Artiklar från Kretslopp nr 5 97


KRETSLOPP HEMSIDA

Vår mat är en stor energislukare

Jordbruket och livsmedelsindustrin har blivit betydligt mer effektiva under de senaste tjugo åren. Producenterna har effektivisterat sina transporter och sin lagerkapacitet, men det är hushållen som får betala priset

Vi får åka längre sträckor för våra matinköp. De små livsmedelsaffärerna försvinner till förmån för stora livsmedelshallar. Våra inköp sker mer sällan och vår förvaring av kyl- och frysvaror sker i små enheter i hemmen. En sjättedel av Sveriges energianvändning går åt till hantering av livsmedel. Mest energi förbrukas i konsumentledet, det vill säga i hushållen och på restauranger. Det visar forskningsresultat som presenteras av Naturvårdsverket.

- Det har saknats en total systemsyn på hela livsmedelshanteringen, säger Hans Erik Uhlin, som genomfört studien för Naturvårdsverkets räkning. Det är inte energikonsumtionen som styrt effektiviseringen och utvecklingen. Tvärtom livsmedelshandeln har ökat sin energiförbrukning under de senaste åren. Affärerna har satsat på större lokaler, fler kyldiskar, bättre beylsning och luftkonditionering.
Mest energi förbrukas dock i hushållen. Våra egna transporter och förvaring tar betydligt mer energi än tidigare.
- Det saknas helt enkelt en totalsyn på hushållens kostnader. Lönar det sig verkligen att åka miltals, förvara stora mängder mat i kyl-och frys i hemmet. Totalt sett kanske det blir billigare att köpa ofta i närbutiken, menar Hans Erik Uhlin. Det behövs studier som visar hur hanteringssystemet skall bli så effektivt som möjligt i hela kedjan.

I dag framstår hushållen som den största energislukaren. Hushållen har mindre möjligheter att byta ut apparater i jämförelse med en butik. En affär eller restaurang kan kanske byta kylar och frysar vart tredje år. I huhållen är det inte ovanligt med trettio år gamla apparater.
Hans Erik Uhlin menar att debatten om livsmedel har fått ett lite felaktigt fokus på transporter. Transporter har i själva verket en liten betydelse när det gäller den mängd energi som förbrukas.

Tomatodling som sker i Spanien kan ge upp till tre skördar med enbart solen som energikälla, medan en skörd här i Sverige kräver tillskott av energi utifrån.
- Men, som Hans Erik Uhlin påpekar så är det andra värden som styr vårt handlande och de mest vasinninga transporterna måste upphöra. Det bästa är en snabb effektiv transport, från odling till konsument helst utan omlastningar.



Vegetarisk kost bättre för miljön

Många restauranger arbetar på att för-bättra sin miljöprofil. Miljöanpassad mat säljer. Samtidigt kan det vara svårt att välja vilka insatser som är viktigast att göra. Därför har såväl Naturvårds-verket som Restaurangernas egen branschorganisation tagit fram instruktioner för en fortsatt miljöanpassning

Bildtext: Jim Nilsson vid Naturekonomihuset har räknat fram olika matvarors energikvoter. De nyckeltal som SHR, Sveriges Hotell och Restaurangföretagare arbetar efter bygger på att räkna fram kvoter för användning av kemikalier, energi, kravodlad mat och så vidare.

Kvoten mellan till exempel kravodlade råvaror och alla råvaror ger ett mått på anpassningen. Nyckeltal går också att räkna ut för mängden kravodlade grönsaker med en bas som kan avse restaurangens omsättning eller antal gäster.

Livsmedelshantering handlar också om att använda råvaror som kräver mindre energi. Jim Nilsson vid Naturekonomihuset har studerat hur matvalet kan påverka vårt ekologiska fotavtryck. Med den termen avses den markyta som vi utnyttjar för att leva på det sätt vi gör.

- Det är helt uppenbart att vi måste minska vår konsumtion av energi för att ta ett exempel, säger Jim Nilsson. Vegetarisk mat är betydligt effektivare. I sin doktorsavhandling redovisar Jim Nilsson olika matvarors energikvoter. Mängden energi som finns i en potatis överstiger den energimängd som krävs för att odla den. Kvoten mellan tillförd energi och energiinnehåll i potatisen är ungefär 0,8. Motsvarande kvot för griskött blir cirka fyra, det vill säga grisen kräver fem gånger så mycket energi per kilo som potatisen.

- Vi måste helt enkelt öka vår effektivitet. Samtidigt som vi också satsar på mer miljöanpassade produkter.

Studien är finansierad av Avfallsforskningsenheten vid Naturvårdsverket. Den utgör ett vetenskapligt bevis på att mer vegetarisk kost ökar vår miljöanpassning.

Börje Åhgren, text och bild.
Se även rapporten "Lantis i världen" om maten som serveras vid Lantis, Sveriges största storhushåll. Källorna till ett 30-tal matråvaror spårades, och produktionsmetoderna av råvarorna jämfördes med det ekologiska systemet.

Länkar till Novator Internet: Hemsida Företag Personer Miljö Bioenergi Energi