Biodiesel – tekniken under kontroll men politiken svajar.

www.novator.se/Lennart Ljungblom

Fame/RME, RSO, HVO Diesel – ja det finns många namn på alternativ till mer eller mindre koldioxidneutrala alternativ till diesel. Poilitiken har dock lagt ett tak på FAME expansionen och istället beslutat att släppa fram HVO. 

Få industriområden har varit utsatta för så häftiga vindar som biodiesel branschen. Den konventionella tekniken (FAME/RME) fungerar bra trotts vissa återkommande problem med igensatta bränslefilter om dåligt import bränsle når marknaden. Kampanjer mot att använda möjliga matråvaror som råvara har lagt politiska marknadslock på utvecklingen och nu gäller i realiteten ett 7 procentigt tak på FAME/RME bränsle. Låga oljepriser och minskade skatteavdrag för Fame-användare vilka gäller från årsskiftet gör att många åkerier återgått till fossildiesel.

Cellulosa baserade råvaror släpps ej fram däremot petroleum industrins HVO

Förgasningstekniken av cellulosa råvaror har inte slagit igenom, främst på grund av det dåliga investeringsklimatet.  Finansiärerna tvekar, när politiken svajar.  Ett nytt teknikområde har dock fått ett genomslag. Det gäller HVO, hydrering av biooljor.  Branschen domineras av finska Neste.  Men nu investerar traditionell oljeindustri och skogsindustri från varsitt håll i ny HVO-produktion. Båda branscher med industriella överkapaciteter som söker nya marknader.

Läget för konventionell biodiesel

I Sverige använder två stora fabriker rapsolja för produktion av konventionell biodiesel,  FAME (Fatty Acid Methyl Ester) av rapsolja, som då kallas RME (Raps Metyl Ester). Internationellt används ofta soja- solros-, palm- eller returoljor.  Biodieseln är internationellt betydligt större än i Sverige. Enbart Tyskland produceras över 2 miljoner ton FAME per år.

Processen är relativt enkel. Rapsfröna pressas och oljan, RSO (Rape Seed Oil) kan användas för livsmedel eller bränsle. Ungefär 46 procent av rapsfröet blir djurfoder. Den råa rapsoljan processas sedan med metanol i en esterifieringsprocess och RME (Raps Metyl Ester) och biprodukten glycerol erhålls.

Ecobränsle AB

I Karlshamn i spåren efter KF:s nedlagda margarinfabrik pressar det globala och på stockholmsbörsen noterade AAK rapsfrön till rå rapsolja och foder i Europas största rapsoljeraffinaderi.  Intill uppförde 2006 Lantmännen Ecobränsle Sveriges första storskaliga biodiesel fabrik för att processa den råa rapsoljan vidare till RME.  2010 såldes fabrik och verksamhet till företaget Energigårdarna, som ägs av 9 stora skånska lantbruk som driver företaget vidare under namnet Ecobränsle.  Kapaciteten är nu cirka 100 000 ton.

Bränslet används främst av bussar och lastbilar samt låginblandas i dieselbränsle. Det kan även tankas som B100 bränsle på flera bensinstationer.

– Det är skillnad på RME och RME, säger Ecobränsles vd Claes Ramel och framhåller vikten av färsk råvara för ökad bränslekvalitet.

– Rå rapsolja oxiderar vilket försämrar kvalitén, men eftersom vi ligger online med AAK så använder vi endast några timmar gammal olja. Internationellt finns exempel på att rapsolja kan lagras 4-5 månader innan den konverteras till RME.

– Vår RME klarar temperaturer ner till -26 grader utan problem, säger Claes Ramel.

Perstorp Bioproducts AB

Den andra stora tillverkaren av FAME bränsle i Sverige är Perstorp Bioproducts AB som sedan 2007 tillverkar RME i sin anläggning i det stora kemiklustret i Stenungsund.  Rapsoljan köps av danska Scanola.  Perstorp Group är en globalt ledande special-kemikoncern med 1500 internationellt anställda som kontrolleras av det franska investmentbolaget PAI group.

– Av våra 150 000 årliga ton biodiesel går 90 000 ton in som låginblandning och följer den internationella FAME standarden. Resterande volym säljs som B100 diesel som ytterligare anpassats för att fungera i vårt klimat, säger Lars Lind, vd Perstorp Bioproducts.

– Vår volym motsvarar 1,5 TWh, mao gör vi cirka 14 procent av Sveriges biodrivmedel.

Nyligen meddelade Perstorp att man också köpt en norsk produktionsanläggning i Fredrikstad. som ökar företagets samlade FAME kapacitet till 250 000 ton per år.

– Vår B100 diesel Verdis Polaris Aura som framställs med fossilfri metanol har stor klimatnytta. Jämfört med mineraldiesel en förbättring med över 60 procent CO2 reduktion.

Det stora alternativet  – HVO dieseln

Det stora internationella biodiesel alternativet kallas HVO (hydrerad vegetabilisk olja). Istället för esterifiering med metanol används här hydrering med vätgas. Man får då en enklare kolvätekedja med färre syreatomer och därmed ett bränsle som direkt kan mixas eller ersätta mineraloljediesel. Det brinner också med en mindre sotande låga och har därför bättre egenskaper.  HVO är egentligen ett dåligt namn eftersom även andra än vegetabiliska oljor som djurfetter används i produktionen.  Ett annat ofta brukat namn namn är HEFA (Hydroprocessed Esters and Fatty Acids).

I särklass störst på marknaden är finska Neste med tillverkning i Finland samt i två mycket stora enheter på vardera 800 000 ton i Rotterdam respektive Singapore.  Neste levererar följande till marknaden.

• Neste Green som är 10 % NEXBTL som inblandas i mineraldiesel

• Neste Green 100 % NEXBTL förnybar diesel

• NEXBTL flygbränsle som blandas 50/50 med konventionellt flygbränsle

• Biopropan (LPG) som tillverkas i Rotterdam

• Därtill produceras olika kemikalier som förnybar nafta och isoalkan.

Den stora teknik-konkurrenten är amerikanska Honeywell-UPO med sin Ecofining process.  Det Italienska energiföretaget Eni har med den processen nyligen konverterat ett äldre raffinaderi i Venedig.  Kapaciteten är 300 000 ton HVO per år och produktion startade i maj 2014. Råvaran är palmolja. Företaget går nu vidare och konverterar ännu ett raffinaderi, (Gela) på Sicilien.

I Spanien samproducerar Repsol 160 000 ton/år HVO med mineraldiesel i raffinaderierna i Bilbao och Cartagena. I Huelva producerar Cepsa 278 000 ton/år också i samproduktion.  I Frankrike har Total med sitt projekt BioTfuel annonserat konvertering av två oljeraffinaderier, ett i Dunkirk och ett i LaMede.

Tallolja är Nordens viktiga HVO råvara. 

SunPine i Piteå, ägt av Sveaskog, Södra Skogsägarna, Preem, Kira, och Laster konverterar råtallolja till råtalldiesel som sedan skickas med båt till Preems raffinaderi i Göteborg. Där produceras Preem Evolution diesel, ett blandbränsle som företaget nu annonserar ökar till 50 procent bioinnehåll från tidigare 22 procent.  I ett första steg genomförs hydrering i ett andra en isomerisering för att förbättra köldegenskaperna.

Efter att ha investerat 175 miljoner Euro har skogsindusrrin UPM I Finland i maj i år öppnat en ny fabrik, Lappeenranta Biorefinery. Talloljan levereras i huvudsak från intilliggande massabruk.

– Den nya fabriken är ett medvetet steg i den pågående omvandlingen av skogsindustrin, säger Heikki Vappula, executive Vice President UPM Biorefining.

Av Lennart Ljungblom, Bioenergi skribent

@novatorhb2015