Tag Archives: kol

Fliseldning i Trollhättan minskar med ny transitledning – koksbaserd spillvärme ersätter

Den 15 december invigdes sammankopplingen av fjärrvärmenäten i Trollhättan och Vänersborg. Investeringen för den sju kilometer långa ledningen inklusive ackumulatorer är på 115 miljoner kronor, vilket Vattenfall och Trollhättan Energi delar på. Som ett resultat minskar biobränsleanvändningen i Trollhättan och ersätts med koksbaserad spillvärme från det stålverket Vargön Alloy som är en del av turkiska Yyldrim Group. Värmen gick tidigare ut i älven.

I över 20 år har en sammankoppling diskuterats. Nu har steget tagits för att ta tillvara på all den spillvärme som alstras i form av hetvatten från Vargön Alloys smältverk. Tidigare har en stor del av det uppvärmda vattnet från företagets kylanläggningar gått rakt ut i Göta Älv, när Vänersborgsnätet inte haft värmebehovet.

Från och med 1 januari 2018 så tas värmeenergin tillvara näst intill fullt ut, tack vare den nya ledningen till Trollhättan med tillhörande ackumulatortank och stationer för pumpning och värmeväxling.
Investeringen gör att Trollhättan Energi minskar fliseldningen vid värmeverket på Stallbacka med 20 procent.

– Vattenfall har sedan 1984 ett framgångsrikt samarbete med Vargön Alloys med att ta tillvara spillvärmen. Nu när även Trollhättan Energi inkluderas i samverkan kan vi skapa ännu mer nytta tillsammas genom att använda mer spillvärme och ta del av varandras produktionsanläggningar på ett effektivt sätt, säger Jenny Larsson, Chef Vattenfall Värme Sverige.

På samma sätt som värme från Alloys nu även kan värma Trollhätteborna så kan värmen från eldning av skogsflis och bioolja från värmeverket på Stallbacka användas för att värma Vänersborgarna.

Under sommaren beräknas spillvärmen från Alloys kunna täcka hela Trollhättans fjärrvärmebehov.

Anders Ericsson, energichef hos Trollhättan Energi, är mer än nöjd:
– Viljan har funnits länge, men det är först nu alla parter ser att man kan räkna hem investeringen även på kortare sikt. Eftersom städerna ligger så nära varandra är detta klokt för både miljö och ekonomi, säger han.

VD:n för Vargöns Alloys, Johan Svensson, är glad över att företagets spillvärme nu tas tillvara till nästan 100 procent. Den 2 400 kubikmeter stora ackumulatortanken i anslutning till Alloys får en central roll.
– Både miljön och alla parter i projektet får positiva effekter av den här satsningen, säger Johan Svensson.

 

Trollhättan Energi AB är ett företag med 100-åriga anor. Idag är vi omkring 170 anställda och har en omsättning på omkring 550 miljoner kronor. Vi ansvarar för elnät, fjärrvärmenät, renhållning, vatten- och avloppsnät samt stadsnät. Dessutom producerar och säljer vi el, biogas samt fjärrvärme; producerar dricksvatten och renar avloppsvatten.

Ett hållbart och enkelt vardagsliv är vår vision och ledstjärna. Trollhättans ambition är att växa och bli 70 000 Trollhättebor år 2030 vilket omfattar oss på Trollhättan Energi i allra högsta grad. Utvecklingstakten är nu hög, både i Trollhättan och i våra verksamheter.

Vi vill att vårt arbete gör skillnad för Trollhätteborna och världen runt omkring oss. För att nå bästa resultat samarbetar vi gärna med andra. Omtanken om kunderna och varandra är genuin. Vi känner ansvar för att göra vardagslivet enklare och roligare – och skapa nya möjligheter för människor och företag i Trollhättan.

Artikeln är publicerad 2017-12-15 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.

No coal no more 2 – Tekniska verken Linköping bygger om kraftvärmeverket

Tekniska verkens styrelse har beslutat att uppskjuta flytten av det centralt placerade kraftvärmeverket och istället investera 200 miljoner kronor för ombyggnad. Inför eldningssäsongen år 2021 skall man inte längre använda kol och fossil olja i sin kraftvärmeproduktion. På sikt kvarstår beslutet att ersätta det med en annan anläggning och bygga bostäder på området vilket i sin tur påverkas av planerade tåginvesteringar kommenterar bolaget.  Kraftvärmeverket ligger granne med Resecentrum i Linköping och anläggningen har tre olika pannor. En för biobränsle, en för kol och en för olja.

Beslutet gäller ett klimatmässigt normalt år, och under normal drift, och innebär att fjärrvärme, fjärrkyla och el som produceras i kraftvärmeverket i centrala Linköping enbart skall eldas med återvunna och/eller förnyelsebara bränslen. Det i sin tur innebär att de pannor som idag eldas med kol och fossil olja behöver konverteras, en investering som beräknas uppgå till 200 miljoner kronor.

Avvecklingen av kol och fossil olja i kraftvärmeverket kommer att göras stegvis i takt med vad nödvändiga tillståndsprocesser tillåter, och beräknas vara klart inför eldningssäsongen år 2021. Beslutet kommer inte att påverka planen att på sikt flytta kraftvärmeverket från nuvarande plats, men avvecklingen kommer att ske vid senare tidpunkt än planerat, och samordnas med planerade järnvägsinvesteringar.

Ombyggnad i tre steg

  1. Första steget är att bygga om kolpannan på Kraftvärmeverket för att kunna ersätta kolet med förnybara biobränslen, som exempelvis restavfall från skogsindustrin, vilket kommer att påbörjas under våren 2018.
  2. Andra steget handlar om att bygga ut ackumulatorkapaciteten. En ackumulator kan liknas vid en stor termos som gör det möjligt att lagra energi effektivare över dygnen.
  3. Tredje steget innebär att oljepannorna ska anpassas till förnybar bioolja som bränsle.

– Vi är glada att styrelsen fattat det här beslutet. Det här är ett stort och viktigt steg som Tekniska verken nu tar, mot ett resurseffektivt och hållbart samhälle med minsta möjliga klimatpåverkan. I början av 1980-talet kom nästan all el och fjärrvärme från olja och kol. Nu fyrtio år senare kan vi äntligen sätta punkt för denna period och få ett energisystem där vi använder förnyelsebara eller återvunna bränslen, säger Anders Jonsson, koncernchef för Tekniska verken i Linköping.

Minskningen av olje- och koleldningen har pågått de senaste decennierna. Kol- och oljepannorna vid kraftvärmeverket har i huvudsak använts kortare perioder när det varit riktigt kallt, och vid behov av reservkapacitet några enstaka dagar per år.

Tekniska verken har genom åren successivt minskat andelen kol och fossil olja, inte minst genom den stora investeringen i den avfallseldade Lejonpannan. Även om olje-och kolförbrukningen varit låg är klimatpåverkan stor, och en övergång till andra bränslen kommer att ge stor klimat- och miljönytta som betyder mycket när det gäller att nå målet att Linköping ska kunna vara koldioxidneutralt år 2025.

– Det här beslutet kommer innebära minskade utsläpp med 35 000 ton CO2 per år. Det är lika mycket som 30 000 Linköpingsbors årliga bilåkande. Ett mycket viktigt steg för att kommunen ska nå sina ambitiösa klimatmål, säger Rebecka Hovenberg, styrelseordförande för Tekniska verken.

Fakta om kraftvärmeverket 

Kraftvärmeverket ligger granne med Resecentrum i Linköping och anläggningen har tre olika pannor. En för biobränsle, en för kol och en för olja.

  • Kapaciteten är ca 250 GWh värmeproduktion och 75 GWh elproduktion.
  • De tre pannornas totala effekt är 280 MW.
  • Värmeproduktionen motsvarar normalårsbehovet för 12 500 villor.
  • Pannorna eldas med biobränsle, kol och återvunna bildäck samt olja. Främst eldas biobränslen men kalla vinterdagar behövs kol- och oljepannorna för att producera tillräckligt mycket värme till våra kunder.
  • Kraftvärmeverket togs i drift 1964.
  • Vid kraftvärmeverket finns också en produktionsanläggning för fjärrkyla med en effekt på 16 MW, två hetvattenpannor på vardera 45 MW samt en fjärrvärmeackumulator som innehåller 20 000 m3 vatten.
Artikeln är publicerad 2017-12-16 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den bygger på ett pressmeddelande från Tekniska Verken. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
_______________________________________
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
___________________________________________

“No coal no more” i Västerås – sista kolbåten har lossats

Den 21 november inkom den sista kolbåten till Västerås hamn med bränsle till Mälarenergis Kraftvärmeverk. Den markerar slutet på en era och början på en ny – fri från bränslen som kol och olja.

Västerås hållbara bränslen
Användning av förnybara bränslen i Mälarenergi Västerås. 2020 blir man helt fossilfria

Mälarenergi genomför just nu sitt mest ambitiösa mål någonsin. Att ställa om sin energiproduktion till att endast använda förnybara och återvunna bränslen. Det betyder att de äldre delarna av Kraftvärmeverket som använder bränslen som kol och olja fasas ut. Tidigare i år stängdes Panna 4 som använt kol som bränsle och nästan samtidigt togs det första spadtaget till en ny anläggning – Block 7, som kommer att vara i drift år 2020. Då blir Mälarenergis energiproduktion helt fri från kol och olja.

Den sista transporten med kol inkom med båt tisdag den 21 november till Västerås hamn. Förutsatt att vädret inte blir kallare än vanligt innehåller båten tillräckligt med kol för att Mälarenergi ska klara av de kommande kalla dagarna fram till att de gamla pannorna kan stängas ned för gott. Dessa pannor (Panna 1 och 2) används endast som spetslast under de mest kalla dagarna. Men från år 2020 kommer de inte att behöva användas längre. Då har Mälarenergi 3 pannor (Panna 5, 6 och 7) som endast använder återvunna och förnybara bränslen för att producera el och fjärrvärme.

– Idag är en historisk dag som innebär slutet på en epok. Kol har varit ett bra bränsle för sin tid men vi har nu bättre förutsättningar att producera hållbar energi och ställer därför om hela vår produktion för att leverera el och trygg, prisvärd fjärrvärme till våra kunder, säger Niklas Gunnar, affärsområdeschef Värme på Mälarenergi.

Mälarenergi är ett infraserviceföretag som består av ca 750 medarbetare. Vi finns nära kunderna i Mälardalen och till dem levererar vi el, värme, vatten, kyla samt snabba kommunikationslösningar med tillhörande tjänster. Vi erbjuder energieffektiviseringstjänster till företagskunder i regionen och säljer dessutom el till privat- och företagskunder i hela Sverige. Koncernen ägs av Västerås stad och omsätter cirka 3 miljarder kronor.

av Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-12-11 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den är baserad på ett pressmeddelande från Mälarenergi. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
—————————
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
————————————

Mälarenergi i Västerås stänger den gamla kolpannan

Mälarenergi ska år 2020 endast använda återvunna och förnyelsebara biobränslen i sin produktion av el och fjärrvärme. Mälarenergis styrelse har därför beslutat att stänga en av de äldre pannorna på Kraftvärmeverket i Västerås. Den gäller den kolbaserade panna 4 på kraftvärmeverket i Västerås som inte körts på flera år. Stängningen av pannan kommer att firas med en officiell ceremoni senare under året.

– Jag är stolt över att vi vågar gå framåt och stolt över Mälarenergis personal som gjort jobbet som tagit oss hit. Alla de som vårdat och driftat Panna 4 ska också vara stolta. Kraftvärme med Panna 4 har varit en fantastisk lösning för sin tid, säger Niklas Gunnar som är affärsområdeschef för Värme inom Mälarenergi.

Det var inte heller så länge sedan som Västerås startade Block 6, avfallspannan som framöver kommer utgöra baslasten i systemet.

Förberedelserna för nästa projekt Block 7 har startat

Nu har de praktiska förberedelserna inför bygget av Västerås nästa kraftvärmeblock, Block 7, satt igång. Den nya anläggningen ersätter de äldre delarna av Kraftvärmeverket i Västerås, som varit i drift sedan 1963 och som eldas med kol och olja. Samtidigt som Mälarenergi får en mer miljövänlig produktion som bara kommer använda förnybara och återvunna bränslen säkras leveransen av fjärrvärme till kunder i Västerås, Surahammar, Hallstahammar, Skultuna och Kolbäck för en lång tid framöver. Med Block 7 på plats år 2020 blir det möjligt för Mälarenergi att lämna eran med kol och olja bakom sig för gott.

Artikeln är publicerad 2017-05-16 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

 

Dyrare kol gav dyrare el i Sverige

Det internationella priset på kol ledde till att det nordiska spotpriset på el steg kraftigt i oktober.

novator.se/2016-11-03/ Vid utgången av månaden kostade en kilowattimme nästan 30 öre exkl. moms på spotmarknaden på den nordiska elbörsen NordPool. Prisökningen från september till oktober låg på 6,5 öre, motsvarande 27 procent.

– Ett sådant stort skutt har vi bara sett några få gånger under de senaste 17 åren, senast 2012. Då kunde vi njuta av extremt låga sommarpriser nästan ända fram tills vintern gjorde entré. Spotpriset för oktober 2016 ligger nätt och jämnt under genomsnittet för oktober månad under de senaste tio åren. I likhet med 2012 har vi gått upp från låga nivåer till mer normala, säger Andreas Myhre, elhandelschef på LOS Energy.

Torrt väder under stora delar av oktober har förstås präglat den nordiska prisbilden. Men tittar vi närmare på siffrorna finns det en faktor som har haft en avsevärt större inverkan på elpriset än någon annan: kolpriset. Det eldas med kol vid nästan hälften av all elproduktion i världen. Den största marknaden hittar vi i Asien, men även i Europa är det fortfarande kol som står för en betydande del av elproduktionen.

– Priset på kol dikterar i hög grad priset på el, förklarar Andreas.

Europeiska kolkraftsproducenter köper kol på en internationell marknad och måste sålunda konkurrera med kineser och indier om att få tag i tillräckligt med kol för att försörja elhungriga européer på väg in i vinterkylan. Planekonomiska åtgärder i Kina har syftat till att lägga ned olönsamma kolgruvor. De vidtagna åtgärderna har dock visat sig vara i överkant av vad marknaden tål och därmed har kineserna blivit tvungna att importera avsevärt mycket mer kol än tidigare från den internationella marknaden. Hittills i år har detta höjt kolpriset med 90 procent!

– Detta gör att europeiska kolkraftproducenter kräver högre pris för sin el vilket i sin tur smittar av sig på Norden och drar upp våra elpriser. Kina och Norden ligger på många sätt mycket närmare varandra än vi tror, säger Andreas.

På den framtida elmarknaden har man nu tagit höjd för ökade kolpriser, något som har höjt både spotpriset och terminspriserna. Marknadsaktörerna har även tagit höjd för att den ringa nederbörden kan ha en fördyrande effekt på priserna under vintern. Detta har lett till att vinterpriserna på el har ökat med mer än 30 procent under den senaste månaden, till ca 38 öre/kWh för första kvartalet 2017.

LOS AS är ett helägt dotterbolag till Norska Agder Energi AS

LOS AS äger och driver de två varumärkena LOS Energy och LOS som är verksamma på företags- respektive privatmarknaden i Norden och Norge.

Med en årlig försäljning på ca 8 TWh (årsförbrukning för ca 500 000 hushåll) är LOS Energy den största energileverantören på den norska företagsmarknaden.

Sedan 2007 har LOS AS haft en portfölj i tillväxt. Kärnverksamheten går ut på att sänka energikostnaderna för våra kunder genom att sälja, förvalta och identifiera energilösningar anpassade efter kundens behov.

LOS AS är ett helägt dotterbolag till Agder Energi AS med huvudkontor i Kristiansand och kontorer i Oslo,Göteborg och Arendal.

novator.se/2016-11-03/Lennart Ljungblom

No Coal No More – Dong Energy eldar nu pellets i kraftvärmeverket Studstrup i Århus.

No Coal No More – Dong Energy har börjat elda pellets i det konverterade kraftvärmeverket Studstrup i Århus.

Ett av de största biomassa eldade kraftvärmeverken i världen är numer lokaliserat i Århus, Danmarks andra största stad. Den 10 oktober började Studstrup kraftvärmeverk elda träpellets i stället för kol och producera grön fjärrvärme och el till kommunens invånare och industrier. Samtidigt reduceras koldioxidutsläppen med 1 ton per invånare. 

Ombyggnationen har kostat omkring 1,3 miljarder danska kronor. 106 000 invånare kommer nu att få fjärrvärme producerad av biomassa samt el som räcker till 230 000 danska hem. Parallellt byggs nu också ett nytt fristående kraftvämeverk  av bolaget Aarhus Avfald Vaerme som kommer att elda halm och träflis.

Den utförliga artikeln är  skriven på engelska och publicerad på vår syster sajt inbio.biz som har ambitionen att föra läsaren bakom rubrikerna och ge bakgrunder och fakta.

Länk till fullständig artikel

novator.se/2016-10-18/Lennart Ljungblom