Klimatklivet stöttar åtgärder som har en hög klimatnytta per investerad krona. De som kan söka stödet är exempelvis företag, kommuner, landsting, bostadsrättsföreningar och andra organisationer. Åtgärder som kan få stöd handlar om allt från transporter, biogas och fjärrvärme till lustgasdestruktion, infrastruktur och kommunikationsinsatser.

– Hittills har över 1000 åtgärder fått stöd; allt från stora industrianläggningar för 400 miljoner kronor till laddstationer för elbilar i bostadsrättsföreningar för 20 000 kronor, säger Nanna Wikholm, projektledare för Klimatklivet.

Från och med den 25 juli gäller nya juridiska förutsättningar för den som vill söka pengar från Klimatklivet. Bland annat finns nu ökade möjligheter att söka pengar för tillvaratagande av spillvärme från industrier. Kraven på vad som ska finnas med i en ansökan till Klimatklivet har också ändrats och förenklats.

Ansökan är öppen 7 augusti-11 september. Ansökningsformuläret och mer information om villkoren för stödet finns på Naturvårdsverkets webbplats.

Om Klimatklivet

Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid. Satsningen är en del av statsbudgeten som riksdagen beslutat om. Under perioden 2015-2020 fördelas 4 miljarder kronor till klimatsmarta projekt. Sedan 2015 har Naturvårdsverket fördelat närmare 2 miljarder kronor i stöd till lokala klimatinvesteringar genom Klimatklivet. Under 2017 delas 1,2 miljarder kronor ut, och resterande år fram till 2020 kommer 700 miljoner kronor per år att delas ut.

Klimatklivet kompletterar andra delar i regeringens klimatpolitik, till exempel handel med utsläppsrätter och elcertifikat. Åtgärder som omfattas av dessa styrmedel kan därför inte få stöd från Klimatklivet.

Fotot illustrerar projektet Mönsterås Biogas som är det hittills tredje största projektet som beviljats stöd från Klimatklivet. 22 lantbrukare och två privatpersoner från Mönsterås kommun står bakom projektet som omsluter 216 miljoner kronor varav 50 procent utgår som stöd.  Biogasanläggningen ska förädla all stallgödsel i kommunen och producera ungefär 60 GWh biogas om året. Gasen ska sedan renas och förädlas för att användas som fordonsbränsle.

Artikeln är publicerad 2017-07-17 på mediaportalen novator.se och är baserad på ett pressmeddelande som redigerats och kompletterats av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.