Därför faktor 10
Bakrunden är väldigt
enkel.
Idag belastar vi naturen dubbelt så mycket som den tål.
Dessutom borde fem gånger så många människor
få del av det befintliga resursutrymmet. Då har vi inte
ens tagit hänsyn till befolkningsökningen, vi räknar
med att jordens befolkning kan fördubblas inom ett par decennier.
Det ger oss en faktor 10 som ett mått på den nödvändiga
effektiviseringen.
Hittills halverat var trettionde år
Hittills har vi kunnat halvera resursförbrukning på ungefär
vart trettionde år, räknat på hela samhället.
Det är bara i ringa omfattning som u-länderna fått nytta
av effektiviseringen. Enstaka länder framför allt i Asien
har kommit ikapp i-länderna. Det mesta av de frigjorda resurserna
har hamnat i redan etablerade industriländer.
Rättvis fördelning av resurser
En bil drar lika mycket bensin i dag som för trettio år sedan,
omkring en liter per mil. Trots det är den mer energisnål,
energivinsten sitter i starkare motor, elektriska fönsterhissar,
luftkonditionering och mycket annat.
Vi får inte förledas att tro att Faktor 10 bara handlar om
att få fram en effektivare teknik. Det handlar i minst lika hög
grad om rättvis fördelning av resurserna.
Nu också genomslag i Sverige
Begreppet Faktor 10 har fått genomslag i Sverige genom att Kretsloppsdelegationen
har tagit upp det.
Ursprungligen kommer tankesättet från den så kallade
Romklubben.
Internationellt är Rocky Mountain Institute i Colorado och Wuppertal
Institut i Tyskland de som leder utvecklingen. EAL
miljökapital
börjar nu marknadsföra Faktor 10-konceptet till olika regioner
och branscher. Det gäller att så tidigt som möjligt
få klart för sig vad det nya begreppet har för påverkan
inom det egna området.
- Det skall inte bara ses som ett hot utan det är också en
möjlighet för många, menar Simon Jernelöv, vd.
- Det viktiga är att vi får olika aktörer att tänka
utanför sina egna områden.
Miljöskulden 20 kronor kilot
Simon Jernelöv ger ett typexempel från Västervik. Det
gäller kväverening. Miljöskulden för kvävebelastning
räknas till 20 kronor per kilogram.
Siffran baserar sig på kostnaden för en gräszon mellan
en åker och ett vattendrag. Det är priset för jordbrukets
miljöbelastande kväveutsläpp.
När kväverening införs i avloppsverket blir kostnaden
omkring 1.000 kronor per kilogram. I Västervik såg de ansvariga
i kommunen en möjlighet.
Billigare rening
- Kyrkan har ett stort markområde brevid reningsverket. Det utnyttjas
nu för rening av kväve. Kostnaden blir bara 25 kronor per
kilogram, betydligt mindre än den tusenlapp som konventionell rening
kostar.
- På det här sättet vill vi få folk att tänka
i nya banor.
EAL Miljökapital har gjort en utredning om industrins inställning
till Faktor 10 genomförandet på uppdrag av IUA. Det visar
sig att en reduktion av resursförbrukningen med en faktor två
till fyra är fullt möjligt utan några styrmedel. Om
vi skall gå längre fordras en starkare styrning.
Marknadskrafterna signaleras
- Det är viktigt att påpeka att det inte handlar om något
planekonomiskt tänkande, menar Simon Jernelöv.
- Det gäller att ge de rätta signalerna till marknadskrafterna.
Avgifter på resursförbrukning och miljöbelastning är
lämpliga medel.
LO har intresserat sig för rapporten och har gått vidare
med utredningar i olika branscher. Framför allt handlar det om
sysselsättningseffekter av tänkandet.
Energi har fått kosta
Energikostnaderna har varit så låga att en åtgärd
som minskar arbetsinsatsen alltid lönat sig, även om den kostat
mer energi. Det vill LO ändra på.
- Vi vill också studera hur olika företag kan få nya
insikter genom att tänka i de banor som Faktor 10 innebär.
Ett företag som är är specialiserat på diskhanteringen
i storkök har genomgått ett nytänkande. Tidigare sålde
den diskmaskiner och diskmedel. Ju mer diskmedel som gick åt desto
mer fick företaget sälja till restaurangen.
Korta utredningar Ger nya vinklar
Nu tänker de istället i funktionen ren disk. De tar betalt
per diskad tallrik. Helt plötsligt ligger det i företagets
intresse att minska mängden diskmedel.
- Så här vill vi jobba på: Det ska vara snabba korta
utredningar som ger nya infallsvinklar. Drar utredningarna ut på
tiden förlorar vi tempo. Då måste utredningarna ta
hänsyn till de förändringar som ändå sker
under resans gång.
|