Artikel från Kretslopp nr 7-8 97

TILL KRETSLOPP HEMSIDA
Våtmarksrening

Nollutsläpp målet på Kungens Tullgarn

Minsta möjliga vatten och föroreningar skall läcka ut till recipienten. Det är målet för den vattenrenings-anläggning som Rune Östensen byggt upp på Tullgarns slott.
- Allt vatten skall avdunsta till atmosfären så det skall inte ske några utsläpp till viken här utanför. Mitt mål är att bygga en anläggning som fungerar de närmaste femtio åren.


Reningsanläggningen som Hans Majestät Konungen invigde i våras, är byggd på den teknik som antroposoferna utvecklat vid Rudolfs Steinerseminariet i Järna.
Rune Östensen är ansvarig för såväl drift som underhåll av anläggningen i Tullgarn. Han är den som utvecklat järnaseminariets vattenreningssystem under de senaste sex åren. Växtlighet och kompostering är en del av parkens skötsel som utförs av slottsförvaltningens personal. Tullgarns slott har årligen 15.000 besökare. Tillsammans med bofasta och restauranger motsvarar de 200 personer per dag, men tillströmningen är ojämn.
- Vissa dagar kan det bli vatten motsvarande 500 personer att ta hand om.

Tullgarn Vattenrening i tio steg
Vattnen behandlas i ett system med tio dammar. Olika processer sker i de olika stegen. Systemet är noggrant utformat med sedimentering, filtrering och luftning. De tre första dammarna tar emot det mest förorenade vattnet Där sker en sedimentering av slam, som pumpas över till slambäddar där det får torka. Slammet ger underlag för växter i filtret, dessa planteras in i slottsparken. Luftning sker i trappor som är typiska för antroposofernas vattenbehandling. Ursprunget är tankar från konstnären John Wilks, som studerade vattnets naturliga rörelser.

Långa teoridiskussioner
Den som iakttar vattnet noggrant kan se att en pendlande rörelse bildas i trappstegen. Denna rörelse är något som eftersträvas vid vattenreningen.
- Det går att fördjupa sig i långa diskussioner om de här teorierna, kommenterar Rune Östensen. Det viktiga är dock syresättning som sker i trapporna.
Speciell växtlighet har planterats in. Flera av växterna har bra förmåga att binda kväve och fosfor och de bidrar till vattenreningen. Växterna är ovanligt frodiga.

Änder håller ytan ren
- En av mina blommande favoriter är fackelblomstren, säger Rune Östensen och pekar på en mindre buske. Den är minst dubbelt så stor som de naturligt förekommande.
Även änder och andra fågelarter förekommer i dammarna. Gräsänderna betar flitigt av andmaten och håller ytan ren. Tyvärr går de också hårt åt dammkanterna och de grumlar upp vattnet.
- Jägmästaren planterade in 80 ungar i våras och det var nog i mesta laget. Det renade vattnet rinner ut i ett alkärr vid sidan om reningsanläggningen där det får dunsta. Allt vatten från vinterhalvåret samlas i kärrmarkerna och får avdunsta under sommaren.

På så sätt sluts kretsloppet så att inga föroreningar kommer ut via avloppsvattnet till havet. Endast i nödfall skall vatten släppas ut.

Autodiakt
Rune Östensen berättar att det han kan har lärt sig genom att läsa sig till kunskapen.
- Jag har läst om, och på olika sätt arbetat med vatten i tjugo år. Det har alltid fascinerat mig. Sedan har jag provat mig fram på seminariet i Järna. Det är viktigt att se helheten i naturen.

Foto: Rune Östergren - Speciellt viktigt är det att utnyttja slammet på rätt sätt. Minst vartannat år måste slammet avlägsnas och läggas för kompostering.

Bild: Rune Östergren

Varje situation unik
Varje situation kräver sin typ av vattenrening. Den anläggning som fungerar i Järna är inte den bästa på andra ställen.
- I en storstad skulle flera kvadratkilometer gå åt för ett sådant här system. Det tog också tid för folk att inse att det som slängs i avloppet syns i dammarna, olja, bindor, förpackningar med mera.
Rune Östensen visar också rester av dambindor som blir kvar. Det vore bättre om plasten var biologiskt nedbrytbar. Då skulle det inte vara några problem. Det har blivit mycket bättre. Flera börjar förstå att hålet i golvet med lock på i själva verket är en del av en trädgårdsanläggningen mitt i naturen, avslutar Rune Östensen.

Börje Åhgren, text & bild

Länkar till Novator Internet: Hemsida Företag Personer Miljö Bioenergi Energi