 Artikel nr 5/96 |
| ||||||||
| |||||||||
FAMILJENS VANOR BELASTAR MILJÖNDet börjar nu komma allt fler uppgifter om den miljöbelastning som uppstår vid våra vardags aktiviteter. Danska Forbrugerstyrelsen och svenska Naturvårdsverket har kommit ut med var sin rapport som var och en visar att hushållens aktiviteter är mycket betydelsefulla ur miljö synpunkt. En uppmuntrande läsning eftersom vi som privatpersoner har visat stor beredskap att förändra våra liv i mer miljövänlig riktning.
Sammanfattningsvis visar den omfat tande undersökningen att familjens för brukning av livsmedel star för mer än en tredjedel av förbrukning av resurser och utsläpp. Biltransporter och husuppvärm ning star för en tredjedel och resten delas mellan hygien, rengöring, tvätt samt fritidsaktiviteter i hemmet. I den intressanta rapporten har man räknat ut miljöprofiler för en lång rad akiviteter. Resursförbrukning och miljöbelastande utsläpp har mätts upp i så kallade personekvivalenter, alltså det årliga genomsnittet per person. Dessa världen år uträknade på 14 olika typer av resursförbrukning och 7 olika miljöbelastande utsläpp. När det gäller icke förnybara resurser och drivhusgaser har man räknat personekvivalenter på global nivå, medan man har räknat på nationell nivå när det gäller förbara resurser eller utsläpp som i huvudsak har lokal eller regional påverkan. Innan vi går in på de direkta resultaten måste vi påminna läsaren om att det inte helt enkelt gar att jämföra de danska resultaten med svenska förhållanden. Energiproduktionen i Danmark ser till exempel helt annorlunda ut än i Sverige. Dessutom är Danmark mycket mer tätbefolkat än Sverige och förbrukningen av livsmedel och andra konsumtionsvaror kan se annorlunda ut. Det finns också en stor osäkerhet i siffermaterialet trots sin synbara exakthet.
Livsmedelsproduktionen står för den absolut största miljöbelastningen inom den här aktiviteten. Resursförbrukningen, räknat i personekvivalenter, är 0,305 och miljöbelastande utsläpp är 0,204. Detta kan jämföras med motsvarande siffror för matlagning (0,154 respektive 0,055), servering och disk (0,049 respektive 0,028), förvaring (0,030 respektive 0,038) samt inköp (0,022 respektive 0,029). När det gäller livsmedelsproduktionen har man försökt ta med resursförbrukning och miljöbelastning i alla led, men man har inte med alla. Till exempel så är vattenförbrukning, användning av kemiska bekämpningsmedel samt förbrukningen av icke förnybara resurser vid själva livsmedelsframställningen inte med. Det betyder att den verkliga miljöbelastningen när det gäller den totala livsmedelsproduktionen är större an vad man uppger i rapporten. I tabellverket i slutet av rapporten finns också en intressant sammanställning energiförbrukningen för de olika livsmedlen. Det visar sig att nötkött, kyckling och ost är de största energiförbrukarna räknat per familjens arsförbrukning, medan ris, pasta och en rad grönsaker kommer långt ner på Iistan . Om man räknar på framställningsenergin per näringsvärde visar rapporten med all önskvärd tydlighet att en mer vegetarisk kost är att föredra. Kött och fisk drar upp till 3,4 gånger mer energi för samma näringsvärde jämfört med bönor. Och potatis och pasta kräver mer än 4 gånger så mycket energi jämfört med tomat och gurka som odlats i växthus. En intressant detalj som framgar av undersökningen är att frilandsodlade grönsaker, ur energisynpunkt, alltid är mycket bättre än växthusodlade grönsaker, även om frilandsgrönsakerna transporterats till oss från Kanarieöarna ! När det gäller skillnaden mellan konventionellt producerade livsmedel och ekologiskt producerade livsmedel är skillnaden inte stor ur energisynpunkt. De ekologiskt odlade livsmedlen ger lägre utbyte och kräver alltså mer maskintid per kilo. Detta kompenseras dock av den energibesparing man gör genom att undvika konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Ur ren energisynpunkt kan man alltså lika gärna köpa ekologiskt producerade livsmedel och därmed också få en del andra positiva miljöeffekter på köpet.
Pa detta sätt går man igenom den danska exempelfamiljens olika aktiviteter en efter en. Man har också räknat ut miljöprofiler för bensinförbrukning, elförbrukning (här syns skillnaden mellan dansk och svensk elproduktion tydligt eftersom man är så beroende av kol), oljeuppvärmning samt vattenförbrukmng.
-Samordna dina matinköp med andra om du åker till stormarknaden. Använd helst inte bilen utan ta hellre cykeln och köp hos den lokale handlaren. o LASSE JOHANSSON
Ny svensk rapport Biff och bil?Vi har i Sverige idag 3,8 miljoner hushåll, en ökning på 1,4 miljoner hushåll på 40 år. Det är ett resultat av att småhushållen ökat kraftigt. Resultatet blir att energi- och resursförbrukning ökat tillsammans med resandet. Vi tär helt en kelt mer på miljön idag.
Detta framgår av Naturvårdsverkets Vrapport Biff och bil? Om hushållens miljöval. Rapporten är en ganska bred överblick över dagens miljöproblem och i vad man hushållen bidrar till dessa. Till skillnad från den danska, mycket mer detaljerade rapporten, tar den svenska upp hushållens hela miljöbelastning. När det gäller livsmedlens miljöpåverkan visar även den svenska rapporten att matvanorna spelar stor roll ur miljösynpunkt. Bland annat visar man att vi har alldeles för högt proteinintag här i landet. En vuxen person som väger 70 kilo behöver i genomsnitt 22 kilo protein per ar, men vi sätter i oss 32 kilo. En stor del av proteinet kommer från animaliska livsmedel som bland annat leder till stora oönskade kväveutsläpp. Men även om vi väljer att äta kott då och då så är valet av kött ocksa intressant ur miljösynpunkt. Om vi väljer farkött eller nötkött från djur som betat på hagar och ängar innebär detta mindre kväveutsläpp än om vi väljer till exempel griskött. I den svenska rapporten slår man fast att lokalt producerade livsmedel ger mindre miljöskadliga utstläpp från transporterna. Det är nog sant i sig men det gäller inte i alla fall nar man som danskarna tittar på energiförbrukningen från växthusproduktionen. I slutet av den svenska rapporten finns en intressant sammanställning över hur vi kan påverka miljöutsläppen genom att ändra våra vardagsvanor. Om hälften av hushållen till exempel ersätter oljepannan med biobränslen eller fjärrvärme reducerar vi utsläppen av koldioxid kraftigt. Om hälften av hushållen ersätter 20 procent av bilresorna med andra transportmedel eller övergår till bränslesnål bil reducerar vi också koldioxidutsläppen kraftigt. Biff och Bil? är lättläst och ganska allmänt hållen och den lämpar sig utmärkt som studiecirkelbok, gärna kompletterad med den danska rapporten, som visserligen är svårare att tränga igenom, men som samtidigt ger betydligt intressantare detaljinformation. LASSE JOHANSSON | |||||||||
Trots dessa brasklappar innehaller den danska rapporten mycket intressant information när man går in pa de olika aktiviteterna. Framför allt är det ju slående hur stor del av familjernas resurs- och miljöbelastning som maten står för. Sammanlagt handlar det om mer än en tredjedel som hänför sig till dessa vardagliga aktiviteter. I rapporten har man delat upp denna grupp i olika aktiviteter som framställning av livsmedel, förvaring, tillagning samt servering och disk. Inköpsresor med bil finns också med.
|
Länkar till Novator Internet: | Hemsida | Företag | Personer | Miljö | Bioenergi | Energi |