Artikel från Kretslopp nr 4/98

Östratornskolan i Lund

Vi har byggt ett fullskaleexperiment, sa den med rätta stolte projektledaren från Lunds kommun om de nya byggnaderna på Östratornskolan. Skolan, som ursprungligen är från 1970, kompletterades 1996-97 med tre nya hus för åk 7-9 samt en administrationsbyggnad. I det nya projektet har den ekologiska anpassningen drivits mycket långt.

Återbruk och demonterbarhet
Energiåtgången för en återbrukad, begagnad tegelsten är bara 2 procent av den energi som går åt för att framställa en ny. Östratornskolan är byggd med återbrukat tegel, något som dessutom gjort tegelväggarna mycket livfulla och vackra. I skolan sitter också att antal vackra begagnade fönster.

Konstruktioner och material är valda bland annat för att underlätta en framtida demontering av byggnaden. Det innebär att man undvikit målning och annan ytbehandling liksom flerskiktskonstruktioner som kräver till exempel limmer, primers, spackel och avjämningsmassor.

Lite byggkemikalier
Så får den råa betongen vara golv i korridorerna, tegelväggarna är bara eller säckskurade med kalkbruk som går lätt att ta bort, trägolven ligger flytande utan lim eller spik. Detta arbetssätt har också gjort att det i Östratornskolan finns bara cirka 4 ton byggkemikalier mot "normalt" cirka 80 ton.

Värme och ventilation
Skolan har vattenburen golvvärme med en egen gaspanna som värmekälla. Om skolan behöver kylas kan vätskan i golvvärmesystemet ledas ut till två tre fläktar med kylbatterier på natten. På så sätt kyls betongbjälklagen av under natten.
Ventilationen sköts av ett självdragssystem där luften tas in via tilluftstorn och leds i kulvert under huset. Så småningom ska en av frånluftsskorstenarna kunna värmas med värmeslingor kopplade till en solfångare på taket. Detta kommer att ge självdraget extra skjuts på sommaren när temperaturskillnaden mellan ute och inne är liten.

Kretslopp
Att skapa och synliggöra kretslopp är en viktig ambition för skolan. Näringsämnenas kretslopp är representerat av grönsaksodlingar, vars produkter äts i skolans matsal och en stor varmkompost, där matrester hamnar och så småningom blir jord till odlingarna.
Avfallet från människor, urin och fekalier, tas omhand av en bonde och blir gödsel. Östatornskolan har skapat ett eget lokalt kretslopp för vatten. Regnvatten tas omhand och används till toalettspolning. Urin och fekalier separeras och hämtas. BDT-vatten renas fullt synligt och påtagligt en rotzonsanläggning på skoltomten.

Sveriges representant
Östratornskolan har valts ut som en av de två byggnader som ska representera Sverige i projektets världsfinalen i Vancouver 1998. Bra gjort!

Bra arbetsmarknad
Högskolan har genomfört nogranna uppföljningar på de examinerade och arbetsmarknaden för dem är mycket god. Endast cirka 1,5 procent står i dagsläget utan jobb vilket är ett mycket bra resultat, påpekar Lennart Widenfalk med en viss stolthet. Han betonar också vikten av praktiken och examensarbetet, 30 procent har fått sitt första jobb den vägen säger han.

Miljörevision och miljöledning
Traditionellt får de flesta jobb inom VA-området men numer får flertalet arbete med miljöledning och miljörevision. Andra områden som man jobbar inom är avfall, trafik, gator/vägar, energi, luftvård och geografiska informationssystem.

Väl omhändertagen
På min fråga om det inte känns vilset för en sörlänning och flytta till Luleå för att plugga i fyra till fem år svarar Lennart Widenfalk att det är tvärtom. - Det kanske känns ensamt i början men redan efter en vecka eller så känner man sig normalt mycket väl hemmastadd. De nya eleverna brukar betona just att man blir så väl omhändertagen av personal och studiekamrater, som kommer från hela landet, från Ystad i söder till Kiruna i norr. Dessutom ökar nu också det internationella utbytet starkt, avslutar Lennart Widenfalk.

Lennart Ljungblom, text

Faktarruta/Östratornskolan