Artikel från Kretslopp nr 4/98

Tegelvikens skola

En sommardag besökte vi Tegelvikens skola i Kvicksund, Södermanland. Dagen efter skulle man ha slutbesiktning för inre arbeten. Skolan är 1,5 parallellig 0 - 9 med integrerad skolbarnomsorg och dagis. Den utgör ett fint exempel på vad som kan göras i samarbete mellan kommun, föräldrar, personal, elever och inte minst deltagande företag.

Skolan är uppdelad i tre enheter med vardera all verksamhet från 1 års ålder till 16 år. Skapad och driven med mycket hög grad av föräldraengagemang. Den är byggd efter ekologiska principer och i samverkan mellan två kommuner i två olika län. Skolan skall också fungera som bygdens hus med samlingssal, kafélokaler för föreningsverksamhet och fritidsgård.

Väl planerat
Vi står på skolgården och tittar mot söder ut över planteringarna mot de av schaktmassor skapade kullarna. Det är ingen slump att det ligger som det ligger berättar Bengt Strandberg, arkitekten.
- Vi började förstås med att lägga huset på den högsta platsen och samtidigt med ryggen mot norr och de kalla vindarna och vägen. Huset öppnar sig mot söder och skolgården. Fasadytan mot söder är alltså betydligt större än den mot norr.
Varje klassrum har en egen entré så man kommer direkt ut på skolgården. Alldeles utanför finns ytor av sten, som följs av asfalterade, grusade och till sist gräs och kullar.

Olika trädslag
Träden planterade vi redan förra säsongen så de skulle hinna växa till sig lite. Det är flera olika sorter. Men vi har undvikit björk i anslutning till friskluftintagen, som är inbyggda i stora huvar som syns lite varstans. Häckarna är vidjor, av salixsticklingar, som stuckits i backen, rotat sig snabbt och nu växer till sig.
Det medför att vi redan från början får lite rumslighet på skolgården. Buskarna som är planterade runt om tar ju några år på sig att växa till. Bakom skymtar vi vassodlingen och dammarna som är en del av VA-systemet och som tar hand om gråvattnet, alltså BDT-vattnet, från duschar, tvätthoar och så vidare.

Föräldrar
- Det som jag också tycker är intressant, säger rektor Ulf Carlsson är att hela den här utemiljön har skapats av landskapsarkitekt, Bo Karlsson, tillsammans med en föräldragrupp.
Detta är karakteristiskt för hela projektet. Varje växt är noga utvald och granskad också exempelvis ur allergisynpunkt. I nästan alla faser och områden har föräldrar och personal-engagemanget varit starkt.

Allvar 1995
Redan 1990 insåg vi att vi måste bygga ut den befintliga skolan i Kvicksund och jobbade 1993 fram en förstudie.
Men plötsligt en dag så var det en stor bild i tidningen av de båda kommunråden i Västerås och Eskilstuna som skakade hand mitt på Kvicksundsbron och sade att nu skall vi samverka och satsa i Kvicksund. Det blev en tydlig signal från högsta politiska nivå och det gav snabbt reaktioner.

Områdesplan
Arbetet med en områdesplan för Kvicksunds tätort som omfattade både den delen som ligger i Västerås kommun och den i Eskilstuna inleddes. Respektive kommunfullmäk-tige och länsstyrelse fastställde planen. Eskilstuna var ju då redan långt gånget med skolplaneringen och det bidrog förstås till att skolan hamnade på Eskilstunasidan.

Programarbete
1995 kom man då igång med själva programarbetet. En grupp med Ulf Karlsson, rektor vid Tungbo skola, kommundelschefen Rolf Bjurnell, Birgitta Sandberg, utvecklings- ansvarig för barn och skola i kommundelen samt Roland Larsson från kommunens fastighetskontor bildades.

Ett måldirektiv om hur många barn som skulle in och att skolan skulle ha en ekologisk inriktning, plats och budgetram fanns. Bengt Strandberg blev anlitad för programskrivningen.

Medbestämmande
- När jag kom till första mötet, berättar Bengt började vi från scratch.
- Det har varit väldigt positivt för mig, att när jag sedan också fick uppdraget rita huset att ha fått vara med i dessa diskussioner.
Till denna projektgrupp kopplade vi två stycken referensgrupper med vardera cirka tio personer. En grupp som representerades av i princip föräldra- och för-eningsrepresentanter och en grupp av personal från i första hand barnomsorg och skola. Där träffades vi kontinuerligt vecka efter vecka, båda grupperna, blötte och stötte frågor hela tiden. Grupperna sammanslogs snart till en.

Bengt gjorde sina ringar på hur det skulle kunna se ut och vi tillbaka igen och diskuterade. Allt fördes på ett teoretiskt plan och inte från byggnadsskisser. Det medförde ett medbestämmande som redan från början satte sin prägel på projektet. När vi senare gjorde de första skisserna så blev huset för stort och dyrt och vi vi fick börja pruta. Det skedde med väldigt fint ansvarstagande från alla inblandade. Det har också varit en väldigt fin politisk stöttning i alla partier framhåller, Ulf Carlsson.

Arbetsgrupper
Sedan kompletterade vi projektgrupperna med olika arbetsgrupper, berättar Ulf Karlsson.
En grupp jobbade med allergi och säkerhet, en jobbade med miljöfrågor, en annan med det estetiska, idrott, köksgrupp, utemiljö som jobbade med landskapsarkitekten. Totalt blev över hundra föräldrar involverade i arbetet.

Arbetet gick till så att vi i referensgruppen gav allergi- och säkerhetsgruppen exempelvis frågan: Är nu det hela anpassat för de synskadade? Det medförde till exempel att det blev mer kontraster i färgvalet vid dörrkarmar, dörr och vägg. Eftersom många föräldrar som var med också hade handikappade barn, så tillfördes vi en otrolig kompetens. Det fanns ju också faktiskt flera arkitekter med bland föräldrarna, även det en styrka.

Ett exempel på vad föräldragruppen tillförde var när vi satt och summerade ett studiebesök som vi gjorde till en annan skola. Vi tyckte intrycken var mycket positiva allihop tills plötsligt en av föräldrarna sa motsatsen och frågade om vi inte tyckte att det såg ut som ett sjukhus.

Nu var ju i och för sig inte vår avsikt att i det besöket titta på utseendet utan mest på pedagogiken i skolan, men det visar hur viktigt helheten som i sin tur består av alla detaljer är.
- Jag återkommer gång efter annan, märkar jag säger Ulf Karlsson till värdet av detta föräldraengagemang. Vi som jobbar i skolan, vi blir väldigt fokuserade på undervisningen - pedagogiken.

Tidsplanen
Vi jobbade från oktober till lucia med programmet. Sedan skedde upphandling av konsulter med programmet som underlag Under vårvintern 1996 började projekteringen.
Medan konsultupphandlingen pågick så fick arbetsgrupperna tillfälle till eftertanke. Sedan ritade vi huset så att planlösningen var klar precis till semestern och under hösten ritade vi fram resten som var färdigt till julen 1996. Upphandling av entreprenörer (generalentreprenad) SIAB antogs i mars och sedan övergick det till NCC genom deras köp av SIAB.

Bygget kom igång våren 1997 och nu i juni 1998 är det färdigt. Vi har invändig slutbesiktning i morgon och börjar därefter bära in möblerna. Det som sedan återstår är markarbeten. Skolan skulle vara och blev också färdig till skolstarten.

Styrelse
Även fortsättningsvis kommer föräldrarna att vara aktiva, berättar Ulf Karlsson. Vi har redan valt representanter till föräldrastyrelsen. Även grupperna kommer att fortsätta med liknande utformning som under projektering och byggtiden.

Markarbetena
I princip finns alla träd som finns i Sverige planterade här. Vi kommer att i verkligheten kunna se hur ett lindblad ser ut istället för att se det i en bok, inflikar Ulf Karlson. Det är en del av pedagogiken.
Vårt problem säger markansvarige Ejno Pusa, är att det är så blött. Vi har 26.000 m² gräsmatta som vi inte kunnat gå ut på och det ger oss problem. Nu har vi tre till fyra maskiner och tolv man i gång. Vi har mer än dubblerat styrkan nu under semestern för att bli färdiga i tid, fortsätter han.

Ett annat problem är också"att vi både skall vara först och sist på bygget. Det är vi som shaktar iordning så man kan komma igång och det är vi som ser till att det blir snyggt när allt är klart. Det är en bra tid för oss att jobba nu, när tjälen gått ur marken. Det går att få saker att växa, de hinner rota sig innan vintern, så på så sätt är det bra. Marken är både bra och dålig säger Pusa. Den blir nog bra att växa i men den släpper igenom fukten dåligt. Det är mycket Mo i den. Den är som när ett läskpapper suger åt sig vatten väldigt kvickt och är dåligt att släppa ifrån sig det.

Utsmyckning
Också här har vi jobbat annorlunda berättar de. Vi har haft en konstpedagog som jobbat ihop med barnen.
Sen ser vi här i ett område naturlek, gungor, klätterträd, hopplek och beachvolleyboll. Där har vi en zon med grus och sand och ett och annat träd. Bakom fortsätter gräsplan och asfaltplan med mer utrymme för fri lek. Till vänster så kommer skolträdgården och bakom så har vi rotreningsanläggningen för gråvattnet.

Idrott och motion
Gymnastiksalen som ligger här har storleken av en halv handbollsplan. Också där hade vi en lång diskussion, berättar Bengt Strömberg. Idrottsklubben som finns vid idrottsplatsen en dryg kilometer härifrån, på andra sidan åkern ville ha en fullstor hall för innefotboll, innebandy och handboll.
Det var dock inte motiverat av skolans behov men vi har gjort det möjligt att senare bygga ut hallen.
Vi samverkar förstås även i fortsättningen med idrottsföreningen här i Kvicksund. Det finns en nyanlagd gång- och cykelväg som förbinder skolan med föreningens idrottsplats.

Driftekonomin
Västerås och Eskilstuna kommuner har gjort upp om ett antal platser som Västerås garanterar. Den närliggande marken hör till Sundbyviks gård. Det här är ett gammalt vikingalandskap. Ett flertal gravar finns i närheten. Det är ju ganska naturligt om man tänker på att detta alltid har varit en av de smalaste passagerna över Mälaren.

Skolträdgården
Här finns den kommande trädgården som också skall kompletteras med ett växthus. här skall barnen arbeta med sina egna odlingar och det är viktigt med tanke på kretsloppet. Man tar sin kompost. Varje enhet kommer att ha sina egna kompostbehållare. Det kommer att användas i skolträdgården.

Ingen matsal
Barnen äter i varje hemvist. Maten tillreds dock centralt och barnen får hämta maten och rulla in och servera sina kamrater. Man kan också laga till vissa saker själva för det finns en fullstor spis och kyl i varje enhet. På det här sättet så har vi kunnat fördela ut den yta som matsalen annars haft på de olika enheterna. När man inte äter så kan då ytorna och borden användas för andra uppgifter i undervisningen eller på fritiden. Varje hemvist består av ett stort arbetsrum, ett mindre arbetsrum och ett litet rum. 90- 95 kvadratmeter per klass! Lastgården
Alla transporter kommer till baksidan och barnen kommer inte i närheten av dessa fordon. Här finns också övrig avfallshantering och pelletsvärmecentralen.

NCC Miljöplan
Håkan Petterson platschef för NCC, berättar att företaget har en objektanpasad miljöplan för bygget. Den ger noggranna instruktioner om hur man skall bete sig i olika sammanhang och var avfall av olika slag skall ta vägen. Alla de i bygget inblandade är överens om att det är ett bra samarbete. Byggbesiktning har skett löpande och det som återstår vid slutbesiktningen är nästan bara en formaliadel.
Man kan inte annat än att slås av hur vackert det är när vi står och ser ut över nejden med rapsfältet i bakgrunden.

Returbehållare
Intill pelletscentralen finns returbehållare för sorterat avfall och en jordkällare. Den rymmer ett halvt års förbrukning av potatis vilket också i förlängningen till stor del är tänkt att odlas här på skolan och av bonden i närheten. Barnen skall alltså kunna få vara med och sätta potatisen på våren, sköta odlingarna och sedan ta upp den på hösten, för att därefter hämta in potatisen till produktionsköket.

Den kokta potatisen körs sedan in till respektive hemvist där eleverna skalar den och lägger skalen i sin egen kompost som i sin tur läggs ut på odlingarna. När de sedan behöver gå på toaletten så tas vattnet om hand och i slutändan används näringen som gödsel. Alltså det fulländade lokala kretsloppet.

Byggnaden
Huset vänder ryggen mot norr och mot vägen, öppnar sig mot söder mot skolgården. Huset är uppdelat i tre delar och dessutom har vi gjort en indragning bara för att det skall se trevligare ut.
Vi har försökt bryta ned de olika fuktionerna i olika delar och vi har fått synpunkter på hur många hörn det egentligen finns på det här huset.

Korridor
Vi går i skolkorridoren med dekoration på väggen som visar avgjutna händer - Vilken lycka det kommer att vara om tjugo år när man går i den här korridoren och ser, nämen där är min hand säger rektorn, konstnären heter Mats Lindberg. Den här tronen är också en del av den konstärliga utsmyckningen. Där kommer kanske ett födelsedagsbarn att få sitta och runt om på utskjutningarna på väggen kan man ställa värmeljus, det kommer att bli en upplevelse och även där borta Jakobs stege. Tegel kommer från tullkammaren i Eskilstuna och även från det gamla tegelbruket som fanns här i sammhället. Bara för att försöka ge kopplingar bakåt, sådant gäller också för möbler. Vi kommer att ta med vissa möbler från Tungbo skola som kommer att avvecklas.

Tre delar
Varje tredjedel av skolan innehåller dagis 1 till 5 år, en förskoleklass med 6-åringar, sedan är det barn från 7 till 16 år i en 1 till 9 klass.
Alltså finns det i varje sådant här spår barn från 1 år till 16 år. Med ett individuellt arbetssätt så finns ju här alla möjligheter att ta tillvara varje barns möjligheter på bästa sätt.

Förskolebarnen har egen lokal med skyddad innegård som man ser genom fönstren här i gallerian. Längs väggarna i gallerian kommer också barnens teckningar att hängas upp.

Varje åldersgrupp har ett eget hemviste med egen ingång, större arbetsrum och två mindre rum som också fungerar som ett kök. Genom att alla åldrarna finns i det här spåret så är det inget som säger att ett speciellt barn måste gå hela året i årskurs 1 utan kan ju istället viss tid vara med 2:orna och 3:orna.

Målen skall styra verksamheten, det måste ju också skapa större motivation hos varje barn. Vi kommer också att vara uppkopplade mot gymnasieskolan med datanät. Vi har även ett lokalt nät. För de allra duktigaste barnen kan man då i en framtid tänka sig att de får undervisning direkt från Eskils-tuna i till exempel matte.

Samlade salar
Gemensamma salar ligger samlade längs en korridor i det sammanbindande delen av huset mot norr. Det gäller produktionskök, NO-salar, trä, metall- och syslöjd, ateljé, skolsyster personalrum, mediatek, läs och skrivstudio, musiksal, sam-lingsal, hemkunskap och expedition.

Det finns också direkta samband mellan olika rum för att så enkelt som möjligt ge möjlighet till samverkan mellan olika ämnen, exempelvis bild och slöjd. Ej så detaljerat Schemat kommer därför att inte bli fullt så detaljerat som vi kanske annars är vana vid från skolan.
I den praktiska undervisningen skall vi ta tillvara möjligheterna till samverkan och flexibilitet, säger Ulf Carlsson.

Personalgrupp
Samma personalgrupp har ansvar för barnen från lägsta ålder upp till 16 år. Det ger ju en mycket stark kunskap om barnen och skapar en trygghet.
- Vi har grupperat barnen som 6 till 7 åringar, 8 till 9 åringar och så vidare och hoppas att få bort det gamla stadie- och årskurstänkandet. Vi vill se det som en nioårig grundskola.

Kombitjänster
Lokalvård och kök har kombinationstjänster så att man vid olika tillfällen kan förstärka varandra, till exempel kan köket behöva hjälp vid vissa tillfällen, likaså kan fler hjälpa till med städningen när så behövs. I varje spår jobbar man som ett arbetslag som i sin tur är uppdelade i tre team. Det betyder att jag som skolledare också lagt ut ledningsuppgifter i arbetslaget. Dessutom ingå viss servicepersonal i laget. Dessutom finns vissa övergripande funktioner som IT-samordnare och Kulturansvarig och elevvårdspaketet. Utanför NO-salen finns också ett växthus som kan användas.

Två mentorer
Varje sådan grupp, 2 till 3, 4 till 5 och så vidare kommer att ha två mentorer. Båda dock inte alltid närvarande.

Maten
Huvudmålet lagas i produktionsköket. Den hämtas till respektive hemvist. Där har man sitt eget porslin i ett skåp och man dukar upp på några bord som sedan också kan användas till andra ändamål. Det smutsiga porslinet stoppas in i diskmaskinen och diskas. Diskbänken behövs ju ofta i klassrum också för andra ändamål, som exempel teckning.

En sanndröm
Det är en dröm att få den här chansen som skolledare, säger Ulf Karlsson. Inte mindre intressant när dessutom huset kommer att användas till mycket mer än undervisning också. Att hela byn engageras, att det blir som bygdens hus.

Lennart Ljungblom, text & bild