Förlängda statsstödsgodkännanden för skattebefrielse av biodrivmedel eller…
Idag kom pressemeddelande med rubriken “Förlängda statsstödsgodkännanden för skattebefrielse av biodrivmedel” från regeringen. Ett pressmeddelande som indikerar att EU kommissionen godkänt fortsatta skattebefrielser för biodrivmedel. Något som förefaller märkligt när rapporterna, bl a i SVT Rapport, de senaste dagarna i stora inslag berättat om de kraftigt höjda etanolpriserna, som gör etanolbränsle till det dyraste bränslet på marknaden.
Magdalena Anderssons pressekreterare Fredrik Kornebäck säger att pressmeddelandet är korrekt och att det är två olika ärenden.
“Etanolpriserna höjs av annan orsak och skulle bli ännu högre om inte en till viss del fortsatt skattebefrielse kan ske”. Han hänvisade vidare till den opolitiskt sakkunnige Anna Wallentin som förklarar:
“Eu kommissionen anser att Sverige tidigare överkompenserat etanoldrivmedel. Istället för att begära tillbaka överkompensationen så gick EU kommissionen med på att släppa det kravet, om Sverige höjde skatten på etanol i år,vilket man alltså redan gjort.”
På min fråga om inga EU länder har mer stöd än Sverige på drivmedel, säger Anna Vallentin att de flertalet länder istället har kvotsystem, alltså ett tvång att blanda in en viss mängd förnybart. Få länder har koldioxidskatt.
“Det finns dock inget hinder att ha både kvotsystem och koldioxidskatt”, säger Anna Vallentin.
Etanolpriserna i Europa har ökat kraftigt under hösten och det är i praktiken nu ett underutbud. Flera stora europeiska fabriker står stilla på grund av den rådande politiken som begränsar marknaden. Samtidigt noterar USA rekordproduktion och samtidigt en mycket liten etanolexport till Europa.
Ändring i februari?
“Om höga priser på etanol består så kan regeringen välja att se över frågan igen och det kan göras redan i februari” , säger Anna Vallentin.
Regeringens pressmeddelande
Regeringen skriver i sitt pressmeddelande idag den 16 december följande:
“Hållbara biodrivmedel ges viss befrielse från energiskatt och hel befrielse från koldioxidskatt. Regeringen ansökte om förlängt statsstödsgodkännande för skattebefrielsen i februari 2015.
Europeiska kommissionen har nu godkänt den svenska skattebefrielsen av biogas som drivmedel t.o.m. utgången av 2020. Skattebefrielse eller skattelättnad av andra hållbara biodrivmedel än biogas har godkänts t.o.m. utgången av 2018.
– Det är ett mycket välkommet besked och jag är glad att den intensiva dialog som regeringen har fört med EU-kommissionen har gett resultat. Nu vet biodrivmedelsföretagen vad som gäller de kommande åren och regeringen kan lägga all kraft på att arbeta fram långsiktigt hållbara regler till senast 2018, säger finansminister Magdalena Andersson.
Kommission anser att skattebefrielsen i sin helhet är ett driftsstöd enligt unionsrättens regler om statsstöd. Statsstödet måste godkännas av kommissionen för att få tillämpas.
Regeringens målsättning är att så snabbt som möjligt under mandatperioden ha regler på plats som ger långsiktigt hållbara och stabila villkor för biodrivmedel.”
Samtidigt skriver etanolbränsleföretaget SEKAB, följande i ett eget pressmeddelande:
“Sverige har sedan 2006 haft tidsbegränsade undantag för att kunna behålla sänkta skatter för biodrivmedel. EU-kommissionens beslut den 14 december innebär att undantaget för flytande biobränslen som ED95 gäller ytterligare tre år, till och med 31 december 2018. För biogas har undantaget förlängts till och med år 2020.”
“Numer arbetar vi inte med E85 som sköts av oljebolagen direkt. Vi fokuserar på ED 95 och är förstås mycket glada för det klargörande vi fått nu för kommande år”, säger SEKABs Lena Nordgren i en kommentar.
“Samtidigt vill jag lyfta fram den mycket olyckliga situation som nu gäller för E85, där försäljningen rasat och infrastrukturen riskerar att helt förfalla. Idag är E85 snarare överbeskattat än översubventionerad”, avslutar Lena Nordgren.
Slutsatsen blir att det finns alla skäl för regeringen att på nytt se över frågan om beskattning av etanolen, ett första tillfälle kan kan komma redan i feburari.
Lennart Ljungblom, bioenergiskribent
Ledare den 20 januari 2017