Styckmästaren som blev kompostmästare
En unik satsning har gjorts på det kommunala bostadsbolaget Nyköpingshem. Samtliga 5 200 lägenheter har prydliga miljöhus för sopsortering eller så har befintliga soprum fått nya inredningar. Alla sopnedkast har stängts och allt organiskt hushållsavfall lägger hyresgästerna i komposter.
På miljöhusen vajar prydliga vindflöjlar med återvinningssymbol kring logotypen för Nyköpingshem. Ljugarbänkar har placerats ut vid miljöhusen eftersom husen har blivit bostadsområdenas nya samlingsplatser. Snart kan hyresgästerna hämta den första blomjorden till balkonglådorna. Jord som är tillverkad av de egna soporna. Nyköpingshem använder miljöhusen i kampen mot tomma lägenheter.
Hur kommer det sig att Nyköpingshem har gjort denna unika satsning?
Svaret finns hos förre VD för Nyköpingshem. Han tog budskapet från regeringen om sopsortering på allvar, och bestämde att innan 1995 var utgånget, skulle samtliga hyresgäster lämna sitt avfall sorterat och till komposter. Liss-Ola Lindqvist och Krister Lönn fick uppdraget att bygga upp det nya systemet.
Liss-Ola Lindqvist är från början styckmästare men bytte jobb till fastighetsskötare hos Nyköpingshem. Där har han varit arbetsledare en tid. Men LissOla ar en orolig själ och vill då och då ha nya utmaningar att ta itu med. Han tog itu med utvecklingen av det nya sopsorteringssystemet. Krister Lönn är byggnadsingenjör och jobbar åt Nyköpingshem på konsultbasis.
Krister och Liss-Ola inventerade kompostmarknaden och köpte hem 7 till 8 komposttyper för att testa. Men de tyckte inte att någon kompost höll måttet för Nyköpingshems behov. De större kompostmaskinerna på marknaden tar för lång tid för fastighetspersonalen att sköta, anser Nyköpingshem.
Liss-Ola funderade ut en helt ny kompstapparat. Ideerna utvecklades tillsammans med en firma som bland annat gör sophus i betong och med en mekanisk verkstad. Kompostmaskinen L.O.L. fanns färdig för leverans i april 1995. Samtidigt utvecklade Krister ett modulsystem för miljöhus.
Under 1995 byggdes en mängd miljöhus i alla Nyköpingshems områden. Alla sopnedkast har stängts. Hyresgästerna har som längst 200 meter att gå med sina sopor. En massiv informationsinsats gjordes vid introduktionerna av miljöhusen. Informationsmöten hölls varenda dag under maj och juni månad 1995. En videofilm producerades, broschyrer delades ut med mera.
-Men framför allt har vi börjat med personalen, berättar Liss-Ola. All personal, utom VD har gått en 90 timmars utbildning. 4 dagar har varit ren miljöundervisning. Övrig tid har handlat om ekonomi, samhällskunskap, kundrelationer med mera.
Jag träffar Krister och Liss-Ola i Nyköpingshems största miljöhus. Det betjänar 400 lägenheter. Under skärmtak finns containrar och sopkärl för papper, vitt glas, färgat glas, platburkar, batteribox.
- Se här så rena plåtburkarna är! påpekar Krister och Liss-Ola. Folk är duktiga på att sortera och göra rent. Men vilket besvär det var att bli av med plåtburkarna. Vi kör det själva till Gotthards, efter långa överläggningar. Men vi får dock inget betalt för det.Den vanliga soppåsen läggs i en container som körs till tipp.
I miljöhusets mitt finns kompostrummet med två LOL-kompostmaskiner. De installerades i april 1995 med pompa och stat. Komposterna invigdes genom att matresterna slängdes i de stora behållarna.
Vid mitt besök mitt på blanka förmid dagen, kom en jämn ström hyresgäster med sina påsar och mjölkkartonger med kompostavfall. Ligger avfallet i en plastpåse, så slängs påsen i en sopsäck bredvid komposten när påsen är tömd. Många tycks använda mjölkpaketen att lägga komposten i. Efter tömning läggs mjölkpaketen i kartonginsamlingen.
Så här arbetar kompostmaskinen:
- Hyresgästen slänger i rent matavfall i inkastluckan .
- När luckan stängs sätts ett knivpaket igång som sönderdelar avfallet i centimeterstora bitar. Knivarna drivs hydrauliskt.
- Sågspån matas fram automatiskt bland avfallet
- En transportskruv matar fram avfallet till ett sopkärl
- Det ströblandade avfallet ligger i ett stort sopkärl på hjul och med lock. I botten ligger slangar med hål i. Luft pressas fram i slangarna en gång i kvarten.
- När sopkärlet är fyllt, kopplas luftslangen bort på utsidan av kärlet. Kärlet rullas bort och ersätts med ett nytt.
- De fyllda kärlen ställs på rad bakom kompostmaskinen, med luftslangar inkopplade och lock med frånluftkanal inkopplade.
- En frånluftfläkt suger luft från alla komposter. Vid en lågpunkt i systemet dräneras kondensfukt. Sedan går luften vidare genom en nergrävd kanal i backen och upp på taket av höghuset.
- Det har varit mycket diskussioner om kompostrummens fläktsystem, berättar Krister. Att leda luft tycks vara svårt. Alla ventilationskonsulter har olika förslag på lösningar.
Egentligen har komposten en mycket stor kapacitet, man kan mata avfall i den kontinuerligt. När ett kärl är fyllt, är det bara att skifta till ett nytt. Men praktiskt sett är det bättre att ha två maskiner, om det blir driftstopp i den ena, så kan den andra ta hand om allt avfallet tills felet är avhjälpt. Maskinen är ekonomisk från ungefär 70 lägenheter och uppåt. Ska den betjäna fler än 200 lägenheter bör man installera en maskin till, för att klara eventuella driftstopp, hävdar Liss-Ola.
Den hackade, ströinblandade och luftade komposten behöver nu bli klar. Nyköpingshem har valt att forsla komposten vidare. När alla kärl är fulla i kompostrummet, beställer man en sopbil med kärllyft. Bilen kör ut komposten till en lantbrukare med ledig kapacitet på gödselplattan. Nyköpingshem arrenderar plattan för 1000 kr/år.
- Först ville inte det kommunala renhållningsbolaget köra komposten i sina sopbilar, berättar Liss-Ola. Men till slut kröp de till korset, de vill ju ha körningar.
Då gödselplattan läggs komposten ut i strängar som är ungefär 3 meter breda och en meter höga. Strängarna täcks med presenning. En gång i månaden vänds strängarna med traktoromlastare. Efter ett ar är komposten klar. Nu i maj levereras den första omgången kompostjord tillbaka till miljöhusen. Jorden blandas upp så att den blir lämplig att använda till hyresgästernas balkonglådor.
- Vi räknar med att inte behöva köpa någon gödsel eller jordförbättringsmedel längre, berättar Liss-Ola. Enligt preliminära beräkningar får vi ungefär 300 ton färdig kompost att använda på våra bostadsgardar.
Miljöhuset är dimensionerat så att containrar och karl behöver tömmas var tredje vecka.
Fungerar komposterna bra ?
- Svårigheten ligger i att ställa in maskinen efter spånkvalitet. Ibland får vi driftstopp om hyresgästerna har felsorterat. Vi har plockat bort en skiftnyckel till exempel. Om det har hamnat grövre metallbitar i komposten, så stannar knvipaketet och det blir driftstopp. Blöjor kan också ställa till problem i kompostmaskinen.
- Folk är rätt så duktiga på att sortera ut kompostmaterialet, tycker Liss-Ola och Krister. De har nu åkt runt och känt lite på de vanliga soppåsarna. Om de är tunga, tyder det på att kompostmaterialet inte sorteras ut. I vissa områden är alla soppåsar lätta. l vissa är en hel del tunga.
- Där får vi sätta in nya informationsinsatser, säger Liss-Ola. Nu när vi delar ut jord också, så kanske syndarna blir mer motiverade.
Ekonomi
Hela uppbyggnaden av Nyköpingshems sopsystem har kostat ca 22 miljoner kronor. En miljon har använts till information. Ungefär 4 miljoner har man fått i ombyggnads- och räntebidrag. Avfallsavgiften var tidigare 3,2 miljoner kronor per år. Nu har den minskat till 1,6 miljoner kronor. Det betyder att insatta pengar räntar av sig med 12 procent.
- Det är en bra investering, säger Krister. Man brukar räkna med att investeringar som ger mer än 8 procents ränta är lönsamma.
- Det nya systemet tar inte längre tid för fastighetsskötarna heller, säger LissOla. När vi hade sopnedkast, fick fastighetsskötarna ägna mycket tid till att samla sopsäckar. Och nu har vi sett till att vi fått komposter som kna skötas rationellt.
Liss-Ola har tagit världspatent på kompostmaskinen. Krister har bildat KompostMästarna AB i Nyköping som ska sälja komposter och miljöht;s. I skrivande stund finns inte kompostmaskinen på marknaden. De 27 som är levererade till Nyköpingshem är prototyper. Man jobbar hela tiden på förbättringar. För närvarande har man problem med läckande hydraulolja.
- Maskinen måste först bli tät, innan jag säljer några, säger Krister. Nästa vecka ersätter vi två av de äldsta maskinerna med nya, som har en konstruktion som inte ska läcka.
KompostMästarna AB har tel och fax 0155-22 75 90
LOTTA LANNE
|
