Mark- och miljödomstolen i Nacka har godkänt Mälarenergis ansökan om att få bygga och driva ett nytt 150 MW biobränsleeldat kraftvärmeblock i Västerås.
Mälarenergi fasar med det kommande block 7 ut den sista mängden kol och olja och ersätter dessa med i första hand returträ. Den nya anläggningen som ska byggas intill den befintliga kraftvärmeanläggningen nära hamnen i Västerås, är en investering på 1,7 miljarder kronor och beräknas tas i drift år 2020. Samtidigt kommer de äldre delarna av kraftvärmeverket att fasas ut och framtida leveranserna av prisvärd fjärrvärme säkras.
Mark- och miljödomstolen i Nacka har nu beviljat Mälarenergi miljötillståndet som reglerar verksamhetens omfattning samt hur stora utsläpp av föroreningar till luft och vatten som får förekomma från Block 7.
– Vi kan nu fortsätta vidareutveckla vår verksamhet för att leverera driftsäker och prisvärd el och fjärrvärme med minsta möjliga miljöpåverkan, säger Niklas Gunnar, chef för affärsområde Värme på Mälarenergi.
Under projektets gång har Mälarenergi hållit en kontinuerlig dialog med närliggande verksamheter och berörda parter. Redan hösten 2015 bjöd Mälarenergi in samhället till en samrådsdialog för att berätta om sina framtida planer och informera allmänheten om den nya anläggningen.
Projekteringen av Block 7 har pågått sedan 2015 och i oktober 2016 tog Mälarenergis styrelse ett enhälligt beslut om att gå vidare med investeringsplanerna. I februari 2017 tog Västerås Kommunfullmäktige det slutgiltiga och verkställande beslutet om att gå vidare och uppföra den nya anläggningen. Sedan dess har planeringen inför bygget fortsatt med upphandling av anläggningens olika delar som; panna, rökgasrening, bränslehantering och turbin.
Block 7 kommer att eldas med återvunnet trä, och tillståndet från mark- och miljödomstolen innebär att Mälarenergi i panna 7 kan förbränna högst 300 000 ton återvunnet träbränsle per år, av detta får högst 30 000 ton vara farligt avfall. Bränsleeffekten i den nya anläggningen blir 150 MW varav 50 MW el och 100 MW värme.
Det här beslutet innebär det största steget mot ett hållbart samhälle som Mälarenergi någonsin tagit, säger Mälarenergis styrelseordförande Staffan Jansson. Samförbränningen i block 6 som startade hösten 2014 var ett viktigt steg i vår resa mot framtidens samhälle och med Block 7 går vi nu hela vägen mot att bli fria från bränslen som kol och olja.
Den högra delen av Kraftvärmeverkets ursprungliga byggnad rymmer Panna 4 som den 8 september 2017 stängdes för gott. Panna 4 och dess tillhörande turbin togs i drift 1973. Pannan konstruerades ursprungligen för olja. Sedan byggdes den om vid flera tillfällen under åren. 1983 konverterades den till att kol, 1998 till tallbecksolja och 2002 till träpellets och torv. Totalt har pannan varit igång 176 801 timmar under dessa 44 år!
Det nya blocket ersätter de äldsta 50-åriga delarna av Kraftvärmeverket som varit i drift sedan 1963 och eldas med kol och olja. Block7 kommer att eldas med återvunnet trä som bränsle och därmed används endast återvunna och förnybara bränslen i kraftvärmeproduktionen. Västerås stad kommer att nå sina miljömål och fjärrvärmekunderna får en trygg, prisvärd och hållbar uppvärmningsform.
Om Mälarenergi
Mälarenergi är ett infraserviceföretag som består av ca 700 medarbetare. Vi finns nära kunderna i Mälardalen och levererar el, värme, vatten, kyla samt snabba kommunikationslösningar med tillhörande tjänster. Vi erbjuder energieffektiviseringstjänster till företagskunder i regionen och säljer dessutom el till privat- och företagskunder i hela Sverige. Koncernen ägs av Västerås stad och omsätter cirka 3 miljarder kronor.
Investeringen i Kaunas avfall till energi projekt är nu igång.
Kauno Kogeneracinė Jėgainė (KKJ), ett joint venture till 49 procent ägt av Fortum och till 51 procent av Lietuvos Energija kommer att bygga ett kraftvärmeverk på 24 MWel och 70 MW värme i Kaunas i Litauen. I mars tecknades kontrakt för väsentlig utrusning och för ett EPCM konsult kontrakt (engineering, procurement, construction and management).
Bygget kommer att starta i höst och stå färdigt i mitten av 2020. Investeringen är omkring 160 milioner Euro varav Fortums del ar ungefär 27 miljoner Euro.
Anläggningen kommer att förbruka omkring 200 000 ton kommunalt avfall som skall ge el och värme till 110 000 hushåll samt 3500 företag. CO2 emissionerna beräknas minska med 65 000 ton per år.
– Vi har mycket goda erfarenheter av vår första avfallseldade kraftvärmeverk i Klaipeda vilket har varit i drift sedan 2013, säger Vitalijus Žuta, chef för UAB Fortum Heat Lietuva.
Huvudlevarantörer blir tyska Standardkessel Baumgarte som levererar pannan, franska LAB som svarar för rökgasreningen, finska Konecranes som levererar kranarna och två Siemens Litauen baserade dotterföretag Siemens Osakeyhtio and Odstepny Zavod Industrial turbomachinery som svarar för turbin och generator.
Om Fortum Fortum’s verksamhetsområde är Norden, Baltikum, Ryssland och Polen. 2014 var omsättningen 4,1 miljarder Euro vilken gav en rörelses vinst på 1,1 miljarder Euro. Företaget sysselsätter omkring 8000 personer. Aktierna är noterade op Nasdaq i Helsingfors.
Om Lietuvos energija
Lietuvos Energija gruppen är stats kontrollerad. Huvudverksamhet är kraft och värme produktion och distribution samt naturgasdistribution. Företaget har 5600 anställda.
Valmet får leverera panna, rökgasrening och kondensering till kraftvärmeverket Sobacken i Borås.
novator.se/2016-09-14/Efter överklaganden och flera nya anbuds omgångar blev det till slut klart att Valmet AB vann 550 miljoners upphandlingen av kraftvärme panna till EMC-projektet ute på Sobacken, Borås. Entreprenaden omfattar panna, rökgasrening, rökgaskondensering och rörsystem för distribution av fjärrvärme. Kontraktet skrevs häromdagen under av Borås Energi och Miljös vd Gunnar Peters och Anders Bergqvist från Valmet AB.
– Då ett mer än 50 år gammalt kraftvärmeverk ska ersättas är miljö, flexibilitet och effektivitet oerhört viktiga för att kunna bygga något verkligt hållbart. Det är därför med glädje och stolthet vi i dag startar ett samarbete med Valmet. Vi är övertygade om att Valmet kommer att medverka till att vårt energi och miljöcentrum (EMC) i Borås inte bara blir ett nytt kraftvärmeverk, utan en miljöanläggning som kommer att vara ett föredöme och en referens för framtida satsningar, säger Gunnar Peters, vd på Borås Energi och Miljö.
Anders Bergqvist som är ansvarig för försäljning inom energi och service i Skandinavien på Valmet är mycket glad över att ha vunnit upphandlingen där entreprenadsumman uppgår till cirka 550 miljoner kr:
– Det är en väldigt viktig milstolpe för oss på Valmet i att leverera hållbara energieffektiva lösningar till kraftvärmeindustrin.
Pannan är en 120 MW trädbränsle eldad HYBEX med bubblande fluidiserad bädd (BFB) teknologi. Kombinationen av kontrollerade förbränningstemperatur,litet luft överskott och stegad förbränning möjliggör bra förhållanden för att möta strikta miljökrav framhåller företaget. Som bränsle kommer olika träbränslen användas, t ex skogsbränsle som GROT, bark och flis.
Rökgaskondenseringsanläggningen som också ingår i leveransen utnyttjar energin i rökgaserna och gör att anläggningens verkningsgrad och effekt ökar.
Montage av anläggningen påbörjas under sommaren 2017 och sker i Valmets regi. Periodvis kommer det att vara cirka 200 personer som arbetar med detta. Driftsättningen är beräknad till slutet på 2018.
American steam exploded wood pellets, black pellets replace coal for heat and power in Paris.
/inbio.biz/Lennart ljungblom/2016-08-30/ The steam exploded pellets, branded black pellets, are produced in Selma Alabama and shipped from Mobile to Port of Rouen and transported by train to the coal power plant Saint-Ouen in the north of Paris. In Paris will the main district heating operator, CPCU replace half of the coal for the production of heat and power. In spring the company inaugurated the logistic terminal that will handle the pellets. The producer Zilkha Biomass Energy has got a five year contract for 140 000 t/y.
novator.se/2016-08-09/ Härjeåns Energi AB har beslutat att investera 350 Mkr i ett kraftvärmeverk i Sveg. Kraftvärmeverket byggs i anslutning till bolagets torkanläggning, belägen på det västra industriområdet i Sveg. Där tillverkas pellets och briketter av trä och torv i fabriken som startades av HMAB för 20 år sedan. Härjeån är den del av finska Kätternä group ägare av Alholmen Energi i Uleåborg, som är ett av världens största biobränsleeldade kraftvärmeverk. Finska Renewa blir leverantör av pannan och Calambio Engineering svarar för projektsamordning.
Verkets ångpanna kommer att eldas med torv och andra biobränslen och ångan som genereras kommer i huvudsak att användas som torkmedel i befintlig tork samt för elproduktion. Efter installationen kommer bolaget gå från att vara en stor elförbrukare, till att bli en elproducent.
Bygget drar igång nu i sommar och kommer som mest att sysselsätta cirka 100 personer på plats. Driftsättning är planerad till hösten 2017.
– Detta handlar om en total investering på cirka 350 miljoner kronor som är väldigt viktig för oss. Vi stärker vår konkurrenskraft som pelletsproducent, i och med att vi får en mer kostnadseffektiv torkningsprocess. Samtidigt ger elproduktionen bolaget ytterligare intäkter, säger Anders Wiklund, vd för Härjeåns Energi AB.
Kraftvärmeverket projekteras som delad entreprenad och kommer uppskattningsvis bestå av i storleksordningen 500 mindre entreprenader. Härjeåns Energi AB har anlitat Calambio Engineering AB för projektsamordning och upphandling.
Planen är att ersätta den stora mängd el, som i dag köps in för den befintliga torkningsanläggningen, med egenproducerad el. El som framställs av torv som skördas på myrarna runt Sveg eller av biomassa från området.
– Vi förbättrar markant energibalansen. Istället för dagens underskott på 70 GWh el på årsbasis räknar vi med att tack vare kraftvärmeverket istället få ett överskott på 40 GWh, säger vd Seppo Tupeli, styrelseledamot i Härjedalens Miljöbränsle (HMAB), dotterbolag till Härjeån.
– Vi ersätter den tidigare inköpta elen med egen ångleverans, får ny elproduktion inom Härjeåns eget elnät till ett konkurrenskraftigt pris och dessutom fjärrvärme som motsvarar behovet för fjärrvärmenätet i Sveg. Ett maximalt flexibelt system, sammanfattar Seppo Tupeli.
Kraftvärmeverket kommer att byggas intill Härjeåns Energis brikett- och pelletsfabrik. En 76 meter hög skorsten blir kraftvärmeverkets landmärke.
– Vi kommer att behöva nyanställa folk när kraftvärmeverket kommer igång, kanske 5-10 personer, säger Seppo Tupeli.
Avtal har också tecknats mellan Renewa och Härjeåns Energi och omfattar leverans av en 32 megawatts bioenergipanna. De befintliga eldrivna ånggeneratorerna kommer att ersättas med den nya kraftvärmeanläggningen som är betydligt kostnadseffektivare och miljövänligare. Som bränsle kommer den nya kraftvärmeanläggningen att använda frästorv och skogsflis som anskaffas kring Sveg.
Renewas leveransomfattning består av en BFB-panna och ett SCR-system (Selective Catalytic Reduction) för en katalytisk reduktion av kväveoxider i rökgaserna.
– Sverige är en viktig marknad för Renewa. Vi har satsat mycket på att växa och öka vår närvaro i Sverige. Projektet med Härjeåns Energi är vår fjärde leverans till Sverige och den andra CHP-anläggningen i rad, säger Kari Liukko, försäljningschef på Renewa Oy.
Tillverkningen av pannan har påbörjats och den kommer att tas i drift under 2017.
Biobränsle från Värmlands skogar ger minskade koldioxidutsläpp i Stockholm med cirka 126 000 tusen ton per år.
Bildtext: Från vänster: VD Staffan Vilhelmsson (Vänerbränsle AB), VD Fredrik Wallenstad (Moelven Valåsen AB), EU-parlamentariker Fredrick Federley (C) och head of biomass trading Kjell. E. Nilsson (Fortum AB). Foto: Tor Halvorsrud.
25.01.2016
Via Moelven Industrier ASA nya bioterminal i Karlskoga fraktar energiföretaget Fortum Värme biobränsle från svenska skogar med tåg till sitt nya biokraftvärmeverk i Värtan i Stockholm.
– Det nya biokraftvärmeverket tas i drift 2016 och kommer att ge minskade koldioxidutsläpp globalt på cirka 650 000 ton då fossil kraft fasas ut, säger head of biomass trading Kjell. E. Nilsson på Fortum Värme.
Investerat 4,5 miljarder
Fortum har investerat 4,5 miljarder kronor i det nya biokraftvärmeverket. Det är ett viktigt steg för att utveckla en hållbar energiförsörjning i Stockholm och Europa.
Den nya anläggningen, som producerar både värme och el samtidigt, kommer att ta tillvara energin i restprodukter från skogsindustrin. Biobränslet kommer årligen att omvandlas till 750 GWh el och 1700 GWh värme, vilket motsvarar uppvärmningen av cirka 190 000 normalstora lägenheter.
Lager- och distributionscentral
Moelvens Bioterminal i Karlskoga som invigandes i dag är ett lager- och distributionscentral for biprodukter som sågspån och torrflis, från Moelvens sågverk i Valåsen i Karlskoga samt flisade grenar, stamvedsflis och toppar från skogen.
– Vi i Vänerbränsle AB – där Moelven är majoritetsägare – har investerat i bioterminalen i Valåsen och kommer stå för den operationella driften av den. Partena i kontraktet som gäller leveranser av biobränsle är Moelven Industrier ASA, Vänerbränsle och Fortum Värme. Affären är ett mycket gott exempel på skogsindustrins ökande betydelse for en renare värld, säger VD Staffan Vilhelmsson i Vänerbränsle AB.
Säkrar avsättning av biprodukter från sågverk
Affären betyder att Stockholm ökar användningen av biobränslen och minskar utsläppen. Moelvens sågverk säkrar långsiktigt avsättning av biprodukter.
– Biprodukter är givetvis viktigt att få betalt för och avsättningen är än viktigare. Idag får man inte deponera organiskt material och våra industrier stannar på en eller någon dag om det inte kontinuerligt forslas bort. Biprodukterna är ju en del av timmerpriset, där 50 procent blir plank och bräder, 25 procent blir cellulosaflis och 25 procent övriga biprodukter, säger Vilhelmsson.
25 tågset årligen
Årligen kommer det gå cirka 25 tågset sågspån och andra biobränslen till Fortum Värme i Värtan från Karlskoga. Varje tågset har 27 vagnar med tre container på varje vagn. Totalt sett kommer Moelven vara en av de största leverantörerna av biobränslen på järnväg till Fortum Värme.
Första leverans av biobränslen till nya kraftvärmeverket i hamn
Nu har den första fartygsleveransen av biobränslen ankommit Värtahamnen. Leveransen är en första test och nu ska all utrustning provas för att mycket snart kunna förse Fortum Värmes nya biokraftvärmeverk med bränsle.
Nu ska all kringutrustning testas med hjälp av den här första leverensen: Kranen som lastar av bränslet, den specialbyggda piren, leveransbanden och hela mottagningsanläggningen fram till bergrummet där biobränslet förvaras innan det ska eldas i pannan.
”Nu testar vi äntligen hela logistiksystemet, både här på plats och själva transportlösningarna. Det här är en viktig milstolpe för oss och en viktig del av driftsättningen av vårt nya biokraftvärmeverk”, säger Monica Lundgren, logistikansvarig för det nya kraftvärmeverket i Värtan.
Ett fartyg rymmer 10.000 och ett tågset 4.500 kubikmeter flis
Det nya biokraftvärmeverket kommer att förses med biobränslen från fartyg och tåg och för ett par dagar sedan levererades även ett av två specialbyggda tåg. Det står nu i Värtan, nära biokraftvärmeverksbygget, och väntar på att testas tillsammans med den nya lossningsroboten som kommer att användas i framtiden. Testerna görs nu i slutet av veckan. Tågen har 30 vagnar och rymmer totalt 4500 kubik.
”Tåget har specialdesignade containrar för att vi ska kunna få med oss så mycket biobränslen som möjligt per lass. Det sparar både ekonomi och miljö”, säger Monica Lundgren.
Tågen kommer att gå mellan ett tiotal terminaler i Sverige och Norge och kommer, tillsammans med fartygstransporten, att förse biokraftvärmeverket med biobränslen i form av skogsavfall och restprodukter från sågverk i Norden. Senare i vår, när det är i drift, beräknas utsläppen att minska i Stockholm med 126.000 ton, motsvarande vad biltrafiken släpper ut under en och en halv månad. Pressmeddelande av Fortum 2015-12-16
Lennart Ljungblom, bioenergiskribent
http://www.novator.se
Elproduktion inte självklart i Mälarenergis nya anläggning
Magnus Hemmingsson vittnar om det bistra investeringsklimatet. Foto: Mälarenergi
Mälarenergi ska med ett nytt kraftvärmeblock fasa ut sin användning av fossila bränslen. Det är ett viktigt steg i deras mer hållbara strategi. Men frågan är om anläggningen ska producera både el och värme – eller bara värme.
– Jag tror på ett komplett block med både el- och värmeproduktion. Mycket talar för ett högre elpris och ökad efterfrågan på el, säger Mälarenergis vd Magnus Hemmingsson.
Mälarenergi är mitt uppe i förändring, som handlar om att gå från ett traditionellt kommunalt energibolag till ett vad de kallar infraservicebolag. Målet är att visa på en helt annan bredd i att erbjuda samhället olika centrala nyttigheter. Det handlar till exempel om att deras kontrollrumsfunktion som är bemannad dygnet runt skulle kunna assistera räddningstjänsten.
Samtidigt kommer produktionen av el och värme fortsätta vara helt central, men avgörande kommer att vara att den ska vara präglad av kretsloppstänkande.
– Vi jobbar numera med en gedigen hållbarhetsredovisning för att redovisa exakt vad vi bygger, vad vi gör och hur det påverkar hållbarheten. Det handlar om att redovisa allt ur det här perspektivet. För att vi ska bli mer hållbara kommer det att krävas investeringar, säger Magnus Hemmingsson, vd för Mälarenergi.
Så sent som 2014 satte Mälarenergi ett nytt kraftvärmeblock i drift. En stor del kol, olja och torv ersattes av processat avfall som bränsle och genom detta minskade företaget klodioxidutsläppen med 300 000 ton per år. Nästa steg är att ta bort de återstående mängderna av fossila bränslen genom att bygga ett nytt kraftvärmeblock, som ska använda återvunnet trä, till exempel rivningsvirke och träemballage, som bränsle.
2020 ska den vara igång och går i linje med Mälarenergis utveckling mot att bli mer hållbara i sin produktion. Men det är alltså en investering som ska göras i ett investeringsklimat som är allt annat än bra.
– Det är otroligt svajigt läge. Elpriset är det lägsta någonsin och ur fjärrvärmesynpunkt så har vi haft två varma vintrar i rad och det har gjort att våra intäkter har minskat och därmed också våra muskler att investera. Men samtidigt har vi varit kostnadseffektiva och ska klara av fortsatta investeringar, säger Magnus Hemmingsson och fortsätter:
– Men det är ett tufft läge. Investeringsplanen för detta bygge beslutas om ett år ungefär och då måste vi ha bestämt oss för hur stor investeringen ska vara för att både klara våra miljömässiga och ekonomiska mål.
Det är två parametrar som är helt avgörande för investeringen: hur elpriset kommer att utvecklas och vilket pris Mälarenergi kan sätta på fjärrvärmen. Företaget följer elprisutvecklingen noga och suger i sig alla former av marknadsanalyser. När det kommer till fjärrvärmen är det andra överväganden.
– Det handlar om att förse våra kunder med en säker och hållbar leverans av värme till ett pris som de kan acceptera. Eftersom anslutningsgraden i Västerås är 98 procent är detta extra viktigt övervägande, så att vi inte uppfattas som den stora monopolisten som gör som den vill.
Ett av de centrala besluten för investeringen blir om anläggningen ska producera både el och värme, eller bara värme. Magnus Hemmingsson tror att det landar på både och.
– Jag tror på ett komplett block med både el- och värmeproduktion. Mycket talar för ett högre elpris och ökad efterfrågan på el. Kärnkraften fasas ut och det kommer att påverka priset och då kommer också behovet av effekt att öka vilket vi kommer att kunna leverera. Även kabelutbyggnaden till andra länder påverkar elpriset uppåt, för då kommer vi att få ett större och öppnare system där de högre priserna i andra länder kommer att påverka oss, säger han:
– Så jag tror inte att vi är för spekulativa om vi bygger anläggningen på bedömningen att elpriset stiger, frågan är bara när.
I resan från att investera mot mer hållbar produktion och vara ett ledande infraservicebolag handlar det om att bryta sig loss från en gammaldags syn på de som efterfrågar Mälarenergis produkter – oavsett om det är el eller fiber.
– Det viktigaste är att vi får till ett ökat kundfokus och inte bara ser kunderna som anslutningspunkter, säger Magnus Hemmingsson.
Är det en fördel att vara kommunalt ägd i det läge ni befinner er?
– Vi väljer att se möjligheter och styrkan i att vara kommunalt ägda. Vi har Västerås stad som ägare, det är en kommun med bra ekonomi och ger därmed en stark ägare som uttryckligen har sagt att den inte vill sälja oss utan vill vårda oss och gläds i att vi tjänar pengar. Vi har framförsikt, fem år är kanske inte så långt perspektiv men jämfört med börsbolag där det är kvartal som gäller så är det väldigt lång tid. Vi tillåts att vara långsiktiga och staden är ett stort stöd när det gäller finansiering för våra investeringar, säger Magnus Hemmingsson.
Lejonpannan ännu ett tillskott i Linköpings satsning på avfallsenergi
Tekniska verken i Linköping är ett av de stora energibolagen i Sverige och baserar numer merparten av sin energiproduktion på avfallsförbränning. Nu uppför man ett nytt kraftvärmeverk döpt till Lejonpannan, vid Gärstad verken längs E4:an vid stadens norra infart. Med tiden avser man att fasa ut det ursprungliga kraftverket och då frigöra värdefull tomtmark i mycket centralt läge mitt i stan. Linköping har en stor fördel av sitt omfattande fjärrvärmenät som möjliggör en driftoptimering som tar hänsyn till faktorer som bränslepriser, elpriser och temperaturer. Det nya kraftvärmeverket kommer börja lämna energileveranser redan till nästa vinter.
Linköping har en lång tradition av kraftvärme och fasta bränslen. Kol har alltid varit en viktig del men biobränslen och senare avfall har snart fasat ut kolet helt. Linköping är ett av fyra energibolag i Sverige som fortfarande använder kol. År 2013 ökade man till och med användningen av kol på grund av de låga kolpriserna och att de inte längre har elcertifikat för sin biobränsleanläggning, vilket gör det dyrare än tidigare att använda biobränsle. Låga priser på utsläppsrätter och den slopade koldioxidskatten förstärkte incitamenten för kol.
Ersätter nu merparten av kol och olja
– Vi optimerar vår produktion utifrån både miljö och ekonomi och använder oss av alla parametrar som påverkar optimeringen, inklusive styrmedel, säger Mile Elez, divisionschef Energi på Tekniska verken och tillägger
– Den något ökade kolanvändningen blir dock kortvarig eftersom den nya Lejonpannan vid Gärstad kommer att ersätta 75 procent av kvarvarande kol och olja,
– Vi räknar dock inte med att kunna fasa ut det centrala kraftvärmeverket förrän 2025 och vi skall notera att en av de tre centrala pannorna är stor biobränsleanvändare, säger Mile Elez.
Dagens bränslemix i Linköpings el och fjärrvärmeproduktionen domineras av avfall med 65 procent följt av trä 27 procent kol 7 procent och olja 2 procent. Träsortimentet domineras av returträ så Linköpings användning av jungfruliga biobränslen som grot, stamträdsflis och bark ligger under 10 procent av förbrukningen och i samma nivå som den kombinerade kol och oljeanvändningen.
Kommunägt bolag med kunder över hela landet
Tekniska verken AB i Linköping är ett kommunägt bolag som har kunder över hela landet och även utomlands. Fjärrvärme distribueras i Mjölby via Sveriges längsta fjärrvärmeledning och i egna enheter i Katrineholm, Skärblacka med fler platser. Biogas produceras i dotterföretaget Svensk Biogas och el säljs över hela Sverige via elhandelsbolaget Bixia AB tidigare Östkraft.
Pågående montage i den nya Lejonpannan i Linköping
Den nya avfallspannan i Gärstad – Lejonpannan
Lejonpannan uppförs intill det nuvarande avfallseldade anläggningen Gärstadsverket, det välkända glashuset vid Linköpings norra utfart. Den pannan uppfördes 2004 och har varit ett mycket framgångsrikt bidrag till avfallshanterigen på Gärstad. Där förbränns avfall från 25 kommuner och även en viss import. I den expansion man nu gör kommer mer importerat avfall eldas. Det nya verket beräknas tas i drift 2016.
Lejonpannan är en konventionell avfallseldningspanna på 83 MW samt med en rökgaskondensering på 12 MW. Den klarar 30 ton avfall i timmen. Pannan tar emot osorterat avfall i en avfallsbunker där fortsatt hantering sker med gripskopor. Om det blir tillfälliga toppar med avfall kan man lagra på deponiområdet som hör till anläggningen.
Rökgasreningen är ett så kallat semitorrt system bestående av ett partikelfilter följt av en skrubber. Den nya enheten fungerar självständigt gentemot övriga pannor på Gärstad men styrs från ett gemensamt kontrollrum. I anläggningen arbetar 56 personer vilket inte kommer att öka med den nya anläggningen. Investeringen ligger på 1,1 miljarder kronor.
Tekniska verken är byggherre och projektledare
Projektledning sköts av Tekniska verken som också är byggherre.
– Vi har fyra huvudområden i projektet som har var sin projektledare från vårt projektkontor, berättar Marcus Mattsson projektledare.
– De väsentliga områdena är bygg och mark, panna, turbin och rökgasrening. För dessa har vi också var sin huvudleverantör. Peab för bygg, Steinmüller Babcock Environment GmbH för panna, Fincanteri S.p.A. för turbinen och Ahlstom för rökgasrening och kondensering.
De olika huvudentreprenörerna har sedan anlitat en mängd underleverantörer från många olika länder.
Är det inte svårt att hålla ihop detta?
– Vi följer och styr projektet i en 3 d projekteringsmiljö, Navisworks. Alla leverantörer måste varje vecka lämna in en uppdaterad fil och alla har access till visningsläget så man kan alltså planera med kunskap om de andra arbetena som pågår runt omkring.
– 3D-samordning ett måste, säger Daniel Andersson från VVS företaget Bengt Dahlgren som är en av många underentreprenörer, i detta fall till Caverion har ansvaret för värme, kyla, vatten och avlopp samt centraldammsugaranläggning
Daniel Andersson berättar också att rent VVS-tekniskt är det ett utmanande projekt med många speciallösningar, så som materialval på grund av korrosiva och aggressiva miljöer. Ett exempel är i rökgasreningen där avloppssystemet tillverkas i glasfiberarmerad plast, rostfria rör skulle korrodera sönder väldigt snabbt då det inte tål alla ämnen som kan transporteras i avloppet.
Arbetsledning på engelska
Problemet kring leverantörer från många olika länder hanterar Marcus genom att kräva att alla kan tala engelska. All arbetsledning sker på engelska. Säkerhetsföreskrifter finns översatta till samtliga språk som pratas på arbetsplatsen.
Som mest arbetade 300 personer på bygget, nu är det ungefär 220 personer på plats. När pannan är klar blir det inga nyanställningar utan den nya pannan drivs med den befintliga bemanningen på 56 personer som jobbar på Gärstad.
– Säkerheten är ytterst viktig framhåller Marcus som också berättar att man har haft besök och genomgångar med fackföreningarna inte mins på grund av den tragiska olyckan i Fortums projekt i Värtan, Stockholm.
Marcus Mattsson, projektledare för Lejonpannan
Tidsplanen följs
Vi följer tidsplanen och behöver inte stressa utan bygget flyter på bra berättar Marcus. Vi räknar med att inleda kalldriften i juni, värmesätta med olja i september och med avfall i november, Provdriften kommer att inledas efter årsskiftet och om allt går bra sker övertagandet i mars 2016.
Driften
Avfallspannorna skall jobba så mycket som möjligt. Vi har ett stort fjärrvärmenät som kan absorbera stora värmeleveranser. Skulle vi behöva kan vi köra produktionen utan turbinen. Elmarknaden har ju varit lite svajig på senare tid. Får vi mycket inkommande avfall har vi inga problem med buffertlagring eftersom vi ligger på ett deponiområde.
Så det är inte utan skäl som Tekniska verken i Linköping har blivit ett av de ledande bolagen på avfallseldning i Sverige, avslutar Marcus Mattsson och tillägger
Det är och har varit en bra politisk uppbackning i våra olika energiprojekt och finansiering och budget har alltid fungerat, vilket förstås också är ett grundvillkor.
Lennart Ljungblom
Bioenergiskribent
Foton : Tekniska verken i Linköping AB (Petter Holmström)
Fakta Lejonpannan
Bygg start: sept 2013
Färdig sept 2015,
full drift november 2015
övertagande mars 2016
Kostnad: 1,15 miljarder
Byggnadsarea: ca 5 040 m2
Bruttoarea: ca 16 930 m2
Byggnadshöjd: ca 44 m
Skorstenshöjd: ca 67 m
Kapacitet:
Pannan 83 MW
Rökgaskondensering 10 MW
Turbin 21 MW
Producerar 500 GWh energi, motsvarar ca 25 000 villors årsbehov
Klimatpåverkan: 76 % mindre olja
72 % mindre kol
97 000 ton/år mindre koldioxid, motsvarar 30 000 bilar/
Byggherre Tekniska verken Linköping
Panna: Steinmüller Babcock Environment GmbH
Rökgasrening och rökgaskondensering Ahlstom
Turbin Fincanteri S.p.A.
Bygg Peab Sverige AB
Arkitekt Winell & Jern Arkitekter AB
Bilder
Marcus Matsson projektledare
Pågående montage arbete inne i pannan
Det nya kraftvärmeverket illustrerat på platsen bredvid verket som byggdes 2004 vid Gärstad.
Exempel på en 3d projektering i Nawis
Rökgasreningen för Lejonpannan, torr första del sedan en skrubber och kondensering samt rening av kondensat vattnet.
