Category Archives: skogsbruk

Rekordstor skogsplantering – 6,7 miljoner plantor från Södra 2017

För tredje året i rad slår Södra rekord under höstplanteringen. Inte sedan efter stormåren 2005 och 2007 har så många plantor satts på hösten som under 2015, 2016 och 2017.  Framgångsfaktorerna ligger bland annat i ökad digitalisering och bättre kunskap om höstplanteringens fördelar.

Vi är väldigt glada över att lyckas slå rekord för tredje året i rad. Vår satsning på en mer digitaliserad produktion börjar nu ge effekt i form av högre volym samt bättre och jämnare kvalitet på plantorna. Skogen växer allt bättre idag och de många plantor som sätts under höstarna bidrar starkt till att denna trend håller i sig, säger Johan Jonsson, chef Södra Skogsplantor.

Fördelen med att plantera tidigt på hösten är att plantans rötter växer fast i marken direkt efter plantering vilket möjliggör en stark tillväxt under nästkommande år.

Av Södras höstlevererade plantor är 90 procent obehandlade eller belagda med mekaniska skydd mot insektsangrepp och är därmed giftfria.

Vi ser en fortsatt stor efterfrågan på våra mekaniskt skyddade plantor vilket är väldigt positivt för såväl miljön som skogstillväxten. Vi har idag dubbelt så mycket skog som för 100 år sedan och dagens planteringar kommer utgöra grunden för framtidens bioekonomi där trä kan ersätta många andra fossila material, säger Johan Jonsson.

 

Artikeln som baserats på ett pressmeddelande är publicerad 2018-01-04 på web-tidningen novator.se och har redigerats av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.

KSLA får 25 nya medlemmar – 6 till skogsavdelningen

Vid KSLA, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens sammankomst den 14 december 2017 valdes totalt 25 nya ledamöter in, varav nio i Skogsavdelningen. De sex svenska ledamöter som valdes in i Skogsavdelningen är Göran Berndes, Lerum; Lena Ek, Valdemarsvik; Katarina Mowitz, Falun; Erland Mårald, Umeå; Karin Perhans, Sollentuna; och Johan Trolle-Löwen, Nyköping. Dessutom valdes tre utländska ledamöter in: Vilis Brukas, Malmö, Assistant Director Lauri Hetemäki, Joensuu, Finland, och John Innes, West Vancouver, Canada.

Akademiens Skogsavdelning arbetar med frågor som berör skötsel och nyttjande av naturresursen skog inklusive industri och marknad i teori och praktik, specifika utbildnings- och rådgivningsfrågor, jakt samt de miljöfrågor som hör samman med näringens sektorsansvar.

Göran Berndes, född 1966, är docent vid avdelningen för fysisk resursteori vid Chalmers. Hans forskning berör främst markanvändning och energisystem samt hur dessa griper in i varandra. Göran Berndes har ett stort nätverk såväl nationellt som internationellt, bl.a. inom IEA Bioenergy och the Global Bioenergy Partnership vid FAO och han har varit huvudförfattare för IPCC:s rapport om Renewable Energy Sources and Climate Change Mitigation.

Lena Ek, född 1958, har en juristexamen från Lunds universitet. Hon är ordförande i Södra Skogsägarna och i The Forest-based Sector Technology Platform som är ett europeiskt partnerskap för forskning och utveckling inom skogssektorn. Under årtionden har hon medverkat i arbeten som rör samspelet mellan skog, samhälle, miljö- och klimatansvar. Åren 2011–2014 var hon miljöminister.

Katarina Mowitz, född 1972, är jägmästare och VD för VMF Qbera som är landets största virkesmätningsförening. Tidigare arbetade hon i tolv år på LRF Konsult i olika roller, bl.a. med tjänster riktade mot skog, juridik och mäkleri. Hon har också ägnat sig åt exportförsäljning av trävaror, produktionsplanering samt transportplanering i dåvarande Assi Domän/Skinnskatteberg Trä.

Erland Mårald, född 1970, är professor i idéhistoria vid institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet. Hans forskning ligger i skärningspunkten mellan miljö-, teknik- och vetenskapshistoria med fokus på bl.a. landskapsförändringar, miljölagstiftning samt skogs-, energi- och framtidsfrågor.

Karin Perhans, född 1979, är fil.dr och har bl.a. forskat om avvägningar mellan ekologiska och ekonomiska värden inom skoglig naturvård. Idag är hon forskningssekreterare på Formas med ämnesansvar för skog och areella näringar. Hennes bakgrund i såväl den akademiska världen som i myndighetssfären ger henne stor förståelse för olika typer av kunskapsbehov och deras kopplingar till forskningspolitik och praktisk förvaltning.

Johan Trolle-Löwen, född 1959, är VD och ägare av Sjösa Förvaltning AB. Han är civilingenjör med inriktning mot industriell ekonomi och har en förmåga till överblick över de mångfacetterade frågekomplex som krävs för en större egendomsförvaltare att hantera. Han är också ledamot i ett antal styrelser med tyngdpunkt på företag inom skog och lantbruk.

Vilis Brukas, född 1973, är forskare vid Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU i Alnarp. Han fick sin skogliga grundutbildning i Kaunas i Litauen, disputerade vid nuvarande Köpenhamns universitet år 2000 för att därefter ta upp en position som forskare vid SLU. Där har han blivit en av de främsta företrädarna för ämnet ”skogspolitik”. Han var en av initiativtagarna till och samordnare av master-programmet Euroforester, som involverar 12 skogsfakulteter inom Östersjöregionen.

Lauri Hetemäki, född 1957, är en av Europas ledande forskare inom skogliga omvärldsanalyser och skogssektoriella frågor. Han är docent i Forest Economics and Marketing vid Helsingfors universitet och byråchef på European Forest Institute. Han har varit en av huvudförfattarna till en rapport om hur bioekonomin kan utvecklas i Europa, Leading the way to a European circular bioeconomy strategy, där han analyserat vad som krävs för en grön omställning av samhället.

John Innes, född 1957, är professor och dekan för den skogliga fakulteten vid University of British Columbia, Kanada, med en grundutbildning i geografi från University of Cambridge. Hans mål är att världens skogar ska vara hållbart skötta och han är och har varit medlem i ett tjugotal internationella skogs- och miljökommittéer och sammanslutningar.

Eva Pettersson, akademiens sekreterare och VD, ser fram emot ett givande samarbete med de nyinvalda ledamöterna:
– Genom att välja in dessa ledamöter har vi ökat KSLA:s kompetens inom praktiskt skogsbruk, inom samhällsvetenskap och humaniora med koppling till skogssektorn, och även på området skogens produkter (varor och tjänster) och värdekedjor, säger Eva Pettersson.

Förutom ovanstående invaldes på torsdagen:

Allmänna avdelningen: professor Carl Folke, Lidingö, docent Per Frankelius, Stockholm, generalsekreterare Lena Johansson, Danderyd, verkställande direktör Anders Källström, Örnsköldsvik, professor Nils-Eric Sahlin, Lund, och professor Birgitta Åhman, Uppsala. Dessutom en utländsk ledamot: med.dr Gunhild Anker Stordalen, Oslo, Norge.

Jordbruksavdelningen: External Veterinary Auditor Lena Englund, Co Meath, Irland, och Uppsala, verkställande direktör Maria Forshufvud, Råå, agronom Per Hansson, Höör, agronom Bengt Johnsson, Aneby, jordbruksförvaltare Christian Negendanck, Eslöv, senior forskare Lena Rodhe, Storvreta, och professor Ivar Vågsholm, Uppsala. Dessutom landsbygdutvecklare Lena Brenner, Pålsböle, Åland, och generalsekreterare Marie Modal, Harstad, Norge.

Till hedersledamot valdes civiljägmästare Lennart Rådström, Täby, ledamot i KSLA:s Skogsavdelning sedan år 1997.

 

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien installerades år 1813 av kronprins Carl Johan (sedermera kung Karl XIV Johan). I och med de nya invalen har akademien 512 svenska och 170 utländska ledamöter, totalt 682 ledamöter. Av dessa är 16 hedersledamöter. De nyinvalda kommer att motta sina ledamotsbrev vid akademiens 206:e högtidssammankomst den 28 januari 2018.

Kungl. Skogs och Lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därmed knuten verksamhet.

Akademien instiftades år 1811 på initiativ av Karl XIV Johan och startade sitt arbete den 28 januari 1813.

Novator.se – ENERGIMAGASINET med NORDISK BIOENERGI & MILJÖ,  on line sedan 1995 är ledande på Energi och Miljö med ett extra fokus på Nordisk Bioenergi.
—————————–
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
——————————–

Agroforestry ger ökad matproduktion och bättre miljö

Intresset för agroforestry, odlingssystem där man blandar  fleråriga  växter såsom träd och buskar i ettåriga eller snabbare odlingar och betesmarker, ökar snabbt. Det finns både traditionella system med lång historia i Sverige, exempelvis skogsbete, naturbetesmarker och fäboddrift, och helt nya innovativa system på åkermark. I många länder kan agroforestry system bli den metod som räddar utvecklingen och stoppar torka och erosion samtidigt som produktionen av mat och biomassa ökar.

Den 16 – 17 november arrangeras en  konferens i ämnet på Sveriges Lantbruksuniversitets anläggning i Alnarp.

– Agroforestry är på frammarsch i världen, men det går för långsamt trots att metoden är en viktig ingrediens i att lösa utmaningen med att föda en växande befolkning och samtidigt skydda miljön, säger Henrik Brundin, från Vi-skogen och grundare till Agroforestry Network

– Vi ser fantastiska resultat i området kring Victoriasjön i östra Afrika, med ökade skördar, ökad motståndskraft mot klimatförändringarna och ökade inkomster för jordbrukarna. Så hur kan vi i Sverige och Europa lära av det som sker globalt? .

Både FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, och Europa-Kommissionen lyfter fram agroforestry-system som viktiga för att förse en växande befolkning med mat och samtidigt skydda miljön.

Agroforestry kan minska sårbarheten för effekter av ett förändrat klimat och därmed öka livsmedelstryggheten, samt bidra till att bromsa den globala uppvärmningen genom att binda in kol i växtlighet och mark. Även biologisk mångfald gynnas.

Agroforestry in Kenya
Benta Muga odlar träd tillsammans med grödor på sin gård utanför Kisumu, Kenya. Träden gör att hennes åkrar återfått sin bördighet, samtidigt som de skyddar mot erosion och brännande sol och ger dessutom foder till djuren. Foto: Amunga Eshuchi

Den tredje nationella konferensen inom ramen för agroforestry hålls i år på SLU i Alnarp med tema ”Inspiration från världen, praktik i Sverige”. Konferensen lyfter fram praktiska erfarenheter av svensk och internationell agroforestry, ny forskning samt betydelsen av marknad, ekonomi och politiska styrmedel.

Konferensen är ett forum för erfarenhetsutbyte mellan praktiker, forskare, rådgivare, beslutsfattare och andra aktörer i Sverige, men också mellan aktörer som arbetar med agroforestry i olika delar av världen.

Artikeln är publicerad 2017-11-16 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom .  Den är baserad på ett pressmeddelande.  Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

Online sedan 1995