Snåla dieslar vanligaste miljöbilen HVO bränslet ökar snabbt
Hittills i år har det registrerats drygt 57 000 nya miljöbilar, vilket motsvarar 16 procent av alla nya bilar. I kommunerna varierar andelen miljöbilar från en dryg fjärdedel till inga miljöbilar alls, enligt en sammanställning som drivmedelsproducenten Neste gjort baserat på statistik från Trafikanalys.
– Elbilar och elhybrider ökar snabbt i många kommuner, men de flesta miljöbilarna är snåla dieselbilar. Därför är det bra att drivmedelsbolagen blandar in allt mer förnybar HVO i den fossila dieseln, så att dieselbilarnas utsläpp minskar ytterligare, säger Fredrik Törnqvist, marknadschef för Neste i Skandinavien.
Under januari–november i år var 16 procent av alla nyregistrerade bilar en miljöbil. I Munkedal och Sundbyberg var andelen hela 27 procent, medan det inte registrerades några miljöbilar alls i Dorotea och Sorsele. 56 procent av miljöbilarna var snåla dieselbilar, 37 procent var elbilar och elhybrider medan övriga miljöbilar kan köras på förnybara drivmedel som biogas eller etanol.
Även vanlig diesel innehåller allt mer förnybart drivmedel. I dag blandar vissa drivmedelsbolag in upp till 50 procent HVO i sin fossila diesel. Och i september gav Citroën och Peugeot klartecken till att använda ren förnybar HVO i sina nyare dieselbilar.
– Vi hoppas att fler bilproducenter följer efter och godkänner ren HVO till sina dieselbilar, det skulle snabba på omställningen till en fossilfri fordonsflotta. Bilar som kör på ren HVO kan minska sina utsläpp med upp till 90 procent, säger Fredrik Törnqvist.
HVO är en form av biodiesel som har egenskaper mycket lika den fossila dieseln. Den produceras av olika biooljor som hydreras i raffinaderier. Finska Neste är en av världens största leverantörer av HVO.
Kort om Neste
Neste (NESTE, Nasdaq Helsingfors) skapar förnybara alternativ åt transportsektorn, företag och konsumenter. Vårt globala utbud av tjänster och produkter gör det möjligt för våra kunder att sänka sina koldioxidavtryck genom att kombinera högkvalitativa, förnybara oljeprodukter med skräddarsydda servicelösningar. Neste är världens ledande producent av förnybar diesel, och vi skapar även förnybara lösningar åt såväl flyg- som plastindustrin. Vi vill vara en pålitlig partner, vars expertkunskap, forskning & utveckling och hållbara metoder är allmänt respekterade. Nestes omsättning 2015 uppgick till 11 miljarder euro och vi tog plats på Global 100-listan över världens mest hållbara företag. För mer information, se: www.neste.com/se eller neste.com/en på engelska.
Fame/RME, RSO, HVO Diesel – ja det finns många namn på alternativ till mer eller mindre koldioxidneutrala alternativ till diesel. Poilitiken har dock lagt ett tak på FAME expansionen och istället beslutat att släppa fram HVO. Artikeln ger en översikt av utvecklingsläget i Nordenoch internationellt.
Biodiesel – tekniken under kontroll men politiken svajar.
www.novator.se/Lennart Ljungblom
Fame/RME, RSO, HVO Diesel – ja det finns många namn på alternativ till mer eller mindre koldioxidneutrala alternativ till diesel. Poilitiken har dock lagt ett tak på FAME expansionen och istället beslutat att släppa fram HVO.
Få industriområden har varit utsatta för så häftiga vindar som biodiesel branschen. Den konventionella tekniken (FAME/RME) fungerar bra trotts vissa återkommande problem med igensatta bränslefilter om dåligt import bränsle når marknaden. Kampanjer mot att använda möjliga matråvaror som råvara har lagt politiska marknadslock på utvecklingen och nu gäller i realiteten ett 7 procentigt tak på FAME/RME bränsle. Låga oljepriser och minskade skatteavdrag för Fame-användare vilka gäller från årsskiftet gör att många åkerier återgått till fossildiesel.
Kemisk struktur för olika sorters biodiesel
Cellulosa baserade råvaror släpps ej fram däremot petroleum industrins HVO
Förgasningstekniken av cellulosa råvaror har inte slagit igenom, främst på grund av det dåliga investeringsklimatet. Finansiärerna tvekar, när politiken svajar. Ett nytt teknikområde har dock fått ett genomslag. Det gäller HVO, hydrering av biooljor. Branschen domineras av finska Neste. Men nu investerar traditionell oljeindustri och skogsindustri från varsitt håll i ny HVO-produktion. Båda branscher med industriella överkapaciteter som söker nya marknader.
Läget för konventionell biodiesel
I Sverige använder två stora fabriker rapsolja för produktion av konventionell biodiesel, FAME (Fatty Acid Methyl Ester) av rapsolja, som då kallas RME (Raps Metyl Ester). Internationellt används ofta soja- solros-, palm- eller returoljor. Biodieseln är internationellt betydligt större än i Sverige. Enbart Tyskland produceras över 2 miljoner ton FAME per år.
Processen är relativt enkel. Rapsfröna pressas och oljan, RSO (Rape Seed Oil) kan användas för livsmedel eller bränsle. Ungefär 46 procent av rapsfröet blir djurfoder. Den råa rapsoljan processas sedan med metanol i en esterifieringsprocess och RME (Raps Metyl Ester) och biprodukten glycerol erhålls.
Ecobränsle AB
I Karlshamn i spåren efter KF:s nedlagda margarinfabrik pressar det globala och på stockholmsbörsen noterade AAK rapsfrön till rå rapsolja och foder i Europas största rapsoljeraffinaderi. Intill uppförde 2006 Lantmännen Ecobränsle Sveriges första storskaliga biodiesel fabrik för att processa den råa rapsoljan vidare till RME. 2010 såldes fabrik och verksamhet till företaget Energigårdarna, som ägs av 9 stora skånska lantbruk som driver företaget vidare under namnet Ecobränsle. Kapaciteten är nu cirka 100 000 ton.
Bränslet används främst av bussar och lastbilar samt låginblandas i dieselbränsle. Det kan även tankas som B100 bränsle på flera bensinstationer.
– Det är skillnad på RME och RME, säger Ecobränsles vd Claes Ramel och framhåller vikten av färsk råvara för ökad bränslekvalitet.
– Rå rapsolja oxiderar vilket försämrar kvalitén, men eftersom vi ligger online med AAK så använder vi endast några timmar gammal olja. Internationellt finns exempel på att rapsolja kan lagras 4-5 månader innan den konverteras till RME.
– Vår RME klarar temperaturer ner till -26 grader utan problem, säger Claes Ramel.
RME produktionen vid Perstorp, Stenungsund
Perstorp Bioproducts AB
Den andra stora tillverkaren av FAME bränsle i Sverige är Perstorp Bioproducts AB som sedan 2007 tillverkar RME i sin anläggning i det stora kemiklustret i Stenungsund. Rapsoljan köps av danska Scanola. Perstorp Group är en globalt ledande special-kemikoncern med 1500 internationellt anställda som kontrolleras av det franska investmentbolaget PAI group.
– Av våra 150 000 årliga ton biodiesel går 90 000 ton in som låginblandning och följer den internationella FAME standarden. Resterande volym säljs som B100 diesel som ytterligare anpassats för att fungera i vårt klimat, säger Lars Lind, vd Perstorp Bioproducts.
– Vår volym motsvarar 1,5 TWh, mao gör vi cirka 14 procent av Sveriges biodrivmedel.
Nyligen meddelade Perstorp att man också köpt en norsk produktionsanläggning i Fredrikstad. som ökar företagets samlade FAME kapacitet till 250 000 ton per år.
– Vår B100 diesel Verdis Polaris Aura som framställs med fossilfri metanol har stor klimatnytta. Jämfört med mineraldiesel en förbättring med över 60 procent CO2 reduktion.
Det stora alternativet – HVO dieseln
Det stora internationella biodiesel alternativet kallas HVO (hydrerad vegetabilisk olja). Istället för esterifiering med metanol används här hydrering med vätgas. Man får då en enklare kolvätekedja med färre syreatomer och därmed ett bränsle som direkt kan mixas eller ersätta mineraloljediesel. Det brinner också med en mindre sotande låga och har därför bättre egenskaper. HVO är egentligen ett dåligt namn eftersom även andra än vegetabiliska oljor som djurfetter används i produktionen. Ett annat ofta brukat namn namn är HEFA (Hydroprocessed Esters and Fatty Acids).
Neste NextBTL plant in Rotterdam
I särklass störst på marknaden är finska Neste med tillverkning i Finland samt i två mycket stora enheter på vardera 800 000 ton i Rotterdam respektive Singapore. Neste levererar följande till marknaden.
• Neste Green som är 10 % NEXBTL som inblandas i mineraldiesel
• Neste Green 100 % NEXBTL förnybar diesel
• NEXBTL flygbränsle som blandas 50/50 med konventionellt flygbränsle
• Biopropan (LPG) som tillverkas i Rotterdam
• Därtill produceras olika kemikalier som förnybar nafta och isoalkan.
Den stora teknik-konkurrenten är amerikanska Honeywell-UPO med sin Ecofining process. Det Italienska energiföretaget Eni har med den processen nyligen konverterat ett äldre raffinaderi i Venedig. Kapaciteten är 300 000 ton HVO per år och produktion startade i maj 2014. Råvaran är palmolja. Företaget går nu vidare och konverterar ännu ett raffinaderi, (Gela) på Sicilien.
I Spanien samproducerar Repsol 160 000 ton/år HVO med mineraldiesel i raffinaderierna i Bilbao och Cartagena. I Huelva producerar Cepsa 278 000 ton/år också i samproduktion. I Frankrike har Total med sitt projekt BioTfuel annonserat konvertering av två oljeraffinaderier, ett i Dunkirk och ett i LaMede.
Sunpine producerar råtalldiesel i Piteå som skeppas till Göteborg där Preem gör Evolution diesel som nu blandas med 50 procent med fossilt dieselbränsle.
Tallolja är Nordens viktiga HVO råvara.
SunPine i Piteå, ägt av Sveaskog, Södra Skogsägarna, Preem, Kira, och Laster konverterar råtallolja till råtalldiesel som sedan skickas med båt till Preems raffinaderi i Göteborg. Där produceras Preem Evolution diesel, ett blandbränsle som företaget nu annonserar ökar till 50 procent bioinnehåll från tidigare 22 procent. I ett första steg genomförs hydrering i ett andra en isomerisering för att förbättra köldegenskaperna.
UPM:s fabrik i Lappeenranta, Finland producerar 100 000 ton BioVerno från tallolja.
Efter att ha investerat 175 miljoner Euro har skogsindusrrin UPM I Finland i maj i år öppnat en ny fabrik, Lappeenranta Biorefinery. Talloljan levereras i huvudsak från intilliggande massabruk.
– Den nya fabriken är ett medvetet steg i den pågående omvandlingen av skogsindustrin, säger Heikki Vappula, executive Vice President UPM Biorefining.
Tallolje specialisten Arizona Chemicals med bland annat produktion i Sverige och Finland är uppköpt av globala kemiföretaget Kraton Performance Polymers, Inc. Talloljan är också en viktig råvara för framställning av biodiesel. Kraton Performance Polymers, Inc. (NYSE: KRA), en global tillverkare av högt utvecklade polymerer, har meddelat att man har ingått ett avtal om att förvärva hela aktiekapitalet i privatägda Arizona Chemical Holdings Corporation för en kontant köpeskilling på 1370 miljoner dollar.
Arizona Chemical är en världsledande tillverkare av värdefulla prestanda produkter och specialkemikalier som härrör från biprodukter från skogsindustrins massatillverkning t ex tallolja. “Detta förvärv kommer att öka Kraton teknik och marknadsdiversifiering, och avsevärt öka lönsamheten och det fria kassaflödet, vilket skapar en mer robust plattform för tillväxt och värdeskapande för våra aktieägare”, säger Kevin M. Fogarty, Kraton VD och koncernchef.
Köpeskillingen kommer att justeras för kontanter och skuldsättning vid stängning, samt en justering för rörelsekapital och andra poster.
OM KRATON
Kraton Performance Polymers, Inc., genom sitt rörelsedrivande dotterbolag Kraton Polymers LLC och dess dotterbolag (tillsammans “Kraton”), är en ledande global tillverkare av tekniska polymerer och en av världens största tillverkare av styrenpolymerer (SBC), en familj av produkter vars kemi var utvecklat av Kraton för 50 år sedan.
Kraton s polymerer används i ett brett spektrum av tillämpningar, inklusive lim, beläggningar, konsument- och personliga hygienprodukter, tätningsmedel och smörjmedel, och medicinsk, förpackningar, fordonsindustri, beläggning, tak och skor produkter. Kraton tillverkar produkter på fem fabriker globalt, inklusive dess flaggskepp fabrik i Belpre, Ohio OM ARIZONA CHEMICAL
Arizona Chemical är en marknadsdriven global specialkemikalier företag som tillverkar och säljer högvärdiga prestanda som härrör från furu massa biprodukter. Som den största globala leverantören i tall kemiska industrin, Arizona Chemical förädlar och ytterligare uppgraderingar två primära råvaror, råtallolja och råsulfat terpentin, till mervärde specialprodukter.
Företaget säljer sina produkter till lim, väg och bygg- och däckmarknaden, och det producerar och säljer ett brett sortiment av kemiska intermediärer i marknader som inkluderar bränsletillsatser, oljefält kemikalier, beläggningar, vätskor för metallbearbetning och smörjmedel, bläck, smaker och dofter och gruvdrift .
Arizona Chemical har en bred bas på över 550 kunder i 68 länder runt om i världen. Företaget driver ett nätverk av nio strategiskt placerade tillverkningsanläggningar i Nordamerika och Europa, och driver tre state-of-the art vetenskap och teknikcentra i Almere, Nederländerna, Savannah, Georgia och Shanghai, Kina.
Efter att HVO nu har certifierats enligt specifikationen TS159040 som ett biobränsle för vägtrafik, ger Scania grönt ljus för att driva alla Euro 6-fordon från Scania med HVO (Hydrotreated Vegetable Oil). Om man kör på ren HVO, som kemiskt liknar fossil diesel, kan CO2-reduktionen i bästa fall uppgå till 90 procent. HVO ger dessutom inga nämnvärda kostnadsökningar och påverkar varken fordonets egenskaper eller dess underhållsbehov.
– Det här var ett klokt och efterlängtat besked från myndigheternas sida, säger Johan Améen, ansvarig för alternativa bränslen på Scania-Bilar Sverige.
– Eftersom Scania är den ledande tillverkaren när det gäller att erbjuda drivlinor för alternativbränslen, har vi redan god erfarenhet av vad körning på HVO innebär i praktiken. Det är ett biobränsle som inte har några nackdelar jämfört med diesel, samtidigt som det kan ge mycket stor CO2-reduktion till låg eller ingen merkostnad.
Tidigare i år godkände Scania HVO för användning i alla slags Euro 5-fordon och för alla typer av drift. Vidare initierades ett fältprov tillsammans med kunder som var tänkt att omfatta omkring 100 lastbilar med Euro 6-motorer.
– Men i och med certifieringen kan alla Scania-åkare med Euro 6-fordon använda HVO, alltså även i bussar, säger Johan Améen. Jag vet att intresset är mycket stort, utmaningen består för flertalet i att få tillgång till HVO eftersom både produktionen och distributionen fortfarande är begränsad i nuläget.
I och med att HVO nu är ett certifierat bränsle, godkänner Scania att det används även i lastbilar och bussar med Euro 6-motorer. HVO kan i bästa fall ge en CO2-reduktion på upp till 90 procent.
Detta är HVO
HVO är ett biobränsle som har låtit tala om sig de senaste åren sedan ett antal tillverkare har tagit upp det i sitt utbud. Det är baserat på antingen vegetabilisk olja eller animaliska fetter. Med hjälp av vätgas skapas kolvätekedjor som de facto liknar fossilbaserad diesel. Det innebär också att bränslet kan distribueras och användas på samma sätt som diesel, exempelvis beträffande köld- och lagringsegenskaper.
HVO kompletterar Scanias redan marknadsledande utbud av motorer och drivlinor för alternativa bränslen avsedda för Euro 6. Scania erbjuder fem motorer för Biodiesel
FAME, två gasmotorer, en etanolmotor och nu alltså även HVO för samtliga dieselmotorer. Vidare har Scania aviserat att hybridlösningar ska introduceras inom kort.
– Scania fortsätter att gå i täten inom hållbara transporter, säger Johan Améen. För att transportindustrin ska nå de långsiktiga klimatmålen krävs det parallella insatser på flera områden. Det handlar om allt från effektivare fordon till smartare transporter och förnyelsebara bränslen.
Preem har byggt ut kapaciteten för biodiesel i Göteborg
Nu fördubblar Preem produktionen av gröna drivmedel
Preem fördubblar kapaciteten att producera Evolution Diesel, diesel baserad på gröna råvaror, vid sin produktionsanläggning i Göteborg. Anläggningen har varit i drift sedan 2010. Under åren som gått har behovet av grön diesel ökat.
Efter ett års om- och tillbyggnad och med en investering på 355 miljoner har IsoGHT-anläggningen på Preems raffinaderi i Göteborg nu startats upp. Det möjliggör närmare en fördubbling av produktionskapacitet för drivmedel baserat på gröna råvaror. Evolution Diesel innehåller 20-25 procent hållbart producerad energi
Trots fortsatt politisk osäkerhet kring vilka skatter och kvotregler som ska gälla för biodrivmedel efter 2016 beslutade Preem att bygga ut kapaciteten för biodrivmedel vid sitt raffinaderi i Göteborg.
– Vi väljer att gå i framkant för att leda utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Det känns bra att arbetet med anläggningen nu är klart efter närmare ett års intensivt arbete och glädjande nog har allt löpt smidigt efter tidplan. Sverige behöver en betydligt större andel gröna drivmedel i framtiden framför allt om vi ska nå regeringens uppsatta miljömål om en fordonsflotta oberoende av fossila bränslen 2030, säger Petter Holland, VD för Preem.
Preem levererar miljödiesel till transporter, uppvärmning och industri. Miljödieseln innehåller tallolja. Talloljan levereras av samarbetspartnern Sunpine i Piteå. Talloljebaserad miljödiesel har stora fördelar. Till att börja med har den mycket goda tändegenskaper, vilket minskar föroreningarna. Den har dessutom högre energiinnehåll och är lättare att lagra än konventionell biodiesel (FAME).
Det har hittills inte varit helt enkelt att få diesel baserat på biologiska oljor att klara de låga vintertemperaturerna i Norden. Genom att bygga ut GHT-anläggningen med ett nytt steg i processen, bestående av bland annat en reaktor, kan man genom isomerisering förbättra köldegenskaperna.
Det finns flera utmaningar med att ersätta fossil olja med förnybara råvaror. Förutom att de ska uppfylla de tekniska kraven och så ska de vara miljömässigt och socialt hållbara, det innebär att de ska ha hög klimatprestanda och inte leda till andra miljöproblem såsom avverkning av regnskog.
– En del av investeringen i nya anläggningen har också varit att kunna hantera olika råvaror och vi arbetar med flera spännande projekt bland annat samarbetar vi med Ragnsells för att återvinna fett från restaurangkök. Med investeringen stärks konkurrenskraften för våra raffinaderier och vi ser på sikt exportmöjligheter för förnybara och hållbara svenskproducerade drivmedel, avslutar Petter Holland.
COWI har ett ECPM-åtagande i projektet och har varit med sedan förprojekteringen. Designstarten för projektet var i mars 2013. Detaljprojekteringen startade i januari 2014, och projektet blev klart efter sommaren 2015.
– Anläggningen får åtta värmeväxlare, en ny reaktor, fem tryckkärl, och fem nya torn, berättar Linda Schwarz. Man bygger också om den befintliga gröna dieselanläggningen. Tankfältet byggs också om, eftersom det behövs mer lagringsvolym.
Hela projektet beräknas kosta 300 miljoner kronor, eller lite mer, beroende på vad som räknas in i kostnaderna.
ExxonMobil är licensleverantör av processtekniken i projektet. Isomeriseringsprocessen sker under högt tryck och hög temperatur. När vätgas sätts till, sönderdelar den paraffinet i kolkedjorna. Den nya processen, som kallas ISOGHT, (Isomerisation Green Hydro Treater), gör det också möjligt att öka andelen förnybar råvara till så mycket som 30%.
Att tillverka miljödiesel är skattemässigt fördelaktigt. Lagar och regler på området förändras dock ganska snabbt, vilket skapar osäkerhet. År 2013 beslutade regeringen till exempel att kvotplikt skulle införas. Det innebär att den som är kvotskyldig skall se till att en viss del av all kvotpliktig bensin och diesel skall utgöras av biodrivmedel. Lagen skulle träda i kraft 1 maj 2014. Förslaget blev dock inte godkänt av den EU-kommission som skulle granska de skatteregler som skulle gälla kvotplikten. Därför skrotades kvotplikten i juni 2014, en månad efter att den skulle införas.
För Preem är det önskvärt med mer politisk stabilitet. Ett projekt tar ofta 3-4 år från behov till produktion. Förändrade lagar och regler kan förändra behoven mycket snabbare än så.
– Lönsamheten ligger i händerna på politikerna, säger Olle Holmblad. Det skulle vara skönt att veta att spelreglerna förblir desamma.
Det finns förstås långsiktiga politiska ambitioner att ställa om transportsektorn till att använda högre andel bio-drivmedel. Det betyder att Preems satsning på grön diesel blir en långsiktigt lönsam investering alldeles oavsett en viss ryckighet i spelreglerna på kort sikt.
Fakta Ombyggnad av Preems raffinaderi i Göteborg för att fördubbla kapaciteten av talloljediesel.
Byggtid: september 2014 – september 2015
Byggherre: Premraff Göteborg
Totalprojektör: COWI AB
Byggnadsentreprenör: Veidekke Entreprenad AB Region Väst
