De tre böckerna om Bioenergi mottogs mycket bra. De två första gavs ut av Larssons förlag och den sista nummer 3 producerade vi själva i Novator. Det var mycket nyttigt för oss att samarbeta med ett professionellt bokförlag för bland de många visdomar vi lärde oss var att böcker skriver man för att de skall också kunna läsas 10 eller kanske 30 år senare och fortfarande kännas intressanta.
Det är med andra ord en stor skillnad mellan att skriva en artikel för en dagstidning eller fackpress som man inte förväntar sig skall stå sig långt senare, även fast de då och då ändock gör det av olika skäl.
Förlagsredaktörerna rensade bort slarviga uttryck och frågade om betydelsen så fort som man använde en branschjargong. För mycket facktermer skrämmer bort många läsare. Man skall dock inte vara förhindrade att använda dessa bara de introduceras i lagom takt. Vår målgrupp var branschen såväl som den intresserade allmänheten. Ordförklaringar och sökord var viktiga inslag.
Upplägget gick till mig att för varje bok sätta ihop 160 kapitelindelade sidor. Jag kunde skriva själv eller bjuda in andra att medverka eller blanda tillvägagångssätten. Jag valde det sista. I vår verksamhet hade vi ett stort kontaktnät och jag visste vilka som skulle kunna producera de intressanta texterna. Texterna levererades till mig och jag läste och diskuterade utformningen med dem och sedan när vi var nöjda levererade jag text och bild till förlaget i en förutbestämd tidsplan. Det gjorde att jag kunde koncentrera mig på några viktiga artiklar.
Förlaget påpekade att det också var mycket viktigt med ordförklaringar, sortomvandlingar och presentationer av författarna. För att klara Novators ekonomi avtalade vi om att kunna sälja enkla radannonser till ett begränsat antal företag som i ett speciellt kapitel listades som bioenergiföretagen. De stora intäkterna kom dock från bokförsäljningen men till mig som huvudförfattare och redaktör blev dock inkomsten mycket måttlig via rojalties. VI fick också möjligheten att sälja böcker själva vilket gav en bra intäkt. Utgåva nummer tre 1996 gjorde vi helt själva. Man kan se att finishen för den är lite sämre, det finns några missade felstavningar, men innehållet är minst lika intressant som för de första två.
Kapitel i Bioenergi del 1 (ISBN 91-514-0282-3)
- Det här är biobränslen – Lennart Ljungblom (19 sidor)
Jag gjorde en översikt av hur man kan se på biobränslena vad som kännetecknar dem och vad som avgränsar dem från de fossila. - Biobränsle i Småhus – Gunnar Lennermo (15 sidor)
En tekniks genomgång hr man kan värma sitt hus, med en ordentlig presentation av nyttan av en ackumulator. - Att installera biobränsle – Bengt Erik Lövgren (8 sidor)
Med sin bakgrund som skorstensfejarmästare och etablerad som en guru inom småhusuppvärmning med ved medverkade Bengt Erik i alla tre böckerna. Han var också en fast medarbetare i tidningen Bioenergi, speciellt i Villa specialen, särtrycket som fokuserade på småhusen. - Utveckling av vedpannor – Bengt Erik Lövgren (8 sidor)
- Fliseldning i småhus – Gert Tarstad (6 sidor)
Gert ägde företaget Hotab och hade lång erfarenhet av fliseldning i små som medelstora pannor. - Brevlådan – Bengt Erik Lövgren ( 8 sidor)
I kapitlet gav vi frågor och svar på bioenergi i stort och smått - Pellet, det nya svenska biobränslet – Jan Erik Dahlström (9 sidor)
Jan Erik fick i mycket stå som en symbol för den tidiga pelletsutvecklingen i Sverige. Vi lanserade pelletsklubben i Svebio som han höll igång under många år som sedermera ersattes av pelletsproducentföreningen, numer pelletsförbundet, när branschen växte till sig. - En lyckad lantbrukssatsning – Jonas Tortensson (4 sidor)
Kapitlet beskriver hur jordbrukare runt Vänern går ihop och bildar lokal bränslebolag för framställning av pellets och andra biobränslen. - Värmeentreprenören, den nye företagaren – Anders Haaker (4 sidor)
Anders som var jounalist, numer chefredaktör, på tidningen Bioenergi gjorde en intressant artikel Erik Gunnarsson som då drev och levererade värme från 14 mindre biobränsleeldade värmecentraler i Voxnadalen som ligger i Hälsingland. - Energiskog – Håkan Johansson (6 sidor)
Håkan började som student på skogshögskolan under PO Nilsson och fortsatte sedan på SLU där han arbetade nära Gustaf Sirén och fick därmed tidigt i sin yrkeskarriär en grundlig kunskap om energiskog. - Återföring av aska till skogen Eva Ström (6 sidor)
Eva Ström ledde Vattenfalls program för askåterföring och tjänstgjorde också som sekreterare i biobränslekommissionen. - En exportindustri som växer – Anders Haaker (5sidor)
Anders Haaker presenterade Kährs, golvtillverkaren i Nybro som producerade träpulver av restprodukterna från golvtillverkningen och levererade dessa bl a till Kalmar Energi. - Skogsindustrins ändrade synsätt – Bo Hektor och Göran Lönner (7 sidor)
Författarna arbetade då på SLU på institutionen för skog marknadsstudier (SIMS) Man förde fram många värdefulla teser och presentationer om hur bra bioenergi i verkligheten var för skogsindustrin. Industrin var i begynnelsen negativa och såg energi som en konkurrent om fibern. - Lindström och kilowattpinnen – Lennart Ljungblom (11 sidor)
Professor Olle Lindström var en av dem som allra mest kom att förknippas med bioenergi som möjlighet att ersätta olja. Han var expert i Energikommissionen men mötte där hårt motstånd. Tillsammans med professor Gustav Sirén fick han dock ett stort genomslag. Olle Lindström hade en lång bakgrund och var innehavare av många patent och hed erfarenheter från kärnkraftindustrin och från en lång verksamhet i USA. - Biobränslen för fjärr- och kraftvärme – Lars Åstrand (5 sidor)
Lars Åstrand var energiverkschef i Uppsala som gjort en storsatsning på torv. - Den stora biosatsningen i Norrköping – Göran Tunesson (2 sidor)
Han presenterar Norrköping energis storsatsning på en 125 MW biobränsleeldat kraftvärmeverk i Händelö. - Bioalkoholer – Irene Kolare (5 sidor)
Irene arbetade som handläggare på Nutek, en föregångare till dagens Energimyndighet. - Bioenergi i Sverige, en historisk återblick – Lennart Ljungblom (11 sidor)
En översikt om väsentliga händelser från tidigt sjuttiotal fram till 1990 talet.
Boken avslutades med Företagsförteckning, ordförklaringar och sortomvandlingar samt författarpresentationer. Svebios ordförande Roger Bergström undertecknade förordet.
Lennart Ljungblom
@lennart.ljungblom/novator.se/2017-01-29