Västerås tar miljön - och Sune - på allvar
För ett par, tre år sedan kunde det hända att man tog Agenda 21-dokumentet från Rio, slängde det i golvet och undrade vad detta var för djävla skit! Idag är det helt andra tongångar och vi håller på att få in miljötänkandet överallt i Västerås kommun.
Sune Waardahl är miljödirektör i Västerås. Direktör med stort D, som han säger självironiskt. Lite malplacerad verkar han kanske bland det flotta tjänsterummets möbler av ädelträ, tunga textilier och kinesiska vaser. Men han trivs med sin roll som grön pådrivare, förnyare och provokatör bland de kommunala cheferna, det märks tydligt när han lutar sig bakåt i skinnfåtöljen, spänner ut den svarta, slipslösa skjortan och berättar om miljöarbetet i kommunen.
Miljöfrågorna har i Västerås som i samhället för övrigt genomgått en fantastisk förändring de senaste 25 åren, alltså under den period som Sune Waardahl jobbat sig upp från vanlig inspektör till miljödirektör.
På bild: Sune Waardahl, Västerås miljödirektör vid Svartån.
Foto: Lasse Johansson
Förändrad roll
-När jag jobbade med tillsyn av industri och byggen här i Västerås på 70-talet hade miljö- och hälsoskydd en ganska undanskymd roll. Sedan dess har kompetensen byggts upp i takt med att frågorna blivit komplexare och samtidigt fått en annan tyngd. Idag håller miljöförvalningens roll på att förändras. éven om vi har kvar myndighetsrollen så måste vi också vara "försäljare" och marknadsföra miljöfrågorna.
"Försäljningsdirektör" Waardal är sedan fyra år tillbaka på miljöförvaltningen i Västerås efter en tolvårig utflykt som miljöchef i Norrköping. Nu har miljöfrågorna lyfts fram i kommunen och det är lättare att få gehör för argumenten även om det sannerligen inte är så enkelt alla gånger att få de verkliga besluten att gå i miljövänlig riktning.
Västerås stad har för inte så länge sedan antagit en miljöpolicy. I den finns alla tjusiga ord med som är så vanliga i de här sammanhangen: Man ska skapa ett långsiktigt hållbart samhälle i samklang med naturens bärkraft och kretslopp och varje nämnd och bolag ska ta miljöansvar för verksamheten. Men att tillämpa dessa stolta mål i verkligheten är inte lika självklart även om både kommunstyrelsen och stadsdirektören trycker på och även om kommunen har förlagt sitt Agenda 21-kansli direkt under kommunledningen för att visa att man menar allvar på miljöengagemanget.
Miljöpolicyn förverkligas
-Visst blir vi tagna på allvar på ett helt annat sätt nu än för några år sedan, men det är ändå klart att det blir diskussion om de stora frågorna. Jag drev till exempel hårt att det inte var förenligt med miljöpolicyn att blanda bostäder och industri vid den kommande exploateringen av ôster Mälarstrand, men den planen drevs igenom ändå. Nu har planen överklagats, så vi får väl se hur det blir...
Grepp om punktutsläpp
Västerås är en stor industristad, men Sune Waardahl tycker att man har gott grepp om utsläppen från punktkällorna och även om ABB inte alltid gör som han vill som finns det inom koncernen kunskap, framsynthet och ekonomi för att hantera miljöfrågorna. Värre är det då att komma till rätta med de diffusa utsläppen till mark, luft och vatten från trafik, jordbruk, avloppsanläggningar och uppvärmning. Här krävs det information, kunskapsuppbyggande, samarbete över myndighetsgränserna, nytänkande, pilotprojekt och långsiktighet, menar Sune Waardahl som sprudlar av idÇer om hur man ska jobba vidare med miljöfrågorna nu när de äntligen blivit rumsrena i det kommunala arbetet.
Projektet Mälaren
Sune Waardahls mål med miljöarbetet i kommunen är att få ut miljöfrågorna utanför miljöförvaltningen och utanför Stadshuset. Kommunens översiktsplan måste innehålla miljökvalitetsnormer och bli styrande för alla andra planer i kommunerna. Nämnder och kommunala företag måste ta sitt miljöansvar och själva driva olika miljöprojekt. Agenda 21-arbetet måste ut utanför Stadshuset och man måste jobba långsiktigt med de många projekt man planerar att dra igång.
En av de stora miljöfrågorna i Västerås är kvaliten på Mälarens vatten. Under det långsiktiga paraplyprojeket MälaRen står man nu i startgroparna för att dra igång en lång rad av stora och små projekt som alla har som syfte att minska miljöbelastningen på Mälaren, den miljöfråga som västeråsarna sätter högst upp på sin åtgärdslista enligt en alldeles nyligen genomförd enkät.
Under detta paraply vill Sune Waardahl få de olika kommunala nämnderna och företagen att starta miljöprojekt i Agenda 21-anda. Det kan röra sig allt ifrån miljögrupper i det kommunala bostadsföretaget till stora våtmarksanläggningar för att rena vattnet från avloppsverket som hittills gått ut i Mälaren.
Ekonomin en utmaning
Det finns naturligtvis en konflikt mellan Sune Waardahls ambitioner att låta mängder av olika miljöprojekt växa fram och den allt mer ansträngda ekonomin i kommunen. Men problemet verkar inte göra honom handlingsförlamad, snarare tvärt om.
-I det läget när kommunerna går tillbaka till sina kärnverksamheter har vi bara två saker att välja på. Det ena är att säga att vi inte kan göra någonting och det andra är att sätta igång.
Det är inte så svårt att gissa vilken strategi Sune Waardahl helst väljer. Han kör hårt och försöker hitta andra att samverka med att för få fram de nödvändiga pengarna. Så har han gjort när det gäller miljömässorna i Västerås som nu går för tredje året och som nästa år ska utvecklas till den internationella Envisions-97 och så vill han göra på en lång rad andra områden.
-Det här är framtiden. Riv murarna mellan kommunen, länsstyrelsen, landstinget, företagen och andra kommuner. Vi måste hitta nya vägar och sala ihop stålarna till det vi vill göra, säger han optimistiskt.
Samarbete och uthållighet
Men det räcker inte att hitta andra att samarbeta med, man måste också ha uthållighet, kunna jobba långsiktigt även när den första entusiasmen lagt sig och man måste få förståelse för aktiviteterna bland allmänheten.
-Vi jobbar hårt med höja kvalite och information inom vår grupp. På en budget på 9 miljoner satsar vi 650.000 kronor på olika informationsprojekt. Det gäller att kunna motivera för folk varför det inte bara räcker att köpa miljövänligt tvättmedel utan att man kanske också måste lägga ner 50.000 kronor på att byta avloppsanläggning.
Luftkvalitet skyltas
En av Sune Waardahls strategier för att få allmänheten att förstå miljöfrågorna är att presentera miljöindikatorer. Precis som han nu på en tevemonitor utanför en av ingångarna till Stadshuset visar resultat från den nya anläggningen för mätning av luftkvalitet så vill han kunna visa upp andra lättbegripliga miljöindikatorer. För kunskap om miljöfrågorna är en av grundbultarna i Sune Waardahls långsiktiga arbete. Det gäller också när han pratar med privat och kommunalt näringslivsfolk som tror att bara vi får konsumtionshjulen att snurra lite snabbare så löser sig allt.
-Då säger jag till dem: Vad f-n är det vi ska konsumera? Tror ni att vi löser samhället långsiktiga problem genom att köpa ännu fler eltandborstar?
Det är naturligtvis inte så svårt att förstå att många fortfarande suckar när de hör Sune Waardahl elda på, och tar han sedan upp resonemanget om att västeråsarna fortfarande har en miljöskuld på 4 miljarder till sina barn och barn så är det säkert både en och två slipsprydd riktig direktör som sjunker lite längre ner i fåtöljen. Fast skillnaden är nu, jämfört med för ett par år sedan är att de trots allt lyssnar.
Lasse Johansson
| 
