 Artikel nr 7/96KRETSLOPP HEMSIDA |
| ||||||||
| |||||||||
DeponiskattenBranschen vill behålla pengarnaEtthundrafemtio kronor mer per person och år kommer deponiskatten att kosta hushållen. Den fördyringen har Renhållningsverksföreningen beräknat att skatten ger.
Deponiskatten fördyrar sophanteringen. Nivån som föreslås ligger på 250 kronor per ton. Samtidigt med att skatten införs minskar också mängden sopor. Renhållningsverksföreningens deponiexpert, Thomas Rihm, beräknar att mängden sopor minskar till hälften. Arbetet med att behandla soporna kommer att vara oförändrat och till och med öka på grund av att större krav ställs på framtida sopanläggningar. - Slutresultatet blir att kostnaderna stiger från 200 kronor per ton till 700 kronor, säger Thomas Rihm. Samtidigt beräknar vi att mängden sopor till deponi kommer att minska till hälften. Den totala kostnadsökningen kommer att stanna vid 150 kronor i merkostnad per person och år. Bild: Det skulle kännas bättre om åtminstone en del av de indragna pengarna kunde komma avfallshanteringen till del, menar Weine Wiquist, vd för Renhållningsverksföreningen. Detta kommer att tillföra statskassan mellan en halv och en miljard kronor årligen från och med 1998. Dessa pengar är avsedda för att bekosta miljöinslag i sysselsättningspropositionen. Programmet för ekologisk omställning av bostäder kostar en miljard kronor, likaså programmet för Östersjöns räddning. - Detta är i och för sig viktiga insatser men vi skulle se att åtminstone någon del går tillbaka till den verksamhet som genererar medlen, menar Weine Wiquist. Deponiskatten innebär i sin nuvarande utformning att utrymmet för förbättrande åtgärder minskar. Soptaxan kan ju inte höjas hur mycket som helst. En sådan viktig åtgärd är uppstädning efter gamla försyndelser. Saneringsprogrammet för förorenad industrimark och för gamla deponier beräknas till 2,5 miljarder kronor under en femårs period. - Vi har ett behov av teknikutveckling med pilotanläggningar och forskning som kommer att kosta 100 miljoner kronor vardera per år, menar Thomas Rihm. Tillsynen av deponier behöver öka. Det tillsammans med rådgivning kostnadsberäknar vi till 100 miljoner om året. Renhållningsverksföreningen menar att svensk avfallshantering har behov av mer pengar men det är inte möjligt att höja soptaxorna mer än till cirka 1.500 kronor per år. Den höjningen kommer deponiskatten att motsvara. Carl CederschiöldSophantering behöver förnuft
- Det finns ingen anledning att transportera sopor miltals i övre Norrland. Ur miljösynpunkt är det bättre om invånarna i mindre byar eldar upp sina förpackningar själva. Utsläppen till omgivande miljö måste ändå bli mindre än vad biltransporterna skulle ge.
Det menar Carl Cederschiöld, moderat oppositionsborgarråd i Stockholm och ordförande i Renhållningsverksföreningen.- Vi måste få in sunt förnuft i sophanteringen och inte driva likformigheten in absurdum. Samtidigt måste vi komma ihåg att det är något av en mänsklig rättighet att få bidra till en förbättrad miljö. En svår uppgift för RVF är att förklara varför källsortering med minskade sopmängder samtidigt kostar mer för hushållen. Mängden sopor ökar och det gör soptaxorna också. Miljön får värde - Vi har inte betalat miljökostnaderna hittills för sophanteringen, menar Carl Cederschiöld. En traditionell soptipp har placerats på mark som inte haft något större ekonomiskt värde. Det som kostat är staket en grind, en våg och en man som skött verksamheten. Föroreningar, lakvatten och annan miljöpåverkan har helt enkelt inte värderats. Källsortering När vi nu sätter fart på källsortering och återvinning innebär det att det är först nu vi för in miljökostnaderna i hanteringen. Kostnadsfördyringen måste ses med den utgångspunkten. Insamlingen av förpackningar har på en del håll medfört klagomål. Det har inte fungerat tillfredsställande. Producentansvar - Ansvaret för hushållens sopor måste ligga kvar på kommunerna, menar Carl Cederschiöld. Det blir i slutändan kommunen som får ta hand om det som inte fungerar. Därför måste det kommunala monopolet finnas kvar. Det finns inga exempel på fungerande helt privata system någonstans i världen. BÖRJE ÅHGREN, TEXT & FOTO
| |||||||||
 |
Länkar till Novator Internet: | Hemsida | Företag | Personer | Miljö | Bioenergi | Energi |