer på elcertifikatmarknaden.

Energimyndigheten föreslår i sin kontrollstationsrapport och solelstrategi att mikroproduktion med effekt upp till 68 kW inte ska erhålla elcertifikat efter 2020. I solelstrategin föreslår Energimyndigheten att mikroproduktionsproducenter istället ska kunna få ta del av annat stöd, vilket man inte närmare preciserar.

Om kontrollstation 2017

Enligt avtalet för den gemensamma svensk-norska elcertifikatsmarknaden ska det med jämna mellanrum utföras så kallade kontrollstationer. I kontrollstationerna ska gemensamma utredningar utföras för att värdera behovet av ändringar i regelverket och justeringar av kvotkurvan för att uppnå målet. Kontrollstation 2017 genomförs så att eventuella lagändringar kan träda i kraft den 1 januari 2018.

Bakgrund

Hösten 2015 erhöll Energimyndigheten flera deluppdrag av regeringen gällande underlag till kontrollstation 2017.  Norska NVE erhöll motsvarande uppdrag från sitt departement. Flera uppdrag delredovisades i juni och den del som behandlar elcertifikatsystemets utformning vid ett nytt mål i Sverige efter 2020 ska rapporteras i oktober.

Den 1 september fick Energimyndigheten ytterligare ett uppdrag som ska rapporteras i oktober. Uppdraget innebär bland annat myndigheten ska föreslå kvoter för att förlänga och utöka elcertifikatsystemet med 18 TWh till 2030.

Här har Energimyndigheten samlat information om uppdraget inför kontrollstation 2017.

novator.se/2016-10-19/Lennart Ljungblom

 

Online sedan 1995