novator.se/2016-10-11/ Jakob Lagercrantz, 2030-sekretariatet skriver öppet brev om att Sverige inte får försitta chansen att nu påverka EU att justera sin syn på biodrivmedel. Regeringens utkast till svar på Infrastrukturdirektivet är på sin höjd en bra beskrivning av dagsläget men saknar helt strategiska visioner, skriver 2030-sekretariatet som begär aktivitet från regeringen. Regeringens svar skall vara inlämnat senast den 18 november.

2016-10-10

Anna Johansson, Infrastrukturminister
Ann Linde, EU- och Handelsminister
Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat

Kopia Erik Brandsma, GD Energimyndigheten

Kära minister,

Det är avgörande för svensk industri och för målet om en fossiloberoende fordonsflotta att Sverige har en proaktivt förhållningssätt till EU-kommissionens arbete kring biodrivmedel och transporter. Kommissionen syn på biodrivmedel går på många sätt tvärt emot den svenska, och det är bara genom att förändra i EU som vi kan stötta svensk biodrivmedelsindustri.

Svenska regeringen skall den 18e november kommentera det så kallade Infrastrukturdirektivet. Direktivet syftar till att forma en europeisk plan för en infrastruktur av alternativa bränslen. Det är en mycket viktig plan, som bygger direkt på EU- kommissionens tunga strategidokument White Paper for Transport från 2011. Här la Kommissionen i praktiken en strategi för en fossiloberoende fordonsflotta i EU, Infrastrukturdirektivet är en logisk fortsättning. Men sedan dess har kommissionens syn på biodrivmedel ändrats radikalt i en negativ riktning som försvårar för Sverige att nå de mål vi funnit en bred politisk enighet kring och där även näringslivet är starkt positiva.

Sverige får inte missa tillfällen att påverka EU-kommissionen att justera sin syn på biodrivmedel, och därigenom lyfta den svenska industrins satsningar. Låt inte rapporten den 18e november bli en lydig hemtenta med sikte på att få godkänt. Våga vara det krävande och besvärliga medlemslandet som med betydligt högre mål lyfter EUs klimatarbete.

Vi har fått se utkastet till rapport från regeringen. Det är en duglig beskrivning av dagsläget, men saknar helt strategiska visioner och utnyttjar inte chansen att visa hur EUs position riskerar att hota det svenska 2030 målet och vilka förändringar som krävs för att svensk måluppfyllelse ska underlättas. När kommissionen läser den svenska rapporten kommer de att tro att svenska regeringen står bakom den biodrivmedelfientliga hållningen som EU:s institutioner under ett par år fört fram.

Sverige har en unik ställning i Europa. Vi har den högsta andelen förnybara drivmedel i transportsektorn, vi har början på en väl utbyggd infrastruktur för laddning. Vi har en basinfrastruktur för flytande gas, och en etablerad infrastruktur för gasfordon. Allt kan bli bättre, men basen finns där. Sverige står för en mångfald av förnybara bränslen med mycket bra klimatprestanda.

EU som institution känner inte till detta. De kämpar med ett genomsnitt på 5,7% förnybart i transportsektorn, och tror sig inte nå längre än 8,7% till 2020. EU kommer alltså inte att klara det bindande målet om att medlemsländerna skall ha 10% förnybart i transportsektorn 2020, ens med de särskilda mekanismer som dubbelräkning för vissa typer av bränslen som EU introducerat.

Den rapport den svenska regeringen lämnar den 18e november är en viktig del för den sammanställning kommissionen lämnar november 2017 till Parlamentet och rådet. Kort därefter skapas en europeisk plan för infrastruktur för alternativbränslen. Det är nu vi bäst påverkar detta arbete.

Om EUs hållning kring biodrivmedel består hotas världsledande satsningar som Lantmännens etanolsatsning i Norrköping, delar av Sekabs etanolproduktion i Örnsköldsvik, Ecobränsles biodieselproduktion och Perstorps RME produktion. Satsningar på biogas som GoBiGas projektet står och stampar. Vi minskar och utarmar utbudet av biodrivmedel och hänvisas till att behålla fossila bränslen betydligt längre än nödvändigt. Förlorarna är den svenska innovativa biobränsleindustrin, de svenska miljömålen och Sveriges chans att vara det föregångsland så många efterfrågar i det internationella klimatarbetet.

Jakob Lagercrantz, 2030-sekretariatet

novator.se/2016-10-11/Lennart Ljungblom