Barnen en del av kretsloppet
-Barnen måste få i sig de naturliga sammanhangen från grunden. Med den grunden faller sig kretsloppstänkandet naturligt.
Det menar Ulla Gustavsson, förskolelärare på daghemmet Ekorren i Åkersberga norr om Stockholm.
Odling, djurskötsel och kompostering är en del av vardagen för barnen. Hönorna och tuppen spatserar på gräsmattan bland barnen.
-De äter upp matrester och så får vi ägg från dem, berättar Ulla Gustavsson. Barnen plockar gärna ägg och bär in dem i köket. De vet också mycket väl att matreserna läggs i en särskild bytta som går till hönsmat.
Daghemmet Ekorren har också två kaniner. De är mest sällskapsdjur, avsedda för klapp och smek. De gör givetvis nytta med att äta upp grönsaker.
Det finns eget potatisland och egen odling av bär. Som alla andra odlare är sådd och skörd populärt bland barnen. Egna hallon och vinbär kan barnen plocka direkt av busken.
-Men när vi har skörd tar vi in allt i köket och kokar saft och sylt. Förra året fick vi äpple av grannarna Vi tog med oss barnen och deras vagnar och plockade så mycket vi kunde. Sedan fick alla barn hjälpa till så gott de kunde med att skala, kärna ur och skära Därefter blev det kakbak och moskok.
Bilden visar Kristin Dahlgren, Anna Hanstorp och Charlotta Sahlström
Foto: Sifie Samuelsson
Ökad medvetenhet
-På så sätt blir de medvetna om hur naturen fungerar. De är väldigt vakna när vi är ute i naturen, ger akt på vad som sker. De vet att man inte får trampa i en myrstack och de är noggranna med att inte skräpa ner.
Kretsloppet demonstreras bäst i en stor glasflaska. I den har personalen lagt jord och lekakulor. Lite murgröna har planterats om från julgruppen och därefter har locket satts på. Mikroorganismer i jorden producerar koldioxid och vatten och växterna ger i sin tur i från sig syre. Kretsloppet fungerar på ett enkelt och pedagogiskt sätt.
Barnen källsorterar glas, papper och förpackningar för sig. Det finns ingen speciell utrustning utan en papperskasse, en hink och så vidare får duga.
-Kommunen har ingen insamling av förpackningar ännu. Vitsen för oss är ju också att låta barnen följa med till insamlingsstationerna. Den vitsen går ju förlorad om vi måste åka långt för att hitta en container för till exempel plåtburkar, men det skall komma även i vår kommun.
Daghemmet Ekorren är ett exempel på att kretsloppsanpassningen gått snabbt och långt. Allt det som personalen visar upp är en naturlig del i vardagen. Samtidigt skulle höns, komposter och allt annat varit att betrakta som utopi för bara några år sedan. Det är faktiskt inte mer än tio år sedan som Friluftsfrämjandet startade sitt första egna daghem.
Börje Åhgren
Kretsloppet i pedagogiken
Under hösten kommer vi att återkomma med artiklar som behandlar olika aspekter på hur kretsloppstänkande kan komma in i undervisning eller uppfostran av kommande generationer. Den engagerade männinskan skall få komma till tals även här.
Du är givetvis välkommen med Dina uppslag och idéer på vad som kan passa in under denna vinjett.
Naturintresse gör
barnen medvetna
Ett daghem med naturen som utgångspunkt. Det var en dröm, som Susanne Drougge förverkligade. Utgående från Friluftsfrämjandets program skapade hon Daghemmet Ur & Skur.
Med naturen som lekrum lär sig barnen de samband som är grunden för kretsloppstänkandet.
På bild: Susanne Drougge
Det första daghemmet Ur & Skur startades 1985. Det var då som Susanne Drougge och Siv Linde kom på idén med att ta steget fullt ut och bygga upp en daghemsverksamhet på Friluftsfrämjandets program för barnverksamheten. Friluftsfrämjandet hade redan tidigare, med framgång, fört in större eller mindre delar av sin Mulleverksamhet på daghemmen.
I dag finns sjuttio Ur & Skur dagis, från Kiruna i norr till Malmö i söder. Omkring 400 personer är arbetar inom verksamheten. Nu i oktober kommer den första personalkonferensen att hållas.
Daghemmen drivs antingen som föräldrakooperativ eller kommunalt.
-Föräldrakooperativen har den stora fördelen att föräldrarna blir mer engagerade i verksamheten, säger Susanne Drougge.
Friluftsliv utgångspunkt
Grundtanken i Ur & Skur är att barnen skall lära sig umgås med och i naturen. Utgångspunkten är Friluftsfrämjandets program: Knytte för de minsta, Mulle, skidor och skridskor. Resten kommer av sig själv. Barnen blir oerhört observanta mot nedskräpning och sådant som inte hör hemma i naturen.
-En lek är att hitta fem saker som inte hör hemma där vi är, berättar Susanne Drougge. Barnen lär sig också att skilja på farligt och inte farligt. På så sätt blir hela kretsloppet naturligt och inte alls som en märklig företeelse.
Det är slående hur väl ett Ur & Skur-dagis är miljöanpassat till kretsloppet. När vi besöker daghemmet Ekorren, se artikel här intill, så har personelen svårt att förstå våra frågor om källsortering, kompostering med mera. "Så här gör väl alla människor".
Mulleverksamhet
Mulleverksamheten bygger på skogstrollet Mulle, som barnen får möta i skogen. Han visar vad människorna gör som är bra och mindre bra, berättar i sagoform vad olika djur behöver för att trivas. Han har två vänner, Fjällfina på fjället och Laxe i sjöar och vattendrag. Alla figurerna, visor och sagor har skapats av Gösta Frohm.
Han fortsätter oförtrutet efter snart fyrtio år.
-Den nya figuren som kommer är Nova, en rymdfigur som kommer planeten Tella, en absolut ren planet.
Det går inte att ta miste på det engagemang som Susanne Drougge känner för sin verksamhet. Det går verkligen att höra hur miljöengagemanget sitter hennes ryggmärg.
Börje Åhgren
|
