Gas är ett mångsidigt bränsle med många användningsområden. Aktuella siffror från SL visar att det rullar omkring 330 biogasbussar i kollektivtrafikens tjänst just nu. De körs av operatörsföretagen Nobina, Keolis och Arriva.
Biogas är ett drivmedel som ingår i stadens cirkulära kretslopp. En stor del av biogasen kommer nämligen direkt från avloppsreningsanläggningarna i Henriksdal och Käppala där till exempel avloppsslam och matrester från länets invånare förädlas till två produkter; biogas och biogödsel.
– En annan fördel är den effektiva distributionen av gasen som överförs direkt från produktionsanläggningarna genom rörledningar till bussdepåerna runt om i staden, säger Claes Keisu, presskommunikatör på Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting.
Gasnätet Stockholm driver ett fordonsgasnät som leder gas till tre av Stockholms bussdepåer för biogas; Frihamnen, Gubbängen och den nya depån i Fredriksdal, Hammarby Sjöstad.
Det 4 mil långa fordonsgasnätet knyter samman biogasanläggningar i Stockholm och förgasningsanläggningen i Högdalen med bussdepåer för busstankning och tankstationer för fordonsgas. Biogasproduktionen i Henriksdal är ansluten till fordonsgasnätet och nätet är också ihopkopplat med SL:s ledningar över Lidingö till Käppala reningsverk och biogasproduktionen där.
– För oss är det fantastiskt att vara en del av den cirkulära staden genom att tillhandahålla en infrastruktur som knyter samman biogasproducenter och biogaskunder, idag och i framtiden, säger Cecilia Hedqvist, vd på Gasnätet Stockholm AB.
Fördelar med biogas
Biogasen är förnybar och ingår i det naturliga kretsloppet.
Biogas från gödsel och restprodukter ger en nästan fullständig reduktion av växthusgaser.
Koldioxidutsläppen från biogas ger inte något nettotillskott till växthuseffekten.
Biogasen ger mycket lägre utsläpp av kolväten, partiklar och kväveoxider än bensin och diesel.
Produktion av biogas medför att viktig näring återförs till jorden i form av biogödsel
Om Gasnätet Stockholm AB
Företaget leder gas till ca 62000 lägenheter, villor, restauranger och industrier i Stockholm, Solna och Sundbyberg och leder även gas till tankstationer och bussdepåer samt äger en förgasningsanläggning.
Nu har Naturvårdsverket på nytt öppnat för ansökan till Klimatklivet. Det finns 1,2 miljarder kronor som företag, kommuner, landsting, ideella föreningar och andra organisationer kan söka till lokala klimatåtgärder.
Klimatklivet stöttar åtgärder som har en hög klimatnytta per investerad krona. De som kan söka stödet är exempelvis företag, kommuner, landsting, bostadsrättsföreningar och andra organisationer. Åtgärder som kan få stöd handlar om allt från transporter, biogas och fjärrvärme till lustgasdestruktion, infrastruktur och kommunikationsinsatser.
Utdelat stöd från Klimatklivet
– Hittills har över 1000 åtgärder fått stöd; allt från stora industrianläggningar för 400 miljoner kronor till laddstationer för elbilar i bostadsrättsföreningar för 20 000 kronor, säger Nanna Wikholm, projektledare för Klimatklivet.
Från och med den 25 juli gäller nya juridiska förutsättningar för den som vill söka pengar från Klimatklivet. Bland annat finns nu ökade möjligheter att söka pengar för tillvaratagande av spillvärme från industrier. Kraven på vad som ska finnas med i en ansökan till Klimatklivet har också ändrats och förenklats.
Ansökan är öppen 7 augusti-11 september. Ansökningsformuläret och mer information om villkoren för stödet finns på Naturvårdsverkets webbplats.
Om Klimatklivet
Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid. Satsningen är en del av statsbudgeten som riksdagen beslutat om. Under perioden 2015-2020 fördelas 4 miljarder kronor till klimatsmarta projekt. Sedan 2015 har Naturvårdsverket fördelat närmare 2 miljarder kronor i stöd till lokala klimatinvesteringar genom Klimatklivet. Under 2017 delas 1,2 miljarder kronor ut, och resterande år fram till 2020 kommer 700 miljoner kronor per år att delas ut.
Klimatklivet kompletterar andra delar i regeringens klimatpolitik, till exempel handel med utsläppsrätter och elcertifikat. Åtgärder som omfattas av dessa styrmedel kan därför inte få stöd från Klimatklivet.
Fotot illustrerar projektet Mönsterås Biogas som är det hittills tredje största projektet som beviljats stöd från Klimatklivet. 22 lantbrukare och två privatpersoner från Mönsterås kommun står bakom projektet som omsluter 216 miljoner kronor varav 50 procent utgår som stöd. Biogasanläggningen ska förädla all stallgödsel i kommunen och producera ungefär 60 GWh biogas om året. Gasen ska sedan renas och förädlas för att användas som fordonsbränsle.
Malmberg Biogas har vunnit sitt femte biogas uppgraderingsprojekt i Norge. Nu till Ecogas som är ett dotterbolag til Ecopro. Biogasanläggningen ligger i Verdal, cirka 8 mil norr om Trondheim. Det blir en Malmberg COMPACT® GR 14R med en kapacitet på 1000 Nm3/h med tillhörande tankstation. Allt ska stå klart i slutet av året.
Ecopro har en anläggning i Mitt-Norge som löser matavfallsproblematiken genom att ta hand om 40 000 ton matavfall och avloppsslam per år från 52 kommuner. Den uppgraderade gasen kommer driva biogasbussar i Trondheim. Restprodukten från rötningen går till lantbruket som biogödsel. Ett fantastiskt exempel på modern cirkulär ekonomi där alla är vinnare inklusive vår miljö.
Om Ecopro Som en av de första anläggningarna i Norge av sitt slag, blev Ecopro driftsatt i 2008. Källsortering, energi-/materialåtervinning och kretsloppstänkande var grundläggande delar vid etableringen. Ecopro ägs av Interkommunala bolag i Mitt-Norge, som samarbetar om att behandla cirka 40 000 ton/år källsorterat matavfall och slam på ett framtidsinriktat och miljömässigt försvarbart sätt.
Om Malmberg Malmberg är en global marknads- och teknikledare inom cleantech. Ett svenskt familjeägt företag grundat 1866. Vårt primära fokus är design, produktion och utveckling av teknik och lösningar för vattenrening, biogas uppgradering, geoenergi, borrning och miljöhantering . Malmberg arbetar för en bättre framtida miljö under mottot “Ren energi. Rent vatten.”
VafabMiljö får 32 miljoner kronor som investeringsbidrag från Klimatklivet för att mer biogas ska kunna produceras med avfall från Kungsängens avloppsverk till länets bussar. Den satsningen beräknas kunna ersätta 58 miljoner liter diesel och minska utsläppen med 10 000 ton över 15 år. Bilden visar Biogasanläggningen på Gryta avfallsstation i Västerås.
– Investeringsstödet ger oss möjlighet att utveckla och uppgradera vår produktion av biogas, säger Pernilla Widén, avdelningschef för Process och underhåll på VafabMiljö.
De åtgärder som genomförs beräknas ge en betydande minskning av klimatbelastande utsläpp. Under den beräknade avskrivningstiden på 15 år kommer minskningen motsvara cirka 10 000 ton koldioxid per år.
Vid rötningen tas energi och näringsämnen i det organiska materialet tillvara genom produktion av biogas och biogödsel. Biogödseln används av lokala lantbrukare som gödningsmedel vid livsmedelsproduktion. I dag är efterfrågan på biogas i regionen större än produktionen.
Tidigare under 2016 har VafabMiljö fått 2 730 000 kr för deponigasutveckling i Sala och en publik tankstation för bifogas i Fagersta. Sedan 2005 har företaget rötat matavfall från företag och hushåll tillsammans med vallgrödor från lokala lantbruk på Gryta avfallsanläggning i Västerås.
Kortfakta om biogas som fordonsbränsle: Det finns i dag 160 tankställen för fordonsgas i Sverige. Inom VafabMiljös region, Västmanland samt Heby och Enköping, finns 5 tankställen. I juni öppnar ett sjätte i Fagersta. Förutom att minska koldioxidutsläppen har biogasproduktionen en viktig samhällsroll i att ta tillvara det lokala matavfallet och därmed främja kretsloppet mellan stad och landsbygd. På en matavfallspåse kan en personbil köra 2,5 – 3 km.
VafabMiljö arbetar med hållbar och miljöriktig avfallshantering.Kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun är medlemmar i VafabMiljö Kommunalförbund. Inom denna region bor ca 300.000 människor och här finns över 10.000 företag som ”producerar” avfall.
GoBiGas, Göteborg Energis demo för storskalig produktion av biogas som drivmedel genom förgasning av skogsråvara grot och pellets, söker ny ägare. Styrelsen beslutade vid sitt möte den 25 april att ge bolaget i uppdrag att skyndsamt hitta en ny finansiering/ägare till anläggningen.
– GoBiGas-projektet har lett till betydande framsteg inom forskningsområdet förgasningsteknik och relaterad produktion av biogas, säger Elisabeth Undén (MP), Göteborg Energis styrelseordförande
– Då ett nästa steg, etablerandet av en kommersiell produktionsanläggning, inte längre är aktuellt för oss är det inte förenligt med Göteborg Energis uppdrag att fortsätta finansiera och bedriva en så omfattande forskningsverksamhet som GoBiGas kräver. Vi vill därför intensifiera arbetet med att hitta en annan finansiering/ny ägare till GoBiGas, .
Styrelsens mål är en snabb process med en ny lösning på plats vid årsskiftet 2017/2018.
– Intresset för GoBiGas är stort både nationellt och internationellt och bolaget kommer att gå ut brett för att identifiera potentiella intressenter att föra dialog med, säger Gunnar Westerling (S), vice ordförande i Göteborg Energis styrelse
Fakta GoBiGas
GoBiGas är en förkortning av ”Gothenburg Biomass Gasification”
Idén om en anläggning som skulle producera biogas i stor skala genom förgasning föddes 2005 i samverkan med Chalmers
En pilotanläggning i form av den så kallade Chalmersförgasaren stod färdig 2007 och 2010 beslutades att dagens demonstrationsanläggning skulle byggas
Tanken var att demonstrationsanläggningen skulle följas av ett andra steg – en betydligt större kommersiell anläggning med kapacitet att tillverka 80-100 MW biogas per år
Den 12 mars 2014 invigdes GoBiGas-anläggningen och i december samma år levererades biogas ut på gasnätet för första gången
Den befintliga GoBiGas-anläggningen har kapacitet att vid full drift producera 160 gigawattimmar biogas om året vilket är tillräckligt mycket bränsle för att driva 15 000 bilar (som körs 1 700 mil) eller 400 bussar (som körs 6 500 mil) under ett år.
Råvaran som förgasas är restprodukter från skogen. Under de första åren i drift har pellets från sågspån använts men meningen är att pelletsen ska ersättas med GROT, det vill säga restprodukter i form av grenar och toppar från skogsbruket.
Förenklat kan tekniken i anläggningen beskrivas som två olika processer, en förgasningsprocess där råvaran omvandlas till gas och en process där den utvunna gasen förädlas till metangas som kan användas till exempel som fordonsbränsle.
Gasen går ut på det befintliga gasnätet och transporteras på så sätt till kunden/konsumenten
Tekniken är utvecklad i nära samarbete med Chalmers, Valmet (tidigare Metso) och andra leverantörer
Den producerade gasen har samma kvalitet som annan biogas eller naturgas. Generellt kan sägas att biodrivmedel är något mindre energieffektiva men väsentligt mer klimateffektiva jämfört med fossila drivmedel. Gasen kan användas som fordonsbränsle, råvara till industrier eller gas till kraftvärme
Totalt sett har GoBiGas-projektet kostat Göteborg Energi 1,7 miljarder kronor under perioden 2009-2016. Detta inkluderar inte bara själva anläggningsbyggandet utan även utrednings- och förprojekteringsarbete före genomförandet.
Hittills har 45 gigawattimmar biogas från GoBiGas levererats ut på nätet.
Den 19 april anordnades seminariet Biogas – ett system för ett hållbart samhälle i Stockholm, med representanter från näringslivet, politiken och gasnäringen, I panelen satt Helena Blomquist – moderator, Cecilia Hedqvist – VD Gasnätet Stockholm AB, Magnus Börjeson – Krav-bonde på Högåsa gård, Anna Berggren – Perstorp BioProducts AB, Lars Sjösvärd – Gasum Oy (Swedish Biogas International).
Målet är 100 procent biogas i Stockholm
Den 21 april anordnades seminariet Biogas – ett system för ett hållbart samhälle i Stockholm, där representanter från näringslivet, politiken och gasnäringen redogjorde för biogasens roll för det hållbara samhället. Seminariet är en del av projektet Nationell biogasstrategi. Riksdagsledamöterna Rickard Nordin (m) och Lise Nordin (mp) stod värdar för seminariet.
Under seminariet avhandlades bland annat frågor såsom, behovet av biogödsel för att möta ökande efterfrågan på ekologisk matproduktion och biogasens bidrag till högt satta klimatmål, biogasens roll för att lösa samhällsutmaningar som avfallshantering samt hur biogas används i processindustri, livsmedelsindustri och restauranger.
Cecilia Hedqvist, VD för Gasnätet Stockholm, var tydlig i sitt budskap under sitt deltagande i seminariet:
– Just nu består drygt hälften av all gas i Gasnätet Stockholms nät av biogas och målet är satt till 100% biogas! Nu vill vi se ännu tydligare efterfrågan i takt med att andelen ökar. Biogas är cirkulär ekonomi, och det behövs tydliga och långsiktiga politiska signaler om att biogas är rätt för att investeringarna komma till stånd.
Projektet Nationell biogasstrategi syftar till att öka biogasandelen i det svenska energisystemet. En ökad användning av biogas är ett viktigt bidrag till måluppfyllelsen inom flertalet politikområden, däribland Sveriges mål om inga nettoutsläpp av växthusgaser år 2050.
Nationell biogasstrategi är ett samverkansprojekt som branschföreningen Energigas Sverige driver tillsammans med Avfall Sverige, Biogasbolaget, E.ON, Gasnätet Stockholm, Göteborg Energi, Purac, Region Skåne, Scandinavian Biogas, SSAB, Swedegas, Tekniska verken i Linköping och Öresundskraft.
Läs mer om projektet Nationell biogasstrategi på: www.energigas.se
Gasnät Stockholm AB är det distributionsbolag som bildades då Stockholm gas delades upp i två delar varav Stockholm Gas är det andra.
E.ON har beslutat att investera 2,5 miljarder kronor i en kretsloppsanläggning vid Högbytorp i Upplands-Bro kommun i nordvästra Stockholm. Investeringen omfattar kraftvärme och ligger i anslutning till Ragn-Sells återvinningsanläggning. En lång transitledning kommer att binda samman tre existerande fjärrvärmenät. Den 11 april sprängde byggentreprenören NCC startsalvan.
Beslutet att investera 2,5 miljarder kronor för att bygga en ny kretsloppsanläggning vid Högbytorp i Upplands-Bro togs i januari av energibolaget E.ONs högsta ledning.
– Jordens resurser är hårt ansträngda, inledde Karsten Wildberger, vd för Eon customer solutions och tillika representant från den tyska koncernledningen sitt tal.
– För att de ska räcka till planetens växande befolkning, behöver vi tänka hållbart. Allt som produceras måste användas flera gånger och helst ska inget gå till spillo. Cirkulär ekonomi – det är vad kretsloppsanläggningen i Högbytorp handlar om.
– Vi integrerar materialåtervinning och energiåtervinning på en och samma geografiska plats. De material som ännu inte går att återanvända eller återvinna blir biogas, el och värme. Biogasproduktionen genererar i sin tur biogödsel för jordbruket samtidigt som askan från förbränningen går tillbaka till materialåtervinningen. Vi bygger ett kretslopp där den enes rest blir den andres resurs, fullföljde Stefan Håkansson, vd för Eon värme Sverige resonemanget.
I samband med att den nya kraftvärmeanläggningen byggs kopplas E.ONs fjärrvärmenät i Upplands-Bro och Järfälla kommuner samman och ett antal befintliga äldre anläggningar tas ur bruk.
Biogas igång redan 2018
Biogasanläggningen beräknas att tas i drift 2018 och kraftvärmeanläggningen 2019. Den 23 kilometer långa transitledningen byggs av Svevia i fyra etapper och tas drift successivt. Den står helt klar i juni 2019 och investeringen är på cirka 203 miljoner kronor. De stora mark- och byggarbetena på anläggningen i Högbytorp görs av NCC med ett ordervärde på omkring 750 miljoner kronor.
Partnerskapsiden mellan E.on och Ragnsells föddes redan för 10 år sedan. 2013 gjorde företagen en markaffär som möjliggjorde satsningen och 2016 följde man upp med en avsiktsförklaring för att fortsätta utveckla kretsloppsaffären kring Högbytorp. Samma år skrev E.on också ett klimatavtal med Järfälla kommun, den kommun som bygger mest i norra Europa.
Genom att vi så tidigt kommer in i samhällsbyggnadsprocessen blir det möjligt att göra stora miljövinster säger E.on värmes vd Stefan Håkansson och tillägger
– Här dimensionerar vi t ex värmesystemen för olika värmekvaliteter som gör att returvärmen användas fler gånger. Den slutliga användningen blir som markvärme t ex framför köpcentrum, äldreboenden och på gångvägar.
100 MW bränsleeffekt och biogas för 4 000 bilar
Det nya kraftvärmeverket har 100 MW bränsleeffekt och kommer att leverera ungefär lika mycket värme på grund av den stora rökgaskondenseringen. Bränslet är sorterat avfall samt biobränsle. Elproduktionen blir 30 MW. Leverantör av förbränningsdelen är Steinmüller Babcock Environment med Kone Cranes som underleverantör. Turbin och generator levereras av Siemens. Rökgasreningen och kondenseringsanläggningen levereras av GE Power i Växjö. Det torra asksystemet i anläggningen är unikt och gör det också möjligt att återvinna metaller i ett kretslopp.
Det var inte självklart att också satsa på elproduktion säger E.on vd Stefan Håkansson.
I nuläget är elpriserna rekordlåga och likaså elcertifikaten. Dessutom är det hård konkurrens om investeringsmedel inom koncernen.
För biogasproduktionen levererar Hitachi Zosen Inova en komplett Kompogas anläggning bestående av tre separata rötaggregat av stål för produktion av 6,8 miljoner kubikmeter biometan från 115 000 ton organiskt avfall per år. Det är matrester, slakteri, trädgårdsavfall m.m. från hushåll och företag. En biprodukt blir avvattnad biogödsel. Tankstationerna för E.on’s fordonsgas är sametablerade med OKQ8. Byggnationen startar i september 2017 och skall bli klar i till sommaren 2018. Naturvårdsverkets Klimatklivet ger 75 miljoner kronor som riktat stöd för biogasanläggningen vilket utgör 40 procent av den totala investeringen.
En vanlig brun påse som man sorterar komposterbart avfall kan driva en biogas bil 2,5 kilometer
4 500 bilar kommer att kunna drivas av vår fordonsgas efter 2018 när anläggningen står klar
Kretsloppet hos E.on och Ragn-Sells i Högbytorp
När man rötat resprodukterna får man två rester, den första levereras som gödsel och jordförbättring den andra torra går till energianvändningsanläggningen. Samordningen ger dessutom ytterligare en fördel.
– Familjen i Järfälla får ett lägre energipris när den returnerar kretsloppsmaterial, berättar Ragn-Sells vd Helena Karlsson.
Högbytorp ligger i Stockholmsläns västligaste kommun Upplandsbro, som idag har 25 000 personer och växer snabbt. Österut mot Stockholm följer Järfälla med idag 73 000 invånare där man nu på det gamla flygfältet bygger Barkarbystaden med 18 000 bostäder och 10 000 arbetsplatser. E.on Värme Sverige AB är en del av den tyska energikoncernen E.on som är noterat på börsen i Frankfurt. Ragn-Sells är ett familjeägd avfalls-, återvinnings- och miljöföretag med basen i Sverige och verksamhet i sex länder.
– Med investeringen vid Högbytorp kan vi möta behovet av hållbart producerad energi från en växande Stockholmsregion, säger Stefan Håkansson.
Om E.on
E.ON Sverige ingår i den internationella E.ON-koncernen, som är ett av världens största investerarägda energiföretag. Som energibolag bidrar man till att bygga det hållbara samhället. E.ON investerar i svensk energidistribution och förnybar produktion, i utvecklingsprojekt inom hållbara städer, transporter och kundlösningar.
Om Ragn-Sells
Rag-Sells är ett privat familjeägd bolag med verksamhet i sex nordiska och baltiska länder och som arbetar med återvinning, miljö- och avfallshantering. Företaget har 2500 anställda. Vd är Helena Karlsson. Grundarfamiljen representeras genom Erik Sellberg.
novator.se/Lennart Ljungblom/2017-04-23
Ceremoni vid första sprängsalvan för E.ons och Ragn-Sells kretsloppsprojekt i Högbytorp.
E.ON investerar i kretsloppsanläggning med kraftvärme i Stockholm
E.ON har tagit beslut om att investera 2,5 miljarder kronor i en kretsloppsanläggning vid Högbytorp i Upplands-Bro kommun i nordvästra Stockholm. Investeringen omfattar en biogasanläggning samt en kraftvärmeanläggning i anslutning till Ragn-Sells återvinningsanläggning. Tillsammans skapar det förutsättningar för framtidens kretsloppsanläggning.
Beslutet att investera 2,5 miljarder kronor för att bygga en ny kretsloppsanläggning vid Högbytorp i Upplands-Bro togs av energibolaget E.ONs högsta ledning.
– Vi integrerar materialåtervinning och energiåtervinning på en och samma geografiska plats. De material som ännu inte går att återanvända eller återvinna blir biogas, el och värme. Biogasproduktionen genererar i sin tur biogödsel för jordbruket samtidigt som askan från förbränningen går tillbaka till materialåtervinningen. Vi bygger ett kretslopp där den enes rest blir den andres resurs, säger Stefan Håkansson, tf vd Customer Solutions och Sverigechef.
Investeringen är ett steg i att utveckla Högbytorp till framtidens kretsloppsanläggning.
– E.ON i Sverige har som mål att all vår energi ska komma från återvunna eller förnybara källor, säger Stefan Håkansson. Etableringen på Högbytorp är ett viktigt steg mot det målet.
I samband med att den nya kraftvärmeanläggningen byggs kommer E.ONs fjärrvärmenät i Upplands-Bro och Järfälla kommuner att kopplas samman och ett antal befintliga äldre anläggningar tas ur bruk för att frigöra mark för andra ändamål.
– Med investeringen vid Högbytorp kan vi möta behovet av hållbart producerad energi från en växande Stockholmsregion och bidra till att utveckla Upplands-Bro kommun, säger Stefan Håkansson.
Biogasanläggningen beräknas att tas i drift 2018 och kraftvärmeanläggningen beräknas att tas i drift 2019. Tre befintliga värmeanläggningar i Kungsängen och Bro tas då ur drift.
SAVE THE DATE!
7-9 november 2017 är det dags igen, då arrangeras nästa stora skandinaviska biogaskonferens i Skive, Danmark. Så glöm inte inte att boka in dessa dagar i kalendern redan nu!
Svensk Biogas får 19,3 miljoner kronor i stöd från Klimatklivet.
Naturvårdsverket har inom sitt program Klimatklivet beviljat Svensk Biogas stöd upp till 19,3 miljoner kronor för en omfattande utbyggnad av infrastrukturen för biogas i Kalmar län.
Svensk Biogas har ansökt om klimatinvesteringsstöd för uppförande av tankstationer för biogasdriven kollektivtrafik. Utifrån Naturvårdsverkets beräkningar uppfyller projektet de åtgärder som uppvisar störst varaktig minskning av växthusgasutsläpp per investeringskrona, och i övrigt uppfyller de krav som anges i klimatklivsförordningen.
-Stödet har givetvis en stor ekonomisk betydelse för vårt arbete med att ersätta bensin och diesel med lokalproducerad förnybar biogas som dessutom sluter kretsloppet. Nu kan vi leverera världens renaste fordonsbränsle på affärsmässiga villkor, säger Mattias Philipsson, vd på Svensk Biogas.
Klimatklivet är fokuserat på lokala investeringar för största möjliga klimatnytta och administreras av Naturvårdsverket i samverkan med andra centrala myndigheter och länsstyrelserna. Det huvudsakliga syftet med satsningen Klimatklivet är att minska utsläppen som påverkar klimatet.
Svensk Biogas är ett helägt dotterbolag till Tekniska verken i Linköping AB (publ.).
Om Klimatklivet
Satsningen Klimatklivet är en del av den statsbudget som riksdagen beslutat om för 2016. Naturvårdsverket ska i samverkan med andra centrala myndigheter och länsstyrelserna ge stöd till lokala klimatinvesteringar. Under 2015 uppgick stödet till 125 miljoner kronor. Ytterligare 600 miljoner kronor per år kommer att delas ut för klimatinvesteringar för 2016, 2017 och 2018.
