Energiskog renar avloppsvatten i Skåne

Odling av energiskog med förädlade sorter av Salix ökar stadigt i Sverige och det finns idag omkring 18.000 hektar planterade.
Energiskog är också en mycket inressant gröda för rening av avloppsvatten.
Kenth Hasselgren, VBB VIAK, Malmö och Stig Larsson, Svalöf Weibull AB, ger oss lite fakta på området.

Det finns idag ett snabbt växande intresse för kretsloppsinriktade lösningar. Kommuner är angelägna att öka inslagen av miljövänlig och uthållig hantering av sina restprodukter. Mycket talar därför för användning av näringsrika restprodukter från samhället (till exempel avloppsvatten, avloppsslam, kompost, lakvatten från avfallsupplag, urin, askor och industriella avfallsfraktioner) som alternativ till konventionella gödselmedel, särskilt i grödor som inte är avsedda till livsmedel.
Restprodukter kan öka lönsamheten
Kommunala reningsverk i Sverige tar emot cirka 35­40.000 ton kväve, 6­7.000 ton fosfor, och 15­20.000 ton kalium årligen. Dessa mängder näringsämnen motsvarar hela 20 procent av det totala handelsgödselbehovet i det svenska jordbruket. Handelsgödselanvändningen i energiskogsodlingar står för fjärdedelen av kostnaderna att odla fram energiskogsflis. Användningen av restprodukter från bland annat kommunala reningsverk som näringsgiva skulle därför förbättra lönsamheten betydligt för energiskogsodlingar.
Kretslopp i Kågeröd
Det pågår redan försök med att bevattna energiskog med avloppsvatten i flera kommuner (bland annat Svalöv, Bromölla, Åstorp). Vid det kommunala reningsverket i Kågeröd i Svalövs kommun planterades våren 1992 energiskog på 25 hektar omställd åkermark. En mindre del av arealen avsattes för ett demonstrationsprojekt med avloppsvattenbevattning. Fälten planterades med olika Salix-sorter från Svalöf Weibulls AB. På försöksfältet placerades grundvattenrör för nivåobservationer och provtagning av ytligt grundvatten.
FÖRETAGSSTÖD
VBB VIAK i Malmö har medverkat vid upprättande av handlingar inför miljöprövningen, samt bistått kommunen med successiv uppföljning och utvärdering av drift- och projektresultat med hänsyn till biomassproduktion, reningseffekter och eventuella miljöstörningar. Utvärderingen har finansierats av Svalöv kommun tillsammans med anslag från Stiftelsen Lantbruksforskning, Energimyndigheten, Vattenfall Utveckling AB och VA-Forsk. En slutrapport kommer att publiceras under hösten.
Man kunde konstatera att bevattningen gav positivt utslag redan under första årets bevattning, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att marken legat som intensivodlad åkermark med tämligen hög näringstillförsel och att det regnade rätt mycket det året.
Markant tillväxt
Under följande år ökade tillväxten markant och höjden på flera av skotten i försöksrutorna nådde 6 m. Avkastningen vid den första provskörden, efter tre år, var hela tre gånger högre på de avloppsvattenbevattnade ytorna i jämförelse på ytor som inte bevattnades.
Analysdata av näringsämnen i markvatten i odlingen visade på en mycket god reningseffekt som hittills överträffat den konventionella reningen i avloppsverket.Inget läckage av näringsämnen ner till grundvattnet kunde konstateras. Idag bevattnas 13 hektar energiskog med biologiskt behandlat avloppsvatten från Kågeröds 1.500 invånare. Hela mängden avloppsvatten under sommarhalvåret tas omhand i energiskogen, medan tills vidare kemisk rening sker under vintern. Nästa fas i utvecklingen är lagring av vattnet under vintern för att helt komma ifrån den konventionella avskiljningen av fosfor- och kväveföreningar.
Fler Efterföljare
Intresset för försöket vid Kågeröd har varit stort från kommuner runt om i landet, både med inriktning att ta hand om avloppsvatten från reningsverk och lakvatten från soptippar.
Flera andra kommuner kommer att plantera energiskog till våren för vattenrening.
Eftersom det även inom EU finns intresse för miljövänliga tekniker att rena vatten har ett EU-projekt med titeln ”Short Rotation Willow Coppice for Treatment of Municipal Wastewater” startats i år inom det så kallad FAIR-programmet. Svalöf Weibull AB är koordinator för projektet.
I projektet skall de tekniska, biologiska och ekonomiska förutsättningarna att odla energiskog som vegetationsfilter i medverkande länder för rening av avloppsvatten undersökas.
Från Sverige deltar förutom Svalöf Weibull AB även Sveriges Lantbruksuniversitet, Statens Smittskyddsinstitut och VBB VIAK. I Sverige har ett av projektets försöksfält placerats vid Roma på Gotland.
Nya marknader
Att finna miljövänliga tekniker där värdefulla naturresurser kan återanvändas kommer att få större betydelse i framtiden. Det finns ett motstånd mot att ytterligare centralisera stora reningsverk. Man söker hellre lokala naturnära lösningar.
Exempel finns på hur större städer, som har bra fungerande centrala reningsverk, skapar alternativa lösningar för samhällen i sina randområden.
Att anlägga nya ledningssystem för anslutning till centrala reningsverk ställer till stora problem.
Semesterbyar
Det finns också situationer med till exempel semesterbyar och liknande som har en mycket hög belastning av avloppsvatten sommartid, som är svåra att ansluta till centrala reningsverk. En lösning här kan vara odling av energiskog som avloppsreningsfilter.
Torra områden
Inom vissa områden i södra och centrala Europa har det tidigare inte varit tal om att odla energiskog, eftersom energiskog är mer känslig mot torka än många andra lokala grödor.
Det hela kommer i ett annorlunda läge om avloppsvatten kan utnyttjas. Restriktionerna för hantering av avloppsvatten har dramatiskt skärpts i Europa, vilket gjort att man plötsligt blivit intresserade för odling av energiskog. Systemet utgör också en billig lösning på avloppsproblem i kapitalsvaga länder, såsom länder i det tidigare Östeuropa.