 Artikel från Kretslopp nr 7-8 97TILL KRETSLOPP HEMSIDA |
|
Elda rätt med vedÄven om Pelletseldningen ökar starkt i Sverige så sker den stora biobränsleanvändningen i småhus med ved. För att elda på rätt sätt krävs det en hel del kunskap om förbränningen och hur den påverkas av bränslet och pannan. Rätt eldat så erhålles både god ekonomi och bra miljö - fel eldat så ...
Bild: Focus visade på villamässan i Stockholm upp en väl utformad ackumulator som skall utgöra cent-ralenheten i ett hus värmesystem.
Till ackumulatorn ansluts de energikällor man önskar även solvärme.
Modern vedeldningsteknik som används rätt är en miljömässigt bra energiform. Bioenergi, är en förnyelsebar energikälla. Därför ger vedeldning, i motsats till kol, olja och naturgas, inte något nettotillskott av koldioxid och bidrar därför inte till växthuseffekten. Grannsämjan - Resurs att vara rädd om Dagens vedeldningen har inte alltid fungerat utan problem Lokalt kan störningarna bli stora. Vi bor tätt inpå varandra. Störningar upplevs ofta i hus med fläktstyrd ventilation, eftersom ventilationen gör att rök sugs in i huset. Stora vedupplag och ljud från motorsåg eller vedkap kan också upplevas störande. Ger din anläggning upphov till olägenheter får du räkna med att kommunens miljöförvaltning ålägger dig krav på hur du ska elda. Förbud kan också förekomma. Välj en miljögodkänd panna Krav för utsläpp av tjära från pannor infördes 1988 i Boverkets byggregler. Att en panna är miljögodkänd innebär att den vid provning, utförd av oberoende provningsinstitution, minst klarar utsläppskraven. För de allra flesta av dagens vedpannor gäller att de måste eldas mot en ackumulatortank för att de ska vara miljögodkända. Minst 1 500 l ackumulatortank En miljögodkänd panna med ackumulatortank på minst 1.500 liter ger möjlighet att elda på ett miljöriktigt sätt. Du kan elda pannan för fullt vilket ger den bästa förbränningen och lägre utsläpp av luftföroreningar. På köpet får du en bekvämare och billigare eldning. Det räcker oftast att elda en gång per dag. Under en stor del av året är effektbehovet i landets välisolerade småhus inte större än 5-10 kW, medan den angivna effekten för flertalet villapannor ligger runt 20-25 kW. En förutsättning är förstås att din panna klarar att eldas med full effekt samt att din skorsten är godkänd ur brandsäkerhetssynpunkt. Hör med skorstensfejaren. Skorstenen En skorsten byggd för oljeeldning går i allmänhet inte att utan vidare använda för vedeldning. Detta beror på:
Rätt mängd luft är viktigt Vid all förbränning förbrukas syre. Olika bränslen kräver olika stor tillförsel av luft för att förbrännas. Ved avger vid upphettning stora mängder brännbara gaser. För att dessa ska förbrännas fullständigt behövs lufttillförsel i flera steg. Luftmängden måste vara så stor att inte allt syre förbrukas. Miljögodkända pannor är så konstruerade att det finns begränsade möjligheter att minska lufttillförseln. Genom att luftmängden alltid är tillräcklig leder detta till mindre utsläpp. Hög temperatur krävs Vissa av de brännbara gaserna kräver cirka 900 grader för att antändas. Det gäller särskilt tunga kolväten som tjära. Många av befintliga gamla pannor har dåligt isolerade eldstäder. Det är också vanligt att själva förbränningsrummet är vattenkylt. Detta innebär att temperaturen i eldstaden blir alldeles för låg för att alla brännbara gaser ska antändas och slutförbrännas. Följden blir ofullständig förbränning och stora utsläpp av luftföroreningar. De mer tekniskt utvecklade lösningar som finns i de miljögodkända pannorna har alla en bättre isolering av eldstaden. Använd bara torr ved För att uppnå goda förbränningsresultat krävs inte bara en anläggning utan också ett bränsle som lämpar sig att elda. Fuktig ved ger sämre förbränning och större utsläpp av luftföroreningar. Vid eldning med fuktigare ved är det svårt att uppnå tillräckligt hög temperatur för bra förbränning, eftersom en stor del av värmen går åt för att torka bränslet. Det är även dålig ekonomi och slöseri med din arbetskraft att elda med fuktig ved eftersom ökad fukthalt i veden minskar värmevärdet. Nyhuggen ved innehåller 45-50 procent vatten, torkad ved cirka 20-25 procent. Avverka därför veden under vinterhalvåret och låt den torka under sommaren. Briketter, flis och pellets Briketter, flis och pellets är nya bränslen vars användning ökat mycket under senare år. De tillverkas oftast av restprodukter från sågverk och träindustrier. Att elda med briketter, flis och pellets är lättre än att elda med ved och ger nästan alltid lägre utsläpp av luftföroreningar. Det beror bland annat på att de har en jämn kvalitet och låg fukthalt. Pellets eldas oftast i en brännare som kopplats till den befintliga pannan. Tillförseln till brännaren sker kontinuerligt i små portioner, vilket ger goda förutsättningar till effektiv förbränning. Därför behövs ingen ackumulatortank. ELDA RÄTT Utsläppen av luftföroreningar från alla pannor är störst i uppeldningsfasen och vid varje nytt vedinlägg.
Askan ska alltid vara ljusgrå och "flyktig" när du eldat med bra resultat! Röken visar om du eldar rätt! Ett enkelt sätt att kontrollera om du har en god förbränning är att gå ut och titta på röken. Vid ofullständig förbränning får du svart rök med kraftig lukt. Gulaktig rök betyder att den innehåller mycket tjära. Eftersom du alltid har en viss mängd vatten i veden kommer röken ofta att vara vit av vattenånga som kondenserar i den kallare luften. Varmare dagar är röken vid god förbränning i det närmaste osynlig och ses bara som ett värmedaller. Mer information hittar Du bland annat i "Vedpärmen" som Novator producerat med stöd av Nutek. Du kan också beställa en broschyr som heter "Elda rätt i din vedpanna" från Naturvårdsverket. Artikeltexten är hämtad från dessa två produkter. Lennart Ljungblom, sammanställning |
|
|
|||||||
 |
Länkar till Novator Internet: | Hemsida | Företag | Personer | Miljö | Bioenergi | Energi |