Tag Archives: biomassa

Bioenergi, El & kraft, Internationellt, Sol, Vind

Indien ökar takten, ny agenda sätter 100 GW förnybar el till 2019-20

Tankesmedjan Niti Aayog har lagt upp det ambitiösa målet för den indiska regeringen att nå 100 GW (100 000 MW) förnybar energi om bara 2 – 3 år. För att klara detta vill man inte bara ha kapacitetsmål utan också förbättringar för infrastrukturen. Målet 100 GW är bara ett delmål på väg mot 175 GW 2022.

Enligt julis månadsrapport från Central Electricity Authority har Indien nu 58,3 GW förnybar el varav vind står för 32,5 GW, solen för 13,1 och 4,3 GW är småskalig vattenkraft och 8,1 GW Biomassa.

En kritisk komponent som måste utvecklas påpekar tankesmedjan är lagringssystem  och föreslår därför att statliga Solar Energy Corporation  of India (SECI) utvecklar lösningar för att pressa priser såväl inom hushållssektorn liksom storskaliga nätlösningar för den distributionssektorn.

Coal India
Power, coal, mines and renewable energy minister Piyush Goyal har annonserat att Coal India skall satsa på solel för att minska sitt ekologiska fotavtryck.

Tankesmedjan föreslog i somras också att regeringen skulle dela upp statsägda jätteföretaget Coal India Ltd. i flera delar för att öka transparens och konkurrens – förslaget har dock hittills avvisats av regeringen.  Istället har “Power, coal, mines and renewable energy” ministern Piyush Goyal utfäst att  Coal India Ltd (CIL) skall bygga 1 GW ( 1,000 MW) solkraft för att minska sitt carbon footprint.  Goyal sa att konceptet  “En nation, ett nät och ett pris” med fördelaktiga marginalpriser skall stärkas ytterligare och att Indien skall bli nettoexportör av el 2017.

av Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-06-22 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den bygger bland annat på information  från magasinet EQ International. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

För att bättre förstå energiläget i Sverige och Norden är en ökad internationell kunskap bra. I en rankning publicerad av EQ Magasin hamnar Sverige på plats 20 avseende förnybar energi.  Novator.se kommer under kategorin internationellt fortsätta redovisa internationella nyheter även om vårt fokus är Sverige och norden. Våra systersajter www.business.conbio.info , www.conbio.info och www.inbio.biz har sitt fokus internationell. 

Bioenergi

Scandbio bygger ut pelletsfabriken i Norberg

Scandbio gör en miljoninvestering på fabriken i Norberg för att öka företagets årliga pelletsproduktion. Fabriken ligger mitt i sågverksbältet i Västmanland.
– Trädbränsle är en helt förnybar bioenergikälla som ger hållbar energi. En energikälla som är bra för framtiden, kommande generationer samt ger ekonomiska fördelar, säger Peter Granborn, VD.

Fabriken i Norberg startade sin verksamhet 1983 och har i över 30 års tid producerat trädbränsle. Fabriken har ständigt utvecklats och moderniserats. Idag produceras 130 000 ton pellets per år vilket efter ombyggnaden kommer att öka med 30 000 ton.
– Vårt mål är att hela tiden bli bättre och utveckla en proaktiv produktionsmiljö som är så energieffektiv och miljövänlig som möjligt. Fabriken i Norberg gör det möjligt för oss att bli ännu mer konkurrenskraftiga tack vare Norbergs expansionsmöjligheter och närheten till både råvara och kund. Vi har valt att stänga fabriken i Ljusne, men vi ser en framtid för produktionen i norr, här i Norberg, säger Peter Granborn VD.

Nyinvestering på fabriken i Norberg
Den nya miljonsatsningen innebär att Scandbio i Norberg kommer öka sin pelletsproduktion med 30 000 ton. Investeringen innefattar bland annat en ny pelletspress, ny sågspånstork och ett nytt lagertält för förvaring av stora mängder pellets och skydd från vind, vatten, sol och snö.
– All överbliven spillvärme från fabriken, som inte går till Norbergs fjärrvärme tar vi tillvara på själva. Vår nya tork drivs av fabrikens spillvärme vilket sänker fabrikens totala produktionskostnader och ökar vår tillverkningsvolym  utan extra kostnader, säger Peter Franklin, Fabrikschef.

Trygga arbetstillfällen i Norberg
I tjugo år har fabriken försett hela Norberg med fjärrvärme. Fjärrvärmen värmer upp skolorna, kyrkan, Ica, Konsum, Elsas konditori, Engelbrekt med flera. Idag jobbar det totalt femton anställda på Scandbios bioenergifabrik och chefen Peter Franklin har jobbat här i snart 33 år.
– På många sätt tryggar vi framtiden för kommunen. Vi har funnits sedan 1983 och planerar att stanna kvar under en lång tid framöver. Vi tryggar arbetstillfällen, förser kommunen med fjärrvärme så att vi har en miljövänlig och kostnadseffektiv uppvärmning. Det finns många synergier som vi tar in i företaget som gynnar staden, allt ifrån luncher på Engelbrekt till våra starka relationer med de lokala sågverken, säger Peter Franklin, Fabrikschef.

Miljövänlig och hållbar produktion
Scandbios fabrik är miljöcertifierad och jobbar efter högt ställda miljömål med bränslesnåla produktionsprocesser. Ingen spillvärme släpps ut och allt används i den egna produktionen eller går till Norbergs 6000 invånares fjärrvärme. Våra medvetna val medför klimatfördelar, de väljer bland annat att återanvända rökgaser från sågspånstorken och omvandla den till energi.
– Våra pellets är det bästa och finaste bränsle som finns. Det är den renaste produkten med minst föroreningar och har varit det sedan 90-talet, säger Peter Franklin.

Om Scandbio

Lantmännen Agroenergi och Neova AB har slagit samman sina respektive verksamheter inom fasta förädlade biobränslen och bildat Nordens ledande företag med fokus på träpellets, SCANDBIO AB. Det sammanslagna bolaget har en årlig omsättning på ca en miljard svenska kronor och har 160 anställda fördelade på huvudkontoret i Jönköping, sju fabriker i Sverige och en fabrik i Lettland. Bolaget har en ledande ställning på den svenska marknaden och en stark position i Östersjöregionen. Våra kunder är såväl privatpersoner som tillverkande industri, kommuner och landsting samt stora kraftvärmeverk. Tillsvidare används de existerande produktnamnen Agrol, Neova pellets samt SBE Latvia. Efterfrågan i Sverige och i övriga Europa förväntas öka kraftigt för förädlade fasta biobränslen och redan idag är vi en av världens tio största träpelletsproducenter. Läs mer om företaget på www.scandbio.com

Artikeln är publicerad 2017-06-21 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995.

Bioenergi

Elmia Wood succé lockade rekordmånga utställare

Världsnyheter mötte storpublik i skogen

Världens största skogsmässa var i år större än någonsin, både till yta och till antal utställare. Många besökare lockades till Elmia Wood för att se skogliga nyheter med världspremiär och ta del av ny högteknologi och kunskap i skogarna söder om Jönköping. Väderförhållandet skapade en del utmaningar för både besökare, utställare och arrangörerna.

Regnet skrämde bort de en del familjebesökare men proffsen klädde sig efter väder och kom ändå

Totalt var 555 utställare från 28 länder på plats i Bratteborg för att visa upp sina nyheter under fyra intensiva dagar med besökare från världens alla kontinenter. Många av utställarna deltog på mässans nya område, Load & Transport, med temat logistik och virkeshantering, som drog många besökare. Ytterligare ett nytillkommet område var Drone Zone, där användbarheten för drönare i skogsbruket visades upp med både konferenser och live-test.

This type of simple drone is becoming common in Swedish forests – like binoculars that can see around corners.

– Det har varit mycket folk och mycket business i Drone Zone. Min uppskattning är att två tredjedelar av våra besökare kom från utlandet, säger Urban Wahlberg, vd för Wabema och koordinator av utställarna i Drone Zone.

Unika premiärvisningar av skogsmaskiner

– Andelen internationella besökare har varit större än vanligt. Våra återförsäljare på exportmarknaderna har träffat sina kunder här. Vi har också fått förfrågningar från länder där vi inte är representerade, säger Tobias Johansson, nytillträdd vd för Rottne, som bland annat premiärvisade sin nya skördare Rottne H8D.

The new Rottne H8D is having its world premiere at Elmia Wood. An innovative powertrain system lowers fuel consumption and reduces ground damage. (photo from company)

– Vi har haft många besökare. Vår målgrupp är ju framförallt industrikunder och de är här.

– Vi har haft ett mycket bra flöde i montern. Vi vänder oss till åkare i första hand. En dominerande andel av besökarna i vår monter är från utlandet och intresset för våra produkter är stort, säger Daniel Persson Nyström, ExTe Fabriks AB.

– En fantastisk mässa. Jag har varit här i två dagar och den är bättre än Google. Elmia Wood ger en överblick över vad som finns tillgängligt för det internationella skogsbruket, säger Jan van der Sijde från Sydafrika.

Väderförhållandet skapade en del utmaningar för både besökare, utställare och arrangörerna.

–  Regnet skrämde bara bort dem som inte är i branschen. Våra nyheter möttes av stort intresse. Säger Dieter Reinisch, informationsansvarig på John Deere Forestry.

Jakob Hirsmark ansvarig för Elmia Wood

Att mässan utställare bjöd på så många spännande världspremiärer bådar gott för skogsbrukets utveckling framöver. Den här branschen står inte still, säger Jakob Hirsmark, mässansvarig för Elmia Wood.

Elmia Wood 2017 i siffror:

– 555 utställare från 28 länder, varav 200 helt nya utställare.
– 85 000 kvm monteryta.
– 7 kilometer skogsslinga.
– Sveriges till ytan största mässa.
– 131 000 kvm demoyta där skogsmaskiner visades upp i arbete.
– 143 stora skogsmaskiner utmed mässans storskaliga slinga.
– Över 200 ackrediterade journalister från 24 länder.
– 41 834 unika besökare.

CBI deltog som vanligt med sina stora krossar
Bioenergi

Till salu: GoBiGas med kapacitet för drivmedel till 15 000 bilar

GoBiGas,  Göteborg Energis demo för storskalig produktion av biogas som drivmedel  genom förgasning av skogsråvara grot och pellets, söker ny ägare. Styrelsen beslutade vid sitt möte den 25 april att ge bolaget i uppdrag att skyndsamt  hitta en ny finansiering/ägare till anläggningen.

– GoBiGas-projektet har lett till betydande framsteg inom forskningsområdet förgasningsteknik och relaterad produktion av biogas, säger Elisabeth Undén (MP), Göteborg Energis styrelseordförande

–  Då ett nästa steg, etablerandet av en kommersiell produktionsanläggning, inte längre är aktuellt för oss är det inte förenligt med Göteborg Energis uppdrag att fortsätta finansiera och bedriva en så omfattande forskningsverksamhet som GoBiGas kräver. Vi vill därför intensifiera arbetet med att hitta en annan finansiering/ny ägare till GoBiGas, .

Styrelsens mål är en snabb process med en ny lösning på plats vid årsskiftet 2017/2018.

–  Intresset för GoBiGas är stort både nationellt och internationellt och bolaget kommer att gå ut brett för att identifiera potentiella intressenter att föra dialog med, säger Gunnar Westerling (S), vice ordförande i Göteborg Energis styrelse

 

Fakta GoBiGas

  • GoBiGas är en förkortning av ”Gothenburg Biomass Gasification”
  • Idén om en anläggning som skulle producera biogas i stor skala genom förgasning föddes 2005 i samverkan med Chalmers
  • En pilotanläggning i form av den så kallade Chalmersförgasaren stod färdig 2007 och 2010 beslutades att dagens demonstrationsanläggning skulle byggas
  • Tanken var att demonstrationsanläggningen skulle följas av ett andra steg – en betydligt större kommersiell anläggning med kapacitet att tillverka 80-100 MW biogas per år
  • Den 12 mars 2014 invigdes GoBiGas-anläggningen och i december samma år levererades biogas ut på gasnätet för första gången
  • Den befintliga GoBiGas-anläggningen har kapacitet att vid full drift producera 160 gigawattimmar biogas om året vilket är tillräckligt mycket bränsle för att driva 15 000 bilar (som körs 1 700 mil) eller 400 bussar (som körs 6 500 mil) under ett år.
  • Råvaran som förgasas är restprodukter från skogen. Under de första åren i drift har pellets från sågspån använts men meningen är att pelletsen ska ersättas med GROT, det vill säga restprodukter i form av grenar och toppar från skogsbruket.
  • Förenklat kan tekniken i anläggningen beskrivas som två olika processer, en förgasningsprocess där råvaran omvandlas till gas och en process där den utvunna gasen förädlas till metangas som kan användas till exempel som fordonsbränsle.
  • Gasen går ut på det befintliga gasnätet och transporteras på så sätt till kunden/konsumenten
  • Tekniken är utvecklad i nära samarbete med Chalmers, Valmet (tidigare Metso) och andra leverantörer
  • Den producerade gasen har samma kvalitet som annan biogas eller naturgas. Generellt kan sägas att biodrivmedel är något mindre energieffektiva men väsentligt mer klimateffektiva jämfört med fossila drivmedel. Gasen kan användas som fordonsbränsle, råvara till industrier eller gas till kraftvärme
  • Totalt sett har GoBiGas-projektet kostat Göteborg Energi 1,7 miljarder kronor under perioden 2009-2016. Detta inkluderar inte bara själva anläggningsbyggandet utan även utrednings- och förprojekteringsarbete före genomförandet.
  • Hittills har 45 gigawattimmar biogas från GoBiGas levererats ut på nätet.

novator.se/Lennart Ljungblom/2017-04-26

Bioenergi

Miljoner till forskning kring förgasning av biomassa

Energimyndigheten ger 78 miljoner kronor i stöd till Svenskt Förgasningscentrum. Förgasningsteknik ses som ett storskaligt alternativ för att ersätta fossila bränslen med biomassa, skriver Energimyndigheten. Stödet ges till tre forskningsnoder som leds av Luleå Tekniska Universitet, KTH och Chalmers. Svenskt förgasningscentrum bildades år 2011.

– Det behövs riktade satsningar för att förgasning ska bli konkurrenskraftig och komma till kommersiell användning. Svenskt Förgasningscentrum är en sådan satsning och bidrar till utvecklingen mot en fossilfri transportsektor och industri, säger Jonas Lindmark, handläggare på Energimyndigheten.

Luleå tekniska universitet (LTU) är huvudman för SFC där även KTH, Chalmers och Energitekniskt Centrum (ETC) har betydande roller. Föreståndare för centret är Joakim Lundgren, LTU. Verksamheten i SFC bedrivs vid tre noder där tre olika förgasningstekniker studeras.

CDGB — Direkt förgasning (KTH / MDH / LNU)

Framställning av drivmedel från biomassa i stora mängder förutsätter storskalig förgasning och då är trycksatt förgasning i fluidiserad bädd en tänkbar teknik.

CIBG — Indirekt förgasning (Chalmers / GU / MiUn / SP)

Indirekt förgasning av biomassa är en teknik som möjliggör produktion av en torr, kvävefri och ren gas från biomassa och ger en råvara som direkt eller efter behandling kan ersätta fossil olja och naturgas.

Bio4G — Suspensionsförgasning (LTU / UmU / ETC / LTH)

I suspensionsförgasning (entrained flow gasification) matas bränslet in som en suspension av partiklar i vätska eller som ett pulver i förgasaren och förgasas i allmänhet med ren syrgas istället för luft. Tekniken används för att tillverka drivmedlen DME och metanol.

Mellan teknikerna finns många gemensamma och generella frågeställningar som de tre noderna kan samverka och utbyta erfarenheter kring. Det gemensamma målet för alla tre är att utvinna energi och drivmedel från biomassa.

Direkt förgasning CDGB — KTH/MDH/LNU
Indirekt förgasning CIBG — Chalmers/GU/MiUn/SP

Suspensionsförgasning Bio4G — LTU/UmU/ETC/LTH

novator.se/2017-04-23/Lennart Ljungblom

Bioenergi, Debatt

Klimatklivet – rapport från WSP får kritik

Det är Svebio som reagerat på en rapport från konsultbolaget WSP som har fått ett uppdrag av Naturvårdsverket att utvärdera Klimatklivet. Rapporten, skriver Svebio,  innehåller märkliga slutsatser om bioenergi. I rapporten arbetar man bland annat med att sätta färger på olika åtgärder för att visa på deras miljöeffekter. Rött betyder ”försämring”, och WSP har rödmarkerat det mesta som har med bioenergi att göra (!). För egen del tycker vi att hela WSP-rapporten bör rödmarkeras och helst läggas i papperskorgen.

Klimatklivet är ett stödsystem för investeringar som ger positiva klimateffekter. Det hanteras av Naturvårdsverket och fördelas genom länsstyrelserna. Mest pengar har gått till biogas men flest antal projekt är laddstolpar för elbilar. Även små fjärrvärmenät och konvertering av värmecentraler har fått stöd.  Konsultföretaget WSP har på uppdrag av Naturvårdsverket rapporterat de två första årens verksamhet inom klimatstödet vilket Novator.se redovisade den 3 april.

Rapporten innehåller dock en anmärkningsvärd tabell där investeringar innehållande biobränsle presenteras som att komma i konflikt med flera miljömål. Svebio, Svenska Bioenergiföreningen har uppmärksammat det hela och publicerat ett inlägg i sin blogg.

Svebio skriver:

” På sidan 56 i rapporten finns en tabell 15 där man försökt sammanfatta effekterna av åtgärderna, relaterat till elva av våra 16 miljökvalitetsmål. Man använder en tregradig skala: grönt för förbättring, grått för ingen förändring och rött för försämring. Nästan hela tabellen är grön eller grå.

De flesta åtgärderna ger alltså ingen eller positiv förändring också för andra miljöaspekter än klimatnytta (Miljömål 1 är ju ”Begränsad klimatpåverkan). Bara två åtgärder får röda markeringar. Bägge handlar om användning av bioenergi. För åtgärder ”Anläggning för energiproduktion” lyser i stort sett alla rutor i tabellen ilsket röda, och för ”Fjärrvärmenät” är en ruta röd. Inga andra åtgärder inom Klimatklivet har några röda plumpar i protokollet.

Vad handlar nu detta om? Så här skriver man:

”

Typåtgärden (alltså, ”Anläggning för energiproduktion”) innebär att förbränning av fossila bränslen ersätts med biobränslen i energiproduktionen. Enligt Naturvårdsverket ger förbränning av biobränslen generellt upphov till mer utsläpp av föroreningar än förbränning av olja. Detta påverkar miljömålen Ingen övergödning (genom utsläpp av kväveoxider och ammoniak), Frisk luft (genom utsläpp av partiklar och kolväten), Giftfri miljö (utsläpp av tungmetaller och dioxiner), samt Bara naturlig försurning (genom utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider) negativt.”

”God bebyggd miljö påverkas negativt då transporter av biobränslet kräver en större mängd transporter vilket genererar mer buller. Slutligen påverkas miljömålet Ett skyddande ozonskikt då utsläppen av lustgas ökar.”

Därefter har man ett långt stycke kring negativa effekter av uttaget av biomassa från skogen, näringsförlust och uttag av död ved som många arter är beroende av, åtgärder som motverkar målet Levande skogar.

Alltså får alla rutorna röda plumpar.

Också typåtgärden ”Fjärrvärmenät” får samma röda plump för att man gynnar uttag av skogsbränsle, som motverkar målet Levande skogar.

Underlaget för analysen är dels en tolv år gammal och kortfattad rapport från Naturvårdsverket (Förbränningsanläggningar för energiproduktion inklusive rökgaskondensering, Branschfakta mars 2005), dels en enstaka, åtta år gammal, rapport från två forskare på SLU om effekter av grotuttag. Om den förra kan man säga att den inte visar några större skillnader mellan eldning med olja och biobränsle (tabell 4, sidan 17). Om den senare kan man tycka att det vore mer rimligt att hänvisa till de uttömmande sammanställningar av forskningsresultat som Energimyndigheten gjort efter att ha lagt ut omfattande forskningsuppdrag om uttag av biobränslen från skogen. Så här skriver Energimyndigheten i syntesrapporten ”Konsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle” 2012 (ER 2012:08):

”Resultatet visar att det finns en stor potential att öka skogsbränsleuttaget utan att det försvårar möjligheten att nå miljö- och produktionsmål. Från dagens ca 14 TWh finns det åtminstone utrymme att öka till drygt 24 TWh. Minst problematiskt är grot, medan det fortfarande finns en del frågetecken kring konsekvenserna av stubbuttag.”

Sedan dess har man forskat ännu mer på stubbar och insett att man också skulle kunna skörda en hel del stubbar utan några allvarliga miljökonsekvenser.

“

novator.se/2017-04-18/Lennart Ljungblom

Bioenergi

Bra film om skogsbränslet Grot från energikontor Sydost

Skogsbränslet Grot, kortnamn för Grenar och Toppar, kan användas i betydligt större omfattning än vad som sker idag. Tekniken finns och kostnaderna är rimliga. Filmen visar hur det går till att producera Grot i skogsbruket

GROT flisas och används i kraftvärmeverk för att producera grön el och värme, så ett ökat uttag ger inte bara mer förtjänst för skogsägaren utan bidrar också till en ökad andel förnybar energi i Sverige.

Filmen är gjord av Energikontor Sydost och Linnéuniversitetet med hjälp av Filmfabriken 2017.

Bioenergi

Socker från trä – Valchem börjar producera i demoanläggningen i Ö-vik

Nu börjar ValChem-projektet leverera socker

De första större mängderna cellulosasocker har nu levererats från projektet ValChem, där kemi- och teknologiföretaget SEKAB deltar som en av fyra aktörer. I projektet utvecklas och demonstreras hur gröna kemiprodukter kan framställas med råvara från skogen.

ValChem-projektet har nu börjat ge resultat i form av leveranser av cellulosasocker från bioraffinaderi demonstrationsanläggningen i Örnsköldsvik. Under hösten 2016 har SEKAB producerat och levererat över tjugo ton cellulosasocker.

I nästa skede av processen omvandlas cellulosasockret till monopropylenglykol (MPG), en baskemikalie för många kemiprodukter, så som färger, hartser, lacker och hygienartiklar. I processen utvinns även lignin, som kan användas för att producera exempelvis lim och bioplast.

– Med de här teknikerna kan skogsbaserad råvara ersätta fossila råvaror, och det är naturligtvis en jättevinst för både miljön och klimatet. Vi på SEKAB är mycket stolta över att ha blivit utvalda att delta i det här viktiga projektet, säger Marlene Mörtsell, teknikansvarig för CelluAPP®, SEKAB E-Technology.

SEKAB:s roll i projektet är att demonstrera sin teknologi CelluAPP®, som kan användas för att utvinna cellulosasocker och lignin från trä, halm och annan biomassa. CelluAPP®-teknologin valdes ut till projektet för sin verifierade prestanda och kapacitet. SEKAB:s erfarenhet och kunnande inom omvandling av biomassa var också en bidragande faktor.

– SEKAB vill bidra till ett mera hållbart samhälle genom att tillverka och utveckla förnybara kemiprodukter. Alla kemikalier som i dag tillverkas av fossil olja skulle istället kunna tillverkas av förnybar biomassa, som till exempel restprodukter från skogsindustrin, säger Marlene Mörtsell.

Projektet ValChem startades 2015 av det finska bio- och skogsindustriföretaget UPM. Utöver UPM och SEKAB deltar även företaget METabolic EXplorer och Technische Universität Darmstadt, som båda verkar inom skogs-, kemi- och bioteknikbranscherna.

ValChem lägger en grund för fullskalig produktion av biobaserade kemiprodukter och är till stor del finansierat av Bio Based Industries Joint Undertaking inom EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, grant agreement No 669065. All träråvara som används inom ValChem är hållbart producerad.

Om SEKAB CelluAPP®

Har utvecklats i Domsjö, där cellulosaforskning har 100-åriga anor. I bioraffinaderiklustret utanför Örnsköldsvik har vi med ett intensivt forskningsarbete och kontinuerliga testkörningar av vår pilotanläggning förfinat en teknik för att ta tillvara värdet i restprodukter från skogs- och jordbruk. Målet: kemikalier och drivmedel som varken kräver fossila resurser eller åkermark och som lever upp till framtidens krav på miljönytta och hållbarhet.

CelluAPP® teknologin är utvecklad och verifierad i en industriell testmiljö genom omfattande kontinuerliga driftskörningar i en demonstrationsanläggning. Demonstrationsanläggningen som i april 2013 döptes om till Biorefinery Demo Plant, ligger i nära anslutning till SEKAB produktionsanläggning i Örnsköldsvik och har varit i drift sedan 2004. Utvecklingen av CelluAPP® teknologin har omfattat allt från råvaror, kemiska och biologiska processer, styr- och reglerteknik till integration med annan produktion.

novator.se/2017-02-14/Lennart Ljungblom

Bioenergi

Miljökrav försenar utbyggnaden av sågen i Gällö

Miljökrav försenar Gällö timbers projekt att bygga ut sågen för 80 miljoner kronor.

2017-01-14/Novator.se/ Nu ålägger länsstyrelsen i Jämtland företaget att inkomma med en ansökan om miljöprövning eftersom den nya pannan som skall ersätta två äldre är av ny teknik och betydligt större.

–  Nu följer vi deras åläggande och ansöker om ett ändringstillstånd. En konsekvens är att det senarelägger projektet, på grund av handläggningstiden hos miljöprövningsdelegationen i Västernorrland. Det handlar om upp till ett år, beroende på handläggningstid”, säger Urban Wiklund vd på Gällö Timber  till Dagens Industri.

Bolaget hävdade å sin sida att det borde räcka med en anmälan till länsstyrelsen om en förändring inom det nuvarande tillståndet.

Det var i somras som Gällö  Timber som är samägt av SCA och Person Invest meddelade sitt investeringsbeslut i ökad torkkapacitet och i en ny panna. Investeringen skulle också innebära en produktionsökning vid sågverket som ligger i Bräcke kommun i Jämtland. Genom investeringen upphör transporterna av virke till Stugun för torkning.

– Genom satsningen ökar vi nu från en årsproduktion på drygt 300 000 kubikmeter till 350 000. Det här innebär att vi ökar vår konkurrenskraft och att våra ägare tror på oss och på vår fortsatta utveckling kommenterade Urban Wiklund vid tillfället.

Investeringen omfattar en ny panna, som kommer att ta hand om sågverkets restprodukter och producera den energi som behövs för sågverkets verksamhet, och en TC-tork av samma slag som redan finns på SCAs sågverk i Bollsta och Tunadal. Med den nya torken kan hela sågverkets produktion torkas på plats. Torken och resten av sågverket har kapacitet för en betydande produktionsökning.

Idag fraktas cirka 50 000 kubikmeter sågat virke från Gällö Timber till Stugun för torkning. En betydande del av detta virke vidareförädlas i Stugun genom bland annat hyvling och målning.

– Förändringen i Stugun berör ett par medarbetare, men några uppsägningar är inte aktuella i dagsläget, berättade då Urban Wiklund. SCAs verksamhet för vidareförädling i Stugun har växt och är idag Jämtlands största anläggning för träförädling. Vi är största leverantör och förädlingen i Stugun tillhör Gällö Timbers största kunder. Tillsammans sysselsätter vi mer än 170 anställda i produktionen och långt fler i virkesanskaffning och skogsbruk.

Beslutet om investeringen fattades av Gällö Timbers ägare, SCA och Persson Invest.

– Vi är också mycket nöjda med utvecklingen i Gällö, säger Björn Rentzhog, vd i Persson Invest. Vi har successivt genomfört investeringar som bäddar för en fortsatt positiv utveckling.

2017-01-14/Novator.se/Lennart Ljungblom