De tre böckerna om Bioenergi mottogs mycket bra. De två första gavs ut av Larssons förlag och den sista nummer 3 producerade vi själva i Novator. Det var mycket nyttigt för oss att samarbeta med ett professionellt bokförlag för bland de många visdomar vi lärde oss var att böcker skriver man för att de skall också kunna läsas 10 eller kanske 30 år senare och fortfarande kännas intressanta.
Det är med andra ord en stor skillnad mellan att skriva en artikel för en dagstidning eller fackpress som man inte förväntar sig skall stå sig långt senare, även fast de då och då ändock gör det av olika skäl.
Förlagsredaktörerna rensade bort slarviga uttryck och frågade om betydelsen så fort som man använde en branschjargong. För mycket facktermer skrämmer bort många läsare. Man skall dock inte vara förhindrade att använda dessa bara de introduceras i lagom takt. Vår målgrupp var branschen såväl som den intresserade allmänheten. Ordförklaringar och sökord var viktiga inslag.
Upplägget gick till mig att för varje bok sätta ihop 160 kapitelindelade sidor. Jag kunde skriva själv eller bjuda in andra att medverka eller blanda tillvägagångssätten. Jag valde det sista. I vår verksamhet hade vi ett stort kontaktnät och jag visste vilka som skulle kunna producera de intressanta texterna. Texterna levererades till mig och jag läste och diskuterade utformningen med dem och sedan när vi var nöjda levererade jag text och bild till förlaget i en förutbestämd tidsplan. Det gjorde att jag kunde koncentrera mig på några viktiga artiklar.
Förlaget påpekade att det också var mycket viktigt med ordförklaringar, sortomvandlingar och presentationer av författarna. För att klara Novators ekonomi avtalade vi om att kunna sälja enkla radannonser till ett begränsat antal företag som i ett speciellt kapitel listades som bioenergiföretagen. De stora intäkterna kom dock från bokförsäljningen men till mig som huvudförfattare och redaktör blev dock inkomsten mycket måttlig via rojalties. VI fick också möjligheten att sälja böcker själva vilket gav en bra intäkt. Utgåva nummer tre 1996 gjorde vi helt själva. Man kan se att finishen för den är lite sämre, det finns några missade felstavningar, men innehållet är minst lika intressant som för de första två.
Kapitel i Bioenergi del 1 (ISBN 91-514-0282-3)
Det här är biobränslen – Lennart Ljungblom (19 sidor)
Jag gjorde en översikt av hur man kan se på biobränslena vad som kännetecknar dem och vad som avgränsar dem från de fossila.
Biobränsle i Småhus – Gunnar Lennermo (15 sidor)
En tekniks genomgång hr man kan värma sitt hus, med en ordentlig presentation av nyttan av en ackumulator.
Att installera biobränsle – Bengt Erik Lövgren (8 sidor)
Med sin bakgrund som skorstensfejarmästare och etablerad som en guru inom småhusuppvärmning med ved medverkade Bengt Erik i alla tre böckerna. Han var också en fast medarbetare i tidningen Bioenergi, speciellt i Villa specialen, särtrycket som fokuserade på småhusen.
Utveckling av vedpannor – Bengt Erik Lövgren (8 sidor)
Fliseldning i småhus – Gert Tarstad (6 sidor)
Gert ägde företaget Hotab och hade lång erfarenhet av fliseldning i små som medelstora pannor.
Brevlådan – Bengt Erik Lövgren ( 8 sidor)
I kapitlet gav vi frågor och svar på bioenergi i stort och smått
Pellet, det nya svenska biobränslet – Jan Erik Dahlström (9 sidor)
Jan Erik fick i mycket stå som en symbol för den tidiga pelletsutvecklingen i Sverige. Vi lanserade pelletsklubben i Svebio som han höll igång under många år som sedermera ersattes av pelletsproducentföreningen, numer pelletsförbundet, när branschen växte till sig.
En lyckad lantbrukssatsning – Jonas Tortensson (4 sidor)
Kapitlet beskriver hur jordbrukare runt Vänern går ihop och bildar lokal bränslebolag för framställning av pellets och andra biobränslen.
Värmeentreprenören, den nye företagaren – Anders Haaker (4 sidor)
Anders som var jounalist, numer chefredaktör, på tidningen Bioenergi gjorde en intressant artikel Erik Gunnarsson som då drev och levererade värme från 14 mindre biobränsleeldade värmecentraler i Voxnadalen som ligger i Hälsingland.
Energiskog – Håkan Johansson (6 sidor)
Håkan började som student på skogshögskolan under PO Nilsson och fortsatte sedan på SLU där han arbetade nära Gustaf Sirén och fick därmed tidigt i sin yrkeskarriär en grundlig kunskap om energiskog.
Återföring av aska till skogen Eva Ström (6 sidor)
Eva Ström ledde Vattenfalls program för askåterföring och tjänstgjorde också som sekreterare i biobränslekommissionen.
En exportindustri som växer – Anders Haaker (5sidor)
Anders Haaker presenterade Kährs, golvtillverkaren i Nybro som producerade träpulver av restprodukterna från golvtillverkningen och levererade dessa bl a till Kalmar Energi.
Skogsindustrins ändrade synsätt – Bo Hektor och Göran Lönner (7 sidor)
Författarna arbetade då på SLU på institutionen för skog marknadsstudier (SIMS) Man förde fram många värdefulla teser och presentationer om hur bra bioenergi i verkligheten var för skogsindustrin. Industrin var i begynnelsen negativa och såg energi som en konkurrent om fibern.
Lindström och kilowattpinnen – Lennart Ljungblom (11 sidor)
Professor Olle Lindström var en av dem som allra mest kom att förknippas med bioenergi som möjlighet att ersätta olja. Han var expert i Energikommissionen men mötte där hårt motstånd. Tillsammans med professor Gustav Sirén fick han dock ett stort genomslag. Olle Lindström hade en lång bakgrund och var innehavare av många patent och hed erfarenheter från kärnkraftindustrin och från en lång verksamhet i USA.
Biobränslen för fjärr- och kraftvärme – Lars Åstrand (5 sidor)
Lars Åstrand var energiverkschef i Uppsala som gjort en storsatsning på torv.
Den stora biosatsningen i Norrköping – Göran Tunesson (2 sidor)
Han presenterar Norrköping energis storsatsning på en 125 MW biobränsleeldat kraftvärmeverk i Händelö.
Bioalkoholer – Irene Kolare (5 sidor)
Irene arbetade som handläggare på Nutek, en föregångare till dagens Energimyndighet.
Bioenergi i Sverige, en historisk återblick – Lennart Ljungblom (11 sidor)
En översikt om väsentliga händelser från tidigt sjuttiotal fram till 1990 talet.
Boken avslutades med Företagsförteckning, ordförklaringar och sortomvandlingar samt författarpresentationer. Svebios ordförande Roger Bergström undertecknade förordet.
Nordisk Bioenergi och Miljö 1989 – 1991
1990 arrangerade vi med eget ansvar och i samarbete med bioenergiföreningarna i Norge, Danmark, Finland och Sverige en mycket stor konferens i Kista som en del av ett projekt vi döpt till Nordisk Bioenergi och Miljö. Det hade tre mål dels etablera en samordnad nordisk bioenergi verksamhet med oss i bra position, dels etablera en ny tidning med samma namn dels genomföra den första konferensen i en serie av flera som var tänkta att rotera mellan länderna framöver. Lennart Ljungblom var projektledare och Sylvia Lundell som var anställd av Novator var projektsekreterare. Efter det lyckade genomförandet av konferensen och utgivningen av två utgåvor av tidningen så blev resultatet att konferensserien etablerades och har sedan dess utan Novators medverkan fortsatt på ett roterande schema hos de medverkande bioenergiföreningarna.
Eventet blev en stor succé. Det förbereddes under ett år av en projektgrupp bestående av Lennart Ljungblom (proj.ledare), Ulf Meyer Henius (Dk), Arnold Martinsen (Nobio) och Raimo Sopo (SF). Till projektet fanns också en honnörskommitté och den stöddes också av NLVF Energiforskningen, Nordiska Ministerrådet, SLU, Samarbetsnämnden för Nordisk Skogsforskning och Vattenfall. I projektet medverkade också Olav Gislerud, Ursula Krische, Sten Liljedahl och Sven Stridsberg med stora insatser.
Konferensen hade över 20 sessioner och cirka 300 deltagare. Konferensen öppnades med ett videoinslag där norska statsministern Gro Harlem Brundtland gav en hälsning.
För att aktivera deltagarna ytterligare hade vi dessutom fysiska aktiviteter i pausen där deltagarna fick lära sig kampsort rutiner.
Pausverksamhet på Nordiskt Bioenergi och Miljömöte 1990 på Electum i Kista. Från vänster Jarl Mared, Elsie Lundberg, Jan Häckner, Ulf Wallin och Arnold Kyrre Martinsen
Under åren har ett stort antal olika projekt dragits igång eller också endast formulerats men efter prövning ej fått klartecken att starta. Vissa har gjorts i samverkan med andra eller på uppdrag under det att andra genomförts i egen regi. De stora verksamhetsblocken som de olika tidningarna och konferenserna samt Svebio presenteras i egna rubriker.
Lennart Ljungblom
Karakterisering av Energitillförselsätt, 1979-80
Uppdrag för NE Nämnden för Energiproduktionsforskning, Novator som underkonsult till Studsvik Energiteknik i projektet Systembyggnad Biomassa. Flera olika mycket detaljerade delrapporter som skrevs av Lennart Ljungblom, Henrik Lundberg och Karin Segerud från Novator samt Torleif Anderson och Lennart Dahl från Studsvik
Vi skötte kansliet för föreningen, medverkade vid styrelsemöten och tog fram den omfattande torvstatistiken. Karin Haara och Lennart Ljungblom medverkade.
Handbok Bioenergi
Lennart Ljungblom arbetade med Per Ivar Nylander på Vattenfall. Ett svårt projekt som tog fram en kompakt handbok men som innehöll Vattenfalls stora projekt upplägg applicerade på små bioenergi projekt.
Aspekter på marknadsutvecklingen av biobränslen genom bl a effekter av ny teknik.
Redovisning av årets torvproduktion
1986.02.03 PM 20 sidor skrivet för Elin utredningen av Lennart Ljungblom som var anlitad som expert.
Skogsbränsleboken för Statens Energiverk
Lennart Ljungblom bidrog med texten om bränsleberedning och förädling inklusive bilder och diagram.
ESO Bergslag
Rapport Eskilstuna 1, 1988-09-08, av Lennart Ljungblom ingår i ESO Bergslag Marknad, mycket grundqad på intervju med Jan Levin, Utredningschef Eskilstuna Energiverk.
Rapport Eskilstuna 2,1988-08-17, del i Marknad Eso bergslag. 40 sidors genomgång av möjligheterna för Eskiltuna kommun
Rapport Länsenergianalys, definitiv, 1988-08-30, 30 sidor, genomgång av bergslagslänen, sammanställd av Ursula Krische, underlag bl a av Anders Haaker.
Salixmarknad Halland
Rapport underlag för bedömning av Salixmarknad i Halland, 1988-09-16, Lennart Ljungblom. Sammanfattning samt genomgång av läget i sex kommuner. Slutsatsen är att möjlig salixbränslemarknad idag är liten. Mycket intresse för gas man är påväg att integrera gas i kommunernas planer. Skogsbränsle finns i Hylte. Falkenberg förefaller vara mest intressant.
Bioenergi projektgenomförande Stockholm (MEGA-projektet)
slutrapport med 16 bilagor i november 1992, projektstart 1990
Som en utveckling av samtal som förts mellan Hushållningsällskapet och Landstinget i Stockholm för rådgivning till lantbruket i energifrågor ombads Lennart Ljungblom på Novator formulera och utveckla projektidéer. Resultatet blev ett projekt för att stimulera en positiv utveckling av skogs- och bioenergiverksamheten i länet. Anslaget för det tvååriga projektet delades upp i två delar, en del till Novator för projektledning, rådgivande och organisatoriska frågor (500 000 kr) och en del för delfinansiering av regionala bioenergiprojekt (500 000 kr). Projektet genomfördes under en period av mycket svagt intresse för bioenergi, pga stort elutbud och en nationell lansering av naturgas och energiansvariga i länets kommuner och energiverk höll alla öppet för en naturgasintroduktion och var därför avvaktande för bioenergi. Man ansåg det dock som mycket angeläget att öka kunskapsnivån om bioenergi i länet och om möjligt skapa några demonstrationsprojekt. En referensgrupp knöts till projektet med representanter från LRF, Hushållningssällskapet och Skogsvårdsstyrelsen i Stockholm.
Under projektet togs en stor mängd kontakter och bl a genomfördes också en telefonundersökning avseende attityd och verksamhet i alla kommuner rund Mälaren. Det projektet delfinansierades av detta projekt. Attityden till biobränsle var möjligen intresserad men inställningen att detta var något som bäst passade skogskommuner. Sammankoppling av fjärrvärmenät till större enheter var intressant och man lyfte fram samarbetsorgansiationen STOCEB som en viktig aktör.
En omfattande information och upplysningsverksamhet riktades mot förtroendevalda och tjänstemän i länet. Projektet sponsrade deltagande i konferenser och anordnade studiebesök. I slutet av projektet genomfördes en mindre uppföljande studie med en väsentligt förbättrad attityd gentemot bobränslets möjligheter i regionen.
En utredning som redovisade länets energimarknad genomfördes. Länets värmebehov bedömdes till cirka 20 TWh/år. Hälften skulle kunna försörjas med fjärrvärme. Det huvudsakliga bränslet i regionen är olja, lite kol och en skvätt övrigt. Det konstaterades att industrins energibehov i länet var litet, i princip endast tre enheter, Holmen i Norrtälje, Pripps i Bromma och Gustavsbergs fabriker i Värmdö.
Vad gäller tillförsel av biobränsle så bedömdes cirka 7-8 TWh kunna produceras i närområdet , framförallt skogsbränsle, halm och energiskog. Men alla större aktörer övervägde också extern tillförsel av bibränsle inte minst för att pressa priser hos eventuella lokala aktörer men också då de uppvaktades av bränsleleverantörer av pellets, skogsbränsle, olivkärnor mm.
Av de stora besluten som kom under perioden var att • Stockholm Energi ställer om Hässelbyverket för pellets • Stockholm Energi går ihop med Graningeverken och bygger en pelletsfabrik i Härnösand för produkton av bränslepellets som skall transporteras med den av EFO Coal ägda kolbåten till Hässelby direkt från kaj till kaj. • En anläggningar som var på väg eller redan börjat elda träbränsle är Högdalen Energi i Stockholm som i huvudsak eldar avfallsbränsle. • Söderenergi som äger Igelstaverket i Södertälje planerar en ombyggnad till träbränsle från kol. Mindre anläggningar diskuteras av Söderenergi också för Järna, Pershagen och Nykvarn. • Drefvikens energi eldar i anläggningen i Bollmora Brinopellets av sorterat avfall från Sellbergs anläggning i Kovik, Värmdö. • Drefvikens energi konverterar nu också en kolpulvereldad panna i jordbro till träpulver. • Sigtuna har flera alternativ som avvaktar bedömning av gasläget och samarbete med norra Stockholm och utbyggnaden i Märsta. Antingen egen värmecentral ett gemensamt som också kan bli kraftvärme även om kraftmarknaden nu är svår. • Norrtälje eldar flis i en skola och avvaktar slutligt beslut om fjärrvärme • Landstinget har biobränsle i Norrbyhemmet, Åkersberga och Berga. • En bostadsförening eldar briketter i en värmecentral för ett tjugotal flerfamiljehus i Riksby i västra Stockholm • Mindre privata anläggningar finns också i Danderyd och i Aspudden.
Insatsområde Energiskog I projektet definierades också nio insatsområden för önskvärda projekt. Energiskog kom igång och möjliga ytor scannades och plantering av sticklingar genomfördes på Svartsjö kriminalanstalt i Ekerö och Finnsta lantbrukshögskola utanför Norrtälje. I samband med planteringarna och den fortsatta odlingen genomfördes pressvisningar och studiebesök. En särskild studie genomfördes för Stockholm energi som också i ett efterföljande skede tecknade odlaravtal med olika lantbrukare. Ganska snart togs initiativet över av marknaden och Mälardalens lantmän tecknade avtal med odlare och köpare. Staten gav också vissa omställningsbidrag så vi behövde ej gå vidare med denna projektdel, vilken dock gjort bra nytta och stimulerat fram ett intresse och en utveckling.
Insatsområde småhus Bra insatser gjordes av Ralp Salvessen angående vedprojekt. Vi gav också ett uppdrag till företgaget E-gruppen som hade ett bra informationsmaterial att anpassa detta för oss och även göra några poster skärmar som användes i olika insatser. Vi köpte också in några kartonger av E-gruppens mer omfattande eget material som vi delade ut till seriösa intressenter. Vi arrangerade flera infprmatioinsinsatser och utställningen utlånades och användes av olika intressenter.
Insatsområde rivningsvirke för energi Även här möttes våra informations insatser av stort intresse men det stora utbudet av spill- och rivningsvirke fångades upp av marknaden genom framförallt Sellbergs och fick avsättning till Högdalens avfallsförbränningsanläggning.
Insatsområde Pelletskaminer Pellets som bränsle hade vid denna tidpunkt en mycket lite användning i Sverige. För tillfället endast en pelletsfabrik med någorlunda kontinuerlig produktion, den i Kil. Men det var på väg att vända på grund av ändrad energi/miljöbeskattning och ett tiotal projekt var under projektering/uppförande. I USA och Österrike bl a var pelletskaminer stora på vissa marknader. Projektet köpte in två pelletskaminer från österrikiska Rika vilka installerades på Ekerö och i Norrtälje och visades upp i olika sammanhang och i presentationer/artiklar.
Insatsområde värmecentraler mm Förhoppningarna var stora men förutsättningarna mycket dåliga under projektperioden. Men mot slutet vände intresset pga den ändrade beskattningen. Ett värmecentralprojekt med leverens till Ekerö kommun kom igång på allvar i norra Ekerö med ett lantbrukarkollektiv via konceptet Farmartjänst som utförare som också skulle leverera energiskog. Även vid Berga lantruksskola kom en utveckling igång med kurser som riktade sig till personal som skulle komma i kontakt med det nya bränslet och driften. Attityd och vilja uppmärksammades om viktigt.
Insatsområde Halm tillgångar finns men intreesset är svalt. Förutom Berga så kom ett projekt till igång med entreprenören och lantbrukaren Sten Ebberstedt där också mobil brikettproduktiuon studerades.
Invigning av Sveriges största biobränsleprojekt Torvförädlingsanläggningen i Sveg
Torvbränsle information 90
På uppdrag av Torvproducentföreningen tog Novator fram en serie informationsbilder samt en argumentationssamling för torv som bränsle. Lennart Ljungblom var projektledare och en extern illustratör anlitades.
Exemplet ovan visar likheten mellan bränslena att man alltså inte skall säga att torven bryts utan torven skördas på samma sätt som åker- och skogsbränslena.
Konferens och tidning Nordisk Bioenergi och Miljö
1989 -1991
Nordisk Bioenergi och Miljö var ett konferens och tidningsprojekt som lyckades utmärkt
Nordisk Bioenergi och Miljö 1989 – 1991 – vi tar tillbaka tidningen Bioeneregi 1990 arrangerade vi med eget ansvar och i samarbete med bioenergiföreningarna i Norge, Danmark, Finland och Sverige en mycket stor konferens i Kista som en del av ett projekt vi döpt till Nordisk Bioenergi och Miljö. Det hade tre mål dels etablera en samordnad nordisk bioenergi verksamhet med oss i bra position, dels etablera en ny tidning med samma namn dels genomföra den första konferensen i en serie av flera som var tänkta att rotera mellan länderna framöver. Lennart Ljungblom var projektledare och Sylvia Lundell, anställd av Novator var projektsekreterare. Efter det lyckade genomförandet av konferensen och utgivningen av två utgåvor av tidningen så blev resultatet att konferensserien etablerades och har sedan dess utan Novators medverkan fortsatt på ett roterande schema hos de medverkande bioenergiföreningarna.
Men istället för att fortsätta med den nya tidningen fick vi möjlighet att ta över tidningen Bioenergi som Svensk Trävarutidning som ägde och producerade tidningen ville lägga ned på grund av bristande lönsamhet. Svebio måste enligt avtal ge sitt medgivande trots att de inte ägde tidningen. Vi etablerade nu ett bra samarbete och tidningen som ägdes av oss var fortsatt medlemsorgan för Svebio som disponerade sidor för medlemsinformation. Samarbetet fortsatte i samma form till 2004 då tidningen såldes till Svebio. Under ytterligare tre år fortsatte vi att göra Bioenergi på entreprenad. 2007 togs den över helt av Svebio och redaktör och annonssäljare gick över som anställda i föreningen.
Vedpärmen
I ett stort och väldigt lyckat projekt genomförde Novator en omfattande sammanställning av kunskap på vedeledningsområdet. Projektnamn var VedTek och för detta tog vi fram en speciell symbol. Huvudprodukten var en pärm i olika kapitel och till den fanns ett hundratal inexerade referenser. Nutek försökte med ett nytt upplägg att göra ett förläggaravtal avseende produkten “Vedpärmen”. Det fungerade sådär. Produkten blev dock lyckad och finns väl spridd fortfarande på internet. Avtalet stadgade “Om avtalet ej sagts upp upphör det utan föregående uppsägning 2006-10-01”.
Vedpärmen ingick i ett samlat program “Småskalig förbränning av biobränslen” med tre utförandeorganisationer varav Novator var en. De andra var Äfab AB (Bengt Erik Löfgren) och SIFU AB. Handläggare på Nutek var Lars Guldbrand. Nutek var angeläget om att förankra arbetet väl och involverade bl a, Boverket, Svenska Kommunförbundet, Rörfirmornas Riksförbund, Jordbrukstekniska Institutet (Gunnar Hadders), Naturvårdsverket, Konsumentverket, Skorstensfejarmästarnas Riksförbund, Rörfirmornas Riksförbund samt flera branschföretag och branschföreningar.. Gunnar Hadders hade ett parallellt projekt om pelletsinfo.
Pärmen var rikt illustrerad av Ingela Jondel efter skisser av Lennart Ljungblom. Därtill användes lånade bilder av andra producenter.
Vår information och illustrationer användes även av t ex Naturvårdsverket i egna produkter efter överenskommelse.
Pärmen producerades genom kopiering av lösblad som sattes in i layoutade och särskilda pärmar och innehållssregister producerade av företaget Profilskaparen. 1000 specialprodcerade ringpärmar beställdes av Profilskaparen 960704 för 23750 kr. Som exempel redovisades 961129 en total försäljning på 235 pärmar a 650 kronor. Väldigt många gick till olika miljökontor.
Projekt initiativ Pelletslandet
Två gånger tog vi initiativ till att dra igång aktiviteten som vi döpt till Pelletslandet. Vi ville öppna ett showrum i centralt läge i Stockholm där vi och tillsammans med fasta utställare kunde presentera den expanderande pelletsverksamheten. Pelletsnäringen liksom bioenerginäringen hade länge problemet att vara osynliga i Storstockholmsområdet vilket innebar att en marknad på 2 miljoner människor fick mycket liten marknadsföring. Vi tänkte oss också en säljverksamhet där vi presenterade produkter i showrummet men affärerna sedan avslutades av företagets representant på distans. Vi förhandlade om att överta en f.d banklokal på Torsgatan i centrala Stockholm men stängde projektet då vi ej kunde räkna ihop ekonomin.
Pelletslandet ett försök till centralt placerat showrum i Stockholm
Pellets update Bangkok
På uppmaning av Victam som arrangerade utställningar inom feed arrangerade vi med egen ekonomi en årlig pelletskonferens i Bangkok
Vi genomförde konferenser i såväl egen regi som i samarbete. De flesta med Svebio under 80 och 90 talet men också på 2000 talet hade vi en egen konferensserie som vi kallade Pelles Update. Dessa konferenser gjordes under varumärket Bioenergy International och i samarbete med olika mässarrangörer. Bilden ovanför är från Bangkok där vi arrangerade vår konferens på Victams varannanårs mässa om feedteknik. Vi gjorde också under flera år Pellets Update i Bydgoscz Polen i samarbete med en lokal mässarrangör.
Två gånger tog vi initiativ till att dra igång aktiviteten som vi döpt till Pelletslandet. Vi ville öppna ett showrum i centralt läge i Stockholm där vi och tillsammans med fasta utställare kunde presentera den expanderande pelletsverksamheten. Pelletsnäringen liksom bioenerginäringen hade länge problemet att vara osynliga i Storstockholmsområdet vilket innebar att en marknad på 2 miljoner människor fick mycket liten marknadsföring. Vi tänkte oss också en säljverksamhet där vi presenterade produkter i showrummet men affärerna sedan avslutades av företagets representant på distans. Vi förhandlade om att överta en f.d banklokal på Torsgatan i centrala Stockholm men stängde projektet då vi ej kunde räkna ihop ekonomin.