Tag Archives: drivmedel

Microalger ger bränsle av koldioxid från Bäckhammars bruk

Forskare vid SP har utvecklat en metod som ger fem gånger högre energiproduktion jämfört med att odla raps. Rökgasen från bruket förs ner i vattnet för att ge algerna den koldioxid de behöver. Projektet startade för tre år sedan och kallas Bäckhammars algbruk. Algerna skall  användas för miljövänlig produktion av biodiesel, bioplast och smörjolja.

Nu kommer de första rapporterna från projektet som leds av forskare vid SP.

– Att minska utsläppen av koldioxid är enormt viktigt för industrin. Det är bland annat därför som Cementa är med i projektet, säger Niklas Strömberg på SP.

Niklas Strömberg har ritat testanläggningen och också utvecklat idé om hur algerna ska odlas, skördas och torkas i en integrerad process. Genom att stänga av tillförseln av koldioxid (rökgasen) på natten faller de mikrometersmå algerna till botten. Under dagen sätts tillförseln på. Processen upprepas under tre månader och gör att ett lager av alger gradvis bygga upp på botten. Då stängs rökgasen av, vattnet klarnar och tappas ur. Sedimentet som finns kvar torkas med solljus och spillvärme under ett par dagar.

– Resultatet blir ett torrt material med ett energiinnehåll på 23 till 25 megajoule per kg.

Ur det torra materialet kan sedan algolja utvinnas. Förhoppningen på sikt är att oljan även ska kunna utvinnas direkt ur blött sediment som har torkats till den önskade fukthalten.

Det treåriga projektet Genomförs vid Nordic papers Bäckhammars bruk och finansieras av Vinnova, ÅForsk and Region Värmland.  Målet är att  ta tillvara industrins outnyttjade avfallsströmmar för att producera bioolja i tillräckliga kvantiteter för bränsle och tekniska applikationer.

Fores: Dyr begravning för E85

Fores: Dyr begravning för E85

Idag 1 december höjs skatten på E85 som vid pump blir en dryg krona dyrare per liter. De flesta kommer att byta från E85 till bensin, tvärtemot regeringens och Alliansens ambitioner.

E85 är till drygt 70 % förnybart och halverar enligt Energimyndigheten klimatpåverkan jämfört med bensin. E85 finns på ungefär varannan av landets mackar och är därmed det vanligast förekommande biodrivmedlet. Etanol är också det största biodrivmedlet på global nivå.

– Biogas och eldrift är bättre drivmedel än dagens etanol, men återgången från E85 till bensin är tragisk och att inte utnyttja investeringarna som gjorts i kring 2000 E85- pumpar är inget annat än en dyr begravning, säger Mattias Goldmann, 2030- sekretariatet hos Fores.

Efterfrågan på E85 har halverats hittills i år och med prisökningen lär den i det närmaste upphöra helt.

– Det går inte att driva en klimatpolitik utan uthållighet, och det går inte att enbart satsa hela omställningen på en enda lösning – många nya bilar bör gå på el, men för befintliga bilar är det inte ett alternativ. Utan etanolen är 2030-målet svårt att nå, säger Jakob Lagercrantz, 2030-sekretariatet.

Etanol har varit mycket omdiskuterat. Efter en period med positiva artiklar kom en lång rad felaktiga artiklar som fick stort genomslag. Vem minns inte ”årets bild” 2006 som sades visa en kolkrafteldad etanolanläggning i Brasilien. Bilden var bluff, men fick stort genomslag; symptomatisk för en sned mediedebatt.

– FN:s livsmedelsorgan FAO slår i sin nya rapport med rubrik ”Food AND Fuel” fast att produktion av biodrivmedel utmärkt kan kombineras med ökad livsmedelsproduktion. Det är synd att detta tänkesätt inte slagit rot hos media, som torgfört att produktionen av etanol, och rimligen även till exempel kaffe och socker, skulle hota tillgången på mat. Därtill kommer endast en mycket liten del av etanolen i Sverige från utvecklingsländer, och inget alls från Afrika, säger Mattias Goldmann.

2030-sekretariatet slår fast att det ska ställas hårda krav på produktion av alla drivmedel. Klimatkrav, energieffektivitetskrav men även krav på arbetsförhållanden.

– Är då etanolen då så mycket sämre producerat än råolja från Ryssland eller Nigeria? Naturligtvis inte, kraven på biobränslena är mycket högre än på deras förfäder fossilerna. Etanolens produktion granskas av oberoende granskare, ingen följer oljan väg till de europeiska raffinaderierna. Återgången från E85 till fossilbensin är tragisk, avslutar Jakob Lagercrantz.

 

Förgasning till drivmedel i Luleå hotad – personalen varslas

Förgasning till drivmedel  i Luleå hotad – samtlig personal vif LTU Gren Fuels  varslas

LTU Green Fuels, tidigare Chemrec,  är en av världens mest avancerade pilotanläggningar för förgasning av olika slags biobränslen till syntesgas och gröna drivmedel. Fokus ligger på att ersätta fossil olja med gröna drivmedel.

– Orsaken till varslen är att pågående forskningsprojket, som nått alla mål och haft stora framgångar, avslutas i maj och ingen ny finansiering har hittills beslutats, säger Rikard Gebart professor och forskningsansvarig vid LTU Green Fuels vid Luleå tekniska universitet.

Därmed hotas hela anläggningen av nedläggning.

– Trots att vi varslat personalen hoppas vi fortfarande på att lösa finansieringen för att driva anläggningen vidare. Vi har en positiv dialog med Energimyndigheten och nästa vecka har vi ett möte med energiministern Ibrahim Baylan i samma ärende.

– Ingen anläggning i världen har kört så mycket och så framgångsrikt som vi har gjort.

Flera av delprocesserna som ingår i anläggningen är patenterade och har demonstrerats för första gången i världen, vid LTU Green Fuels anläggning och det finns internationella processleverantörer som är beredda att bygga och ge garantier för processen baserat på resultaten. Samtidigt finns ett behov  av anläggningen om Sverige ska nå målet med ett fossilfritt transportsystem 2030.

– Med nuvarande politiska styrmedel går det dock inte att konkurrera med fossila drivmedel.

Universitetets forskningsanläggning i Piteå, Green fuels är världens enda processanläggning för BioDME och biometanol som utgår från 100% förnybar råvara.  Anläggningen utgår från svartlut som är en biprodukt vid tillverkning av pappersmassa och som finns i stor mängd vid svenska massabruk. Beräkningar enligt LTU visar att ända upp till 25 procent av dagens förbrukning av drivmedel, motsvarande cirka 20 TWh/år, skulle kunna ersättas med fossilfria drivmedel producerade vid svenska massabruk.

Totalt har nära 1000 ton BioDME producerats i den trycksatta och syrgassatta anläggningen för att användas i fältförsök med en ny typ av lastbilar. BioDME-lastbilarna har utvecklats av Volvo och de framgångsrika fältförsöken har utförts i samarbete med ett antal kommersiella åkerier.

– Om vi ska få ett fossiloberoende transportsystem 2030 behövs 20 anläggningar av samma slag som vår pilotanläggning för att tillverka fönybara drivmedel i tillräcklig mängd. Vår personal besitter just den kompetensen som är värdefull för industrin när den typen av stora anläggningar ska byggas. Det är därför av stor vikt att vidmakthålla anläggningen intakt så att kunskapen kan tas tillvara när fullskaleanläggningar börjar byggas, säger Rikard Gebart.

Fabriken drevs tidigare av Chemrec

Pilotfabriken drevs tidigare av företaget Chemrec som hade långt gångna planer på en storskalig fabrik i Örnsköldsvik för tillverkning av fordonsbränsle genom förgasning av svartlut, en biprodukt från papperstillverkning.

Trots stora anslag från EU för att bygga en ny fabrik så drog sig  2012  partnern Domsjö Fabriker ägt av indiska Aditya Birla ur projektet. Orsaken var oklarhet  om regeringens långsiktiga skatteregler för biobränslen. På grund av svårigheterna att kommersialisera tekniken varslade Chemrec hela personalen om uppsägning i oktober samma år.

Den gången blev räddningen ett finansieringspaket, lett av Energimyndigheten på totalt 158 miljoner kronor. I samband med detta tog LTU över pilotfabriken genom att Universitetets holdingbolag köpte Chemrec och bildade LTU Green Fuels.

Om Luleå Tekniska Universitet
Luleå tekniska universitet är Skandinaviens nordligaste tekniska universitet med forskning och utbildning i världsklass. Forskning bedrivs i nära samarbete med företag som Bosch, Ericsson, Scania, LKAB, SKF och ledande internationella universitet. Luleå tekniska universitet omsätter totalt 1,6 miljarder kronor per år. Vi är idag 1 700 anställda och 19 000 studenter.

Arizona Chemicals köpt av Kraton

Arizona Chemicals köpt av Kraton
Tallolje specialisten Arizona Chemicals med bland annat produktion i Sverige och Finland är uppköpt av  globala kemiföretaget Kraton Performance Polymers, Inc. Talloljan är också en viktig råvara för framställning av biodiesel.

Kraton Performance Polymers, Inc. (NYSE: KRA), en global tillverkare av högt utvecklade polymerer, har meddelat att man har ingått ett avtal om att förvärva hela aktiekapitalet i privatägda Arizona Chemical Holdings Corporation för en kontant köpeskilling på 1370 miljoner dollar.  
Arizona Chemical är en världsledande tillverkare av värdefulla prestanda produkter och specialkemikalier som härrör från biprodukter från skogsindustrins massatillverkning t ex tallolja.

“Detta  förvärv kommer att öka Kraton teknik och marknadsdiversifiering, och avsevärt öka lönsamheten och det fria kassaflödet, vilket skapar en mer robust plattform för tillväxt och värdeskapande för våra aktieägare”, säger Kevin M. Fogarty, Kraton VD och koncernchef.

Köpeskillingen kommer att justeras för kontanter och skuldsättning vid stängning, samt en justering för rörelsekapital och andra poster.

OM KRATON

Kraton Performance Polymers, Inc., genom sitt rörelsedrivande dotterbolag Kraton Polymers LLC och dess dotterbolag (tillsammans “Kraton”), är en ledande global tillverkare av tekniska polymerer och en av världens största tillverkare av styrenpolymerer (SBC), en familj av produkter vars kemi var utvecklat av Kraton för 50 år sedan.
Kraton s polymerer används i ett brett spektrum av tillämpningar, inklusive lim, beläggningar, konsument- och personliga hygienprodukter, tätningsmedel och smörjmedel, och medicinsk, förpackningar, fordonsindustri, beläggning, tak och skor produkter.  Kraton  tillverkar produkter på fem fabriker globalt, inklusive dess flaggskepp fabrik i Belpre, Ohio

OM ARIZONA CHEMICAL
Arizona Chemical är en marknadsdriven global specialkemikalier företag som tillverkar och säljer högvärdiga prestanda som härrör från furu massa biprodukter. Som den största globala leverantören i tall kemiska industrin, Arizona Chemical förädlar och ytterligare uppgraderingar två primära råvaror, råtallolja och råsulfat terpentin, till mervärde specialprodukter.

Företaget säljer sina produkter till lim, väg och bygg- och däckmarknaden, och det producerar och säljer ett brett sortiment av kemiska intermediärer i marknader som inkluderar bränsletillsatser, oljefält kemikalier, beläggningar, vätskor för metallbearbetning och smörjmedel, bläck, smaker och dofter och gruvdrift .

Arizona Chemical har en bred bas på över 550 kunder i 68 länder runt om i världen. Företaget driver ett nätverk av nio strategiskt placerade tillverkningsanläggningar i Nordamerika och Europa, och driver tre state-of-the art vetenskap och teknikcentra i Almere, Nederländerna, Savannah, Georgia och Shanghai, Kina.

Grönt ljus för HVO i alla Scanias Euro 6-fordon

Grönt ljus för HVO i alla Scanias Euro 6-fordon

Efter att HVO nu har certifierats enligt specifikationen TS159040 som ett biobränsle för vägtrafik, ger Scania grönt ljus för att driva alla Euro 6-fordon från Scania med HVO (Hydrotreated Vegetable Oil). Om man kör på ren HVO, som kemiskt liknar fossil diesel, kan CO2-reduktionen i bästa fall uppgå till 90 procent. HVO ger dessutom inga nämnvärda kostnadsökningar och påverkar varken fordonets egenskaper eller dess underhållsbehov.

– Det här var ett klokt och efterlängtat besked från myndigheternas sida, säger Johan Améen, ansvarig för alternativa bränslen på Scania-Bilar Sverige.

– Eftersom Scania är den ledande tillverkaren när det gäller att erbjuda drivlinor för alternativbränslen, har vi redan god erfarenhet av vad körning på HVO innebär i praktiken. Det är ett biobränsle som inte har några nackdelar jämfört med diesel, samtidigt som det kan ge mycket stor CO2-reduktion till låg eller ingen merkostnad.

Tidigare i år godkände Scania HVO för användning i alla slags Euro 5-fordon och för alla typer av drift. Vidare initierades ett fältprov tillsammans med kunder som var tänkt att omfatta omkring 100 lastbilar med Euro 6-motorer.

– Men i och med certifieringen kan alla Scania-åkare med Euro 6-fordon använda HVO, alltså även i bussar, säger Johan Améen. Jag vet att intresset är mycket stort, utmaningen består för flertalet i att få tillgång till HVO eftersom både produktionen och distributionen fortfarande är begränsad i nuläget.

I och med att HVO nu är ett certifierat bränsle, godkänner Scania att det används även i lastbilar och bussar med Euro 6-motorer. HVO kan i bästa fall ge en CO2-reduktion på upp till 90 procent.

Detta är HVO

HVO är ett biobränsle som har låtit tala om sig de senaste åren sedan ett antal tillverkare har tagit upp det i sitt utbud. Det är baserat på antingen vegetabilisk olja eller animaliska fetter. Med hjälp av vätgas skapas kolvätekedjor som de facto liknar fossilbaserad diesel. Det innebär också att bränslet kan distribueras och användas på samma sätt som diesel, exempelvis beträffande köld- och lagringsegenskaper.

HVO kompletterar Scanias redan marknadsledande utbud av motorer och drivlinor för alternativa bränslen avsedda för Euro 6. Scania erbjuder fem motorer för Biodiesel

FAME, två gasmotorer, en etanolmotor och nu alltså även HVO för samtliga dieselmotorer. Vidare har Scania aviserat att hybridlösningar ska introduceras inom kort.

– Scania fortsätter att gå i täten inom hållbara transporter, säger Johan Améen. För att transportindustrin ska nå de långsiktiga klimatmålen krävs det parallella insatser på flera områden. Det handlar om allt från effektivare fordon till smartare transporter och förnyelsebara bränslen.

 

Allianspartierna stöttar förslag om biodrivmedel

Vad skall jordbruksöverskottet användas till nu då när inga nya drivmedels anläggningar t ex baserade på raps kan byggas
Vad skall jordbruksöverskottet användas till nu då när inga nya drivmedels anläggningar t ex baserade på raps kan byggas

Allianspartierna stöttar förslag om biodrivmedel

De fyra oppositionspartierna ser inget alternativ till regeringens förslag att begränsa vilka biodrivmedelsproducenter som får fortsatt skattebefrielse. Men de vill se fler konkreta förslag för att stötta produktionen skriver ATL on line.

Från och med den första januari är det bara biodrivmedelsanläggningar som var i drift före 2013 som kan använda livsmedelsgrödor i sin produktion och ändå vara befriade som skatt. Det slår Allianspartierna fast i en riksdagsmotion där de bifaller regeringens proposition om anläggningsbesked för biodrivmedel.

De fyra borgerliga partierna ser liksom regeringen inget alternativ i det korta perspektivet, sedan EU-kommissionen gjort klart att den nuvarande breda skattebefrielsen för biodrivmedel inte håller längre än till årsskiftet.

Det beror på att EU:s regler för statliga stöd ändrats så att de inte kan ges till produktion av biodrivmedel baserat på grödor som även kan användas för matproduktion. Sverige har redan fått en förlängning på gällande skattebefrielse på ett år.

Stöttar under protest

Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna stöttar dock propositionen under protest, och deras gemensamma motion kräver bland annat att regeringen presenterar långsiktiga förslag på styrmedel för biodrivmedel som är teknik- och råvaruneutrala. Det lovar också regeringen att göra i propositionen.

Förslag ska läggas senast 2017 med i kraftträdande senast 2018.

Få avdrag

Sverige måste också jobba för att EU-reglerna som utesluter stöd till biodrivmedel gjort på livsmedelsgrödor ändras, enligt Alliansmotionen.

Propositionen innebär att producenter av biodrivmedel på livsmedelsgrödor, för att få avdrag på energiskatten och koldioxidskatten, måste skaffa sig ett så kallat anläggningsbesked som visar att anläggningen dels var i drift före den 31 december 2013 och dels inte är helt avskriven.

Regeringen bedömer att det finns få, om några, anläggningar som inte uppfyller de kriterierna.

Preem har fördubblat kapaciteten för biodiesel

Preem har byggt ut kapaciteten för biodiesel i Göteborg
Preem har byggt ut kapaciteten för biodiesel i Göteborg

Nu fördubblar Preem produktionen av gröna drivmedel

Preem fördubblar kapaciteten att producera Evolution Diesel, diesel baserad på gröna råvaror, vid sin produktionsanläggning i Göteborg. Anläggningen har varit i drift sedan 2010. Under åren som gått har behovet av grön diesel ökat.
Efter ett års om- och tillbyggnad och med en investering på 355 miljoner har IsoGHT-anläggningen på Preems raffinaderi i Göteborg nu startats upp.  Det möjliggör närmare en fördubbling av produktionskapacitet för drivmedel baserat på gröna råvaror. Evolution Diesel innehåller 20-25 procent hållbart producerad energi
Trots fortsatt politisk osäkerhet kring vilka skatter och kvotregler som ska gälla för biodrivmedel efter 2016 beslutade Preem att bygga ut kapaciteten för biodrivmedel vid sitt raffinaderi i Göteborg.
– Vi väljer att gå i framkant för att leda utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Det känns bra att arbetet med anläggningen nu är klart efter närmare ett års intensivt arbete och glädjande nog har allt löpt smidigt efter tidplan. Sverige behöver en betydligt större andel gröna drivmedel i framtiden framför allt om vi ska nå regeringens uppsatta miljömål om en fordonsflotta oberoende av fossila bränslen 2030, säger Petter Holland, VD för Preem.

Preem levererar miljödiesel till transporter, uppvärmning och industri. Miljödieseln innehåller tallolja. Talloljan levereras av samarbetspartnern Sunpine i Piteå. Talloljebaserad miljödiesel har stora fördelar. Till att börja med har den mycket goda tändegenskaper, vilket minskar föroreningarna. Den har dessutom högre energiinnehåll och är lättare att lagra än konventionell biodiesel (FAME).

Det har hittills inte varit helt enkelt att få diesel baserat på biologiska oljor att klara de låga vintertemperaturerna i Norden. Genom att bygga ut GHT-anläggningen med ett nytt steg i processen, bestående av bland annat en reaktor, kan man genom isomerisering förbättra köldegenskaperna.

Det finns flera utmaningar med att ersätta fossil olja med förnybara råvaror. Förutom att de ska uppfylla de tekniska kraven och så ska de vara miljömässigt och socialt hållbara, det innebär att de ska ha hög klimatprestanda och inte leda till andra miljöproblem såsom avverkning av regnskog.
– En del av investeringen i nya anläggningen har också varit att kunna hantera olika råvaror och vi arbetar med flera spännande projekt bland annat samarbetar vi med Ragnsells för att återvinna fett från restaurangkök. Med investeringen stärks konkurrenskraften för våra raffinaderier och vi ser på sikt exportmöjligheter för förnybara och hållbara svenskproducerade drivmedel, avslutar Petter Holland.

COWI har ett ECPM-åtagande i projektet och har varit med sedan förprojekteringen. Designstarten för projektet var i mars 2013. Detaljprojekteringen startade i januari 2014, och projektet blev klart efter sommaren 2015.

– Anläggningen får åtta värmeväxlare, en ny reaktor, fem tryckkärl, och fem nya torn, berättar Linda Schwarz. Man bygger också om den befintliga gröna dieselanläggningen. Tankfältet byggs också om, eftersom det behövs mer lagringsvolym.

Hela projektet beräknas kosta 300 miljoner kronor, eller lite mer, beroende på vad som räknas in i kostnaderna.

ExxonMobil är licensleverantör av processtekniken i projektet. Isomeriseringsprocessen sker under högt tryck och hög temperatur. När vätgas sätts till, sönderdelar den paraffinet i kolkedjorna. Den nya processen, som kallas ISOGHT, (Isomerisation Green Hydro Treater), gör det också möjligt att öka andelen förnybar råvara till så mycket som 30%.

Att tillverka miljödiesel är skattemässigt fördelaktigt. Lagar och regler på området förändras dock ganska snabbt, vilket skapar osäkerhet. År 2013 beslutade regeringen till exempel att kvotplikt skulle införas. Det innebär att den som är kvotskyldig skall se till att en viss del av all kvotpliktig bensin och diesel skall utgöras av biodrivmedel. Lagen skulle träda i kraft 1 maj 2014. Förslaget blev dock inte godkänt av den EU-kommission som skulle granska de skatteregler som skulle gälla kvotplikten. Därför skrotades kvotplikten i juni 2014, en månad efter att den skulle införas.

För Preem är det önskvärt med mer politisk stabilitet. Ett projekt tar ofta 3-4 år från behov till produktion. Förändrade lagar och regler kan förändra behoven mycket snabbare än så.

– Lönsamheten ligger i händerna på politikerna, säger Olle Holmblad. Det skulle vara skönt att veta att spelreglerna förblir desamma.

Det finns förstås långsiktiga politiska ambitioner att ställa om transportsektorn till att använda högre andel bio-drivmedel. Det betyder att Preems satsning på grön diesel blir en långsiktigt lönsam investering alldeles oavsett en viss ryckighet i spelreglerna på kort sikt.

Fakta Ombyggnad av Preems raffinaderi i Göteborg för att fördubbla kapaciteten av talloljediesel.

Byggtid: september 2014 – september 2015

Byggherre: Premraff Göteborg

Totalprojektör: COWI AB

Byggnadsentreprenör: Veidekke Entreprenad AB Region Väst

Värde: 300 mkr.