Category Archives: Miljö

Bioenergi, Energi, Miljö, Politik och affärer

Inför EU beslutet: Bioenergin är underskattad skriver fyra svenska generaldirektörer

Bioenergin har en stor och slumrande potential i Sverige men även internationellt skriver de fyra generaldirektörerna Erik Brandsma, Energimyndigheten, Leif Denneberg, Jordbruksverket, Björn Risinger, Naturvårdsverket och Herman Sundqvist, Skogsstyrelsen i en gemensam artikel i Svenska Dagbladet med anledning av att myndigheterna tillsammans har släppt en ny rapport Bioenergi på rätt sätt.

“Frågan om förutsättningarna för framtidens bioenergi är just nu högaktuell på EU-nivå där det föreslås begränsningar som kan göra det mindre fördelaktigt med biobränsle. Frågan är inte slutgiltigt avgjord. Sveriges representanter behöver vara aktiva i de slutgiltiga besluten så att bioenergin kan fortsätta bidra till ett hållbart samhälle. Vi känner en oro för att ett EU-beslut som innebär en kraftig begränsning av användningen av bioenergi blir en stoppkloss i arbetet för den klimatomställning som måste till.”

“Bioenergi framställd på ett hållbart sätt kan avsevärt bidra till att begränsa klimatförändringarna. Därför behöver det bli dyrare att släppa ut koldioxid.”

Det skriver generaldirektörerna för fyra myndigheter inom miljö och gröna näringar i en gemensam rapport som presenteras på SvD Debatt i dag.

I rapporten är de fyra myndigheterna överens om att bioenergi som framställs på ett hållbart sätt kan spela en viktig roll i ersättningen av fossila bränslen. Bioenergi kan underlätta den energiomställning som måste till för att vi ska klara Parisavtalet som slår fast att temperaturökningen måste hållas under två grader.
Förutsättningarna och tekniken finns och mycket är redan gjort, men för att få fart på utvecklingen behövs det effektiva styrmedel, skriver de fyra generaldirektörerna i debattartikeln:

  • Höj kostnaderna generellt för klimatpåverkande utsläpp.
  • Fasa ut subventionerna till fossila bränslen
  • Låt bioenergin få konkurrera på lika villkor.

Samtidigt måste det säkerställas att uttaget av biomassa inte hotar den biologiska mångfalden.

Kostnaderna för klimatpåverkande utsläpp måste höjas till dess att utfasningen av fossila bränslen går tillräckligt snabbt.  Man påpekar att det  är viktigt att säkerställa att de åtgärder som EU beslutat om för att höja priset på koldioxid inom EU:s handelssystem för utsläppsrätter får den effekt som var tänkt.

Man noterar också att de globala subventionerna till fossila bränslen fortfarande mycket större än till förnybar energi och att bioenergin måste få konkurrera på lika villkor. I dag har EU hållbarhetskriterier för bioenergi men inte för fossila bränslen.

“Det är bakvänt att ställa höga hållbarhetskrav enbart på bioenergi och låta annan resursanvändning vara ohållbar.”

Bioenergi på rätt sätt

” Den bioenergi som är mest lönsam och har stor potential att växa globalt är restprodukter från jordbruk, skogsbruk och skogsindustri. Gallringsvirke och energigrödor kommer att efterfrågas i högre grad framöver och här menar vi att produktionen kan öka. När vi använder grenar, trädtoppar och andra restprodukter från produktionsskogar för energiändamål ersätter förbränningen av biomassan en del av den naturliga nedbrytningen i skogen.

Inom skogsindustrin finns stora möjligheter att bättre ta till vara restprodukterna och utveckla effektiv samproduktion av produkter, till exempel att göra pappersmassa och fordonsbränsle i samma fabrik. Inom jordbruket fortsätter arealen jordbruksmark att minska och åkermark som hotas av nedläggning kan i stället användas för produktion av energigrödor.

Förutsättningarna är alltså goda. Men det är inte bara att trycka på knappen. Först måste vi tänka efter och ställa krav på bioenergin så att den blir långsiktigt hållbar. Bioenergi på rätt sätt. Därför, menar vi, måste utvinning och användning av bioenergi:

  • Inte försämra den biologiska mångfalden i skogen
  • Bibehålla markens långsiktiga produktionsförmåga
  • Inte försämra kvaliteten i mark och vatten
  • Upprätthålla kolförråden i växtlighet och mark
  • Medföra klart lägre utsläpp av växthusgaser än när fossila bränslen används
  • Inte orsaka skadliga utsläpp av föroreningar
  • Garantera mänskliga rättigheter och arbetarskydd
  • Ha en låg energiinsats när den transporteras och förädlas “
Artikeln är publicerad 2018-01-30 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den baseras på ett pressmeddelande från Skogsstyrelsen samt av en debattartikel i Svenska Dagbladet. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
—————————–
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.

Miljö, Politik och affärer

EU klimatpaket långt ifrån politiskt klart!

Slappna inte av !
EU klimatpaket långt ifrån politiskt klart

EU:s stora klimatpaket har nu baxats fram ytterligare ett steg. Informationen i media är förvirrad. I svensk press framställs det som en stor seger men viss försiktighet anbefalles. Än är långt kvar även om majoriteten i parlamentet i många frågor var betryggande genom den överenskommelse som gjorts i de stora partigrupperna PPE, socialisterna och liberalerna i ALDE.

Få förstår att kunna förklara vad som gäller. Man lyckas inte klargöra för läsaren var i processen de olika ställningstaganden som görs befinner sig.  Klimatpaketet är mycket stort och har fem olika förhandlare och mängder av principer och detaljer har baxats ihop till ett enda paket.

Det är långt kvar innan de nya reglerna börjar gälla, men oklarheten påverkar näringen mycket och vinnare är de etablerade som fortsätter som vanligt och bara är glada att situationen består och därför gärna kastar så mycket grus man kan i beslutsmaskineriet och skrämmer bort möjliga investerare i nya tekniker.

Europaparlamentet och rådet antar lagarna

Europaparlamentet och rådet går igenom kommissionens förslag och föreslår ändringar. Om rådet och parlamentet inte kommer överens om ändringarna behandlas ärendet ännu en gång.

Under den andra behandlingen kan parlamentet och rådet åter föreslå ändringar. Parlamentet har makt att stoppa ett lagförslag om det inte är överens med rådet.

Om de två institutionerna är överens om ändringarna kan den föreslagna lagen antas. Om de inte kan enas försöker en  förlikningskommitté  hitta en lösning. Både rådet och parlamentet kan stoppa lagförslaget under denna sista behandling.

Det finns flera stora stridsområden. 

• Förnybarhetsmålet som parlamentet har höjt till 35 procent som några länder absolut kommer at motsätta sig. Kommissionen föreslog 27 procent. Nu föreslår visserligen parlamentet ett icke bindare mål med vissa nationella variationer också som möjliga men ändock här finns åsiktsskillnader.

• Energieffektivitetsmålet som parlamentet har sänkt till 30 procent men bindande från ett tidigare formulerat mål på 40 procent,

• Biogrödor för drivmedel, som kommissionen ville fasa ut helt men som parlamentet väljer att fortsätta med ett tak på 7 procent men man väljer samtidigt att höja målet för förnybara drivmedel  till 12 procent.  Samtidigt säger man att 10 procent skall vara avancerade drivmedel (andra generationen)

• Palmolja föreslår parlamentet att helt förbjuda från 2021. Det kommer knappast att bli möjligt. Palmoljan används i så många produkter och anses vara bra i dem kommer man då kunna förbjuda den för drivmedel om den producerats i enlighet med accepterade hållbarhetsregler.  Malaysia har reagerat skarpt och EU har känt sig tvingade att redovisa på en officiell hemsida att inget beslut är fattat rörande palmoljan utan parlamentets beslut är endast en del i en lång process. Meddelandet är lagt i munnen på EU ambassadören i Indonesien.

• Tallolja en biprodukt som används för kemi och drivmedels tillverkning var föreslagen att förbjudas för drivmedel men det kom med på listan som tillåtna. Något som svensk/arabiska Preem gärna uppskattar förstås. Det är bara en liten detalj som de flesta i Europa aldrig uppfattar än mindre förstår men i som är mycket stor i Sverige. Många fler liknande viktiga produkter finns förstås vilket kan ge komplikationer om detaljreglerarna få härja,

• Vanligt trä för energi försökte man få reglerat genom att baka in det i klimatpaketet efter att tidigare inte fått stöd för separat reglering.  Försöken att få bestämma vilka delar av ett träd som kan få användas för energi misslyckades. Nu ser det ut som om att man misslyckas med detta för en stabil parlamentarisk majoritet håller emot och för vissa Rådsmedlemmar är frågan synnerligen viktig men man kan ändå inte utesluta att någon regleringsivrare lyckas få med något i en sista politisk kompromiss. Fredrik Federley (c) kommer att medverka som representant för ALDE i de kommande förhandlingarna vilket kan vara viktigt.

Lennart Ljungblom

Miljö, skogsbruk

Rekordstor skogsplantering – 6,7 miljoner plantor från Södra 2017

För tredje året i rad slår Södra rekord under höstplanteringen. Inte sedan efter stormåren 2005 och 2007 har så många plantor satts på hösten som under 2015, 2016 och 2017.  Framgångsfaktorerna ligger bland annat i ökad digitalisering och bättre kunskap om höstplanteringens fördelar.

– Vi är väldigt glada över att lyckas slå rekord för tredje året i rad. Vår satsning på en mer digitaliserad produktion börjar nu ge effekt i form av högre volym samt bättre och jämnare kvalitet på plantorna. Skogen växer allt bättre idag och de många plantor som sätts under höstarna bidrar starkt till att denna trend håller i sig, säger Johan Jonsson, chef Södra Skogsplantor.

Fördelen med att plantera tidigt på hösten är att plantans rötter växer fast i marken direkt efter plantering vilket möjliggör en stark tillväxt under nästkommande år.

Av Södras höstlevererade plantor är 90 procent obehandlade eller belagda med mekaniska skydd mot insektsangrepp och är därmed giftfria.

– Vi ser en fortsatt stor efterfrågan på våra mekaniskt skyddade plantor vilket är väldigt positivt för såväl miljön som skogstillväxten. Vi har idag dubbelt så mycket skog som för 100 år sedan och dagens planteringar kommer utgöra grunden för framtidens bioekonomi där trä kan ersätta många andra fossila material, säger Johan Jonsson.

 

Artikeln som baserats på ett pressmeddelande är publicerad 2018-01-04 på web-tidningen novator.se och har redigerats av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.

Bilar/Drivmedel, Bioenergi, Energi, Miljö

EU förslag hotar Sveriges hållbara bioenergi

Europaparlamentets miljöutskott vill kraftigt reducera antalet biodrivmedel som får klassas som hållbara. Det är ett dråpslag mot alla de svenska företag som planerar stora investeringar på området för biobränslen. Förslaget är också ett hårt slag mot Sveriges ambition att bli fossiloberoende till år 2030. Det meddelar organisationen North Sweden Cleantech i ett uttalande.

Miljöutskottets vällovliga syfte  är att förhindra skövling av Europas skogar. Förslaget slår dock helt fel i ett land som Sverige där vi bedriver ett hållbart skogsbruk och därför har ett skogsbestånd som ständigt växer. Under åren har bioenergi kommit att bli Sveriges största energikälla där 85 procent av den totala bioenergin kommer från skogen.

– Går beslutet igenom i parlamentet kommer en stor del av de biobränslen vi idag framställer och använder att klassas som icke hållbara av EU, säger Susanne W Lindström på North Sweden Cleantech.

– Något som givetvis är ett kraftigt hot mot marknaden där företag inom grön och hållbar energi verkar.

Framtidspotentialen för biobränslen har under åren skapat många entreprenörer och vitala företag som bidragit till att Sverige som land kunnat sätta ribban högt i arbetet för ett fossilfritt samhälle.

– Om miljöutskottets beslut röstas igenom i parlamentet 2018 kommer många av dem att få se såväl sina genomförda som planerade investeringar gå om intet. Det är inte bara ett slag mot våra högt satta klimatmål utan också ett slag mot en hel industri som fram tills idag utvecklats i högsta välmåga och gjort stor skillnad i arbetet för ett hållbart samhälle.

Sverige har som mål att vara fossiloberoende till år 2030. För att nå målet måste transportsektorn reducera sina koldioxidutsläpp med 70 procent, en omställning som är helt beroende av förnybara bränslen.

– Om beslutet röstas fram blir det svårt, för att inte säga omöjligt, för Sverige att nå målet.

Sveriges gröna industrinäringar spelar en viktig roll i vårt nationella och internationella näringsliv. De spelar en stor roll för målet om ett fossilfritt Sverige och utgör framtiden för den svenska industrin. Därför behöver samtliga svenska EU-parlamentariker göra allt de kan för att hitta en kompromiss som inte sätter de föreslagna käpparna i hjulet för utvecklingen av hållbara drivmedel.

av  Susanne Wiklund Lindström, Tek. Dr. och Projektledare North Sweden Cleantech

North Sweden Cleantech är en plattform för grön teknik och ren energi i norra Sverige. Vi arbetar för hållbar tillväxt i bred samverkan med företag, akademi och andra organisationer. Vi gör det för att vi är övertygade om att grön teknik och ren energi från norra Sverige kan utveckla världsmarknaden för hållbar tillväxt. För att nå dit behövs växande företag och framtidsinriktade och jämställda arbetstillfällen.

Artikeln är publicerad 2017-10-30 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
——————————-
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
———————-
Bioenergi, Energi, Miljö, Politik och affärer

EU parlamentet mildrar förslaget att begränsa skogsbruket

Viktig EU-framgång för skogen

Hotet om ett abrupt avverkningstak för skogsbruk röstades ned i EU-parlamentet. Under en längre tid har diskussionen pågått kring på vilket sätt som man eventuellt skall räkna in skogens klimateffekter (LULUCF) som en del av hur EU skall kunna nå FN:s klimatmål för 2030 (Paris avtalet) . EU kommissionen har lagt ett lagförslag som innebär att avverkningar över den nivå som gällde 1990-2009 skulle räknas som en belastning vad gäller miljön. Det skulle med andra ord sätta ett tak på tillåtna avverkningar något som EU:s skogsländer häftigt vände sig emot, eftersom såväl skogsbruket förändras och skogarna tillväxer i Europa.  Den 13 september röstade EU parlamentet i frågan och även om man inte avvisade  kommisionens förslag så gjorde man ett antal väsentliga förändringar. Nu skall rådet (länderna) ta ställning och sedan blir det en förhandlingsprocess innan slutligt beslut kommer kanske någon gång nästa år. 

– Vi är väldigt glada över insatsen ifrån våra svenska EU-parlamentariker som arbetat hårt vilket vi ser resultat av idag. Skogen är en viktig tillgång i klimatarbetet. Det finns risk att andra intressen i Bryssel vill stoppa oss från att använda skogsråvaran i den utsträckning som behövs för att vi ska klara våra klimatmål i linje med Parisavtalet, säger Palle Borgström, förbundsordförande för Lantbrukarnas riksförbund.

– Det är nu viktigt att den svenska regeringen agerar kraftfullt inom ministerrådet för att säkerställa möjligheten till fortsatt skogsbruk för att vi framförallt ska klara klimatutmaningen, men även säkerställa de viktiga jobben, produktionen och svenska exportinkomster.

Sven Erik Hammar, ordförande för LRF Skogsägarna, säger att förslaget om tak för avverkningar vittnar om stor brist på kunskap om skogsbruket och skogsbruket klimatnytta.

– Parlamentets förslag är en klar förbättring i synen på hur skogen kan bidra till att mildra klimatförändringen säger Mårten Larsson, vice vd på Skogsindustrierna. Helst hade vi sett att regelverket helt och hållet riktat in sig på framtida potentialer. Nu finns det fortfarande med en skrivning om att beräkningarna om avverkningsnivåer ska utgå från hur skogen brukades mellan åren 2000-2012. Kunskaperna flyttas hela tiden fram och med en referensperiod bakåt i tiden kan vi inte tillgodogöra oss detta i beräkningarna.

– Forskning visar tydligt att ett aktivt skogsbruk är den bästa strategin för hur skogen kan mildra klimatutmaningarna. När skogen växer tar den upp enorma mängder koldioxid och hållbara skogsprodukter kan ersätta produkter och energi från fossila källor.

– EU-kommissionen bortser helt från substitutionseffekten, att vi undviker utsläpp om förnybara produkter ersätter fossilkrävande. Om skogen få stå för länge ökar också risken för skador genom stormar och bränder, säger Mårten Larsson.

Lagförslaget är en del av det omfattande klimatpaket som kommissionen lämnade i juli 2016. Det föreslår att integrera växthusgas-emmissioner och förändringar i land användning i 2030 års klimat och energi ramverk.

Parlamentet anser att det 2030 skall det finnas en balans mellan emissioner och absorption av CO2 i skogen och att därefter absorptionen ytterligare skall öka. För att följa detta vill man införa ett robust kontrollsystem. Ett riktvärde skall baseras på en dokumenterad nivå för perioden 2000 och 2012 en mer närliggande period än vad kommissionen föreslog som ville ha 1990-2009.

Rapportör är tysken Norbert Lins som representerar EPP (kristdemokrater). Skuggrapportör från norden är finländaren Nils Torvald som representerar ALDE (liberalerna).

Artikeln är publicerad 2017-09-19 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

 

elbilar, Energi, Miljö, Politik och affärer

Höstbudgeten: Rekordstora klimatsatsningar av regeringen

I budgetpropositionen för 2018 presenterar regeringen den största satsningen på klimat och miljö någonsin. Redan 2018 vill regeringen satsa ytterligare 5 miljarder kronor på miljö- och klimatarbetet i Sverige och internationellt för att minska utsläppen och skapa jobb och utveckling i Sverige. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

Vi fokuserar på fem områden

  • 1,4 mdr för investeringar för omställning i hela Sverige
  • 1,2 mdr för ett fossilfritt Sverige
  • 0,6 mdr kronor för levande städer
  • 1,1 mdr kronor för rent hav och miljö
  • 0,8 mdr kronor för internationellt ledarskap
Regeringens nya investeringar2017201820192020
Omställn. i hela Sverige3139720423127
Ett fossilfritt Sverige203119322433143
Levande täder56010051155
Rent hav och miljö106912961457
Internationellt ledarskap812832832
Summa206503174189714

– Klimatklivet är en av de största satsningar vi gjort. Nu tar vi ytterligare steg. Hela Sverige skall vara med ingen skall lämnas efter.  Såväl stora reformer som hushållsnära skall genomföras.

– Det skall vara enkelt billig och roligt att vara med säger Isabella Levin.

Regeringen föreslår historiskt stora investeringar på klimat- och miljöområdet. För 2018 innebär det en höjning med 109% inom utgiftsområde 20 (allmän miljö- och naturvård) jämfört med 2014.

Per Bodlund säger:

– Vi har därmed mer än fördubblat satsningarna.  Dessa satsningar visar att vi nu gör ett paradigmskifte i svensk politik,

Totalt i budgeten läggs 5 miljarder kronor på miljö- och klimat under 2018.  Av detta är 2 167 miljoner presenterat sedan tidigare i satsningar på hav, solceller Industrikliv, internationellt utvecklingssamarbete

“Det är nya pengar sedan löper dessutom gamla satsningar vidare. Nya satsningar kommer 2019 och 2020. ”

“Ungefär 20 miljarder kommer totalt att investeras i klimatomställningen kommande år om man räknar ihop bidragen från regeringen, kommunerna och det privata näringslivet. ”

På eftermiddag kommer Isabella Levin  att träffa företrädare för processindustrin  i ett rundabordssamtal rörande satsningarna i industriklivet.

Insatsområde 1 innefattar

Insatsområden201820192020
Klimatklivet80013002300
Industrikliv300300300
Energi- och klimat
rådgivning, omställning		190250335
Klimatanpassning97182182
Övrigt101010
Summa139720423127

Klimatklivet

Genom  investeringsstödet Klimatklivet kan kommuner, företag, organisationer m.fl. ansöka om investeringsstöd för åtgärder som minskar klimatpåverkan. Hittills har stöd om totalt 2 miljarder kronor tilldelats till över 1000 olika satsningar. För att möjliggöra fler satsningar och bättre kunna stötta även projekt med längre investeringshorisont förstärks programmet med ytterligare 800 miljoner kronor år 2018 så det totalt omfattar 1,5 miljarder 2018.

Industriklivet

Utsläpp från industrins förbränning och processer utgör idag omkring en tredjedel av de samlade utsläppen i Sverige. Genom Industriklivet satsar regeringen 300 miljoner kronor om året på stöd till genomgripande åtgärder för att minska utsläpp i industrin, stärka företagens långsiktiga konkurrenskraft och säkra svenska jobb. Industriklivet är en långsiktig reform som påbörjas 2018 och är planerad att fortsätta till 2040. Satsningen består både av stöd till förstudier, bl.a. detaljerade projekteringsstudier, och stöd till investeringar. Målgruppen för stödet är industrier med s.k. processrelaterade utsläpp men även universitet/forskningsinstitut.

Energi- och klimatrådgivning

Den kommunala energi- och klimatrådgivningen har gett hushåll och företag bättre möjligheter att bidra till energi- och klimatomställningen. Insatsen bidrar till att förstärka effekterna av ekonomiska styrmedel. Regeringen föreslår att det statliga stödet till rådgivningen förlängs och förstärks.

Klimatanpassning

Regeringen ska ta fram en nationell strategi för klimatanpassning under 2018.

Temaområde Ett fossilfritt Sverige

Sverige har för första gången tydliga långsiktiga mål för övergången till förnybar energi. Sverige ska ha 100 % förnybar el 2040 och utsläppen i transportsektorn, som idag är mycket beroende av fossil energi, ska minska med 70 % till 2030.

Insatsområden2017201820192020
Ökat stöd till solceller203550575965
Fossilfria transportlösningar300180200250
Ladda hemma och borta150150150
Övrigt31313181778
Summa203119322433193

Ökat stöd till solceller

Regeringen vill gynna utbyggnaden av solenergi och ökar därför solinvesteringsstödet kraftigt. Det stora intresset i kombination med begränsade resurser har gjort att det byggts upp en kö för tillgång till stödet. Regeringen vill fylla på detta investeringsstöd redan under 2017 med 200 miljoner kronor, för att beta kön samt föreslår en förstärkning av stödet med 525 miljoner under 2018. Regeringens bedömning är att stödnivån bör höjas till 30 procent för alla stödmottagare, från dagens 20 procent för hushåll.

Satsning på utveckling av fossilfria transportlösningar

Inrikes transporter står för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser och insatser är nödvändiga för att uppnå målet om en fossilfri fordonsflotta. Genom satsningen stödjer regeringen omställningen till en elektrifierad transportsektor samt genomför satsningar på utvecklingen inom bland annat biogas. Insatserna stärker konkurrenskraften för svensk fordonsindustri och bidrar till att globalt miljönyttiga produkter kan utvecklas och exporteras.

Elcyklar får bidrag i regeringens klimatsatsning

Levande städer

En mer levande stad behöver prioriteras. I städer har fler möjlighet att klara sin vardag utan egen bil. God samhällsplanering ökar möjligheten till transporteffektiva städer som samtidigt kan underlätta för resenärer att välja kapacitetsstark kollektivtrafik, gång och cykel istället för personbil.

För att öka städernas möjligheter att lösa många av dagens miljö- och klimatutmaningar har regeringen inrättat flera verktyg, bl.a. Stadsmiljöavtalen och Klimatklivet. Dessa stöd kompletteras nu med det nya stödet för gröna städer samt en elfordonpremie för att fler ska välja cykel för sina dagliga resor. Stödet för levande städer fördubblas 2019 och 2020.

I städerna finns många olika möjligheter att ersätta bilresor med andra färdmedel. För att på ett kraftfullt sätt förbättra förutsättningarna att pendla och transportera sig klimatvänligt avsätter regeringen 350 miljoner kronor 2018 till en elfordonpremie för köp av elcykel eller elmoped. På så sätt kommer stora grupper av tänkbara cykelpendlare att kunna få tillgång till eldrivna fordon och ha lättare att välja bort bilresor.

Utgångspunkten är en 25%-ig premie för de vanligaste elfordonen som t ex elcyklar, men max 10 000 kr premie per fordon.

Tema 4. Rent hav och miljö

Skydd av värdefulla skogar och marina områden är viktiga för att säkerställa och bevara den biologiska mångfalden i skogar, kust- och havsområden. I budgetpropositionen för 2018 satsar därför regeringen 1 069 miljoner kronor bland annat på att öka skyddet för biologisk mångfald och naturskogar, samt på hav. Satsningar görs också på hållbar produktion och konsumtion.

Skydd av värdefulla skogar

Regeringen stärker anslagen till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen med 150 respektive 100 miljoner kronor per år till och med 2027.

Miljöhänsynen ska öka i den brukade skogen och det behöver genomföras ytterligare åtgärder som främjar ett variationsrikt och hållbart brukande av skogslandskapet för att nå miljökvalitetsmålen och friluftslivsmålen. Regeringen anser att arealen med hyggesfritt skogsbruk bör öka och regeringen stärker därför stödet till hyggesfritt skogsbruk med 6 miljoner kronor per år.

Artikeln är publicerad 2017-09-04 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Forskning, Industri, Miljö

Skogs- och metallindustrin i ökat forskningssamarbete

I två projekt som båda leds av Swerea MEFOS  skall möjligheten och villkoren för att använda  restslam från massaindustrin respektive biokol från skogen undersökas.  Ett positivt resultat leder till såväl minskad klimatpåverkan som en bättre avsättning från de norrländska skogarna.

Bio4Metals – Kan grönt kol ersätta svart

Tillsammans med  sju partner från Norr- och Västerbotten skall Swerea Mefos undersöka om biomassa kan ersätta fossilt kol vid metallframställning. När metaller framställs används idag fossilt kol och det innebär en stor klimatpåverkan i form av koldioxidutsläpp. Industrin har länge arbetat för att effektivisera och minska mängden fossilt kol.

I projektet ”Bio4Metals” , Bioreduktionsmedel för metallurgiska processer undersöks hur biomassa skulle kunna användas vid metallframställning. Biomassa är koldioxidneutralt och genom att använda den skulle utsläppen av koldioxid kunna minskas. I dagsläget används dock inte processad biomassa, biokol, i basindustrin eftersom det saknas kunskap om vilken effekt det har på processerna. I det treåriga projektet ska biokol utifrån tre olika metoder tillverkas i olika testanläggningar (pilot och demo) och sedan testas och utvärderas utifrån kostnad och effektivitet. Allt kommer i dialog med LKAB, SSAB och Boliden.

”Vi kommer att kartlägga vilka biomaterial som passar bäst i respektive process och ta fram en kravspecifikation för biokol för metallurgiska processer. Utifrån kravspecifikationen kan man sedan försöka designa olika biokol för specifika metallurgiska processer med hjälp av de olika förbehandlingstekniker som också utvecklas i projektet”, säger Lena Sundqvist Ökvist, Swerea MEFOS, och adjungerad professor i processmetallurgi vid LTU.

Projektets övergripande mål är att öka lönsamheten på Norr- och Västerbottens stora tillgång på biomassa genom att stärka möjligheterna till lokal förädling av biomassa till biokol som sedan kan användas som ersättningsmedel för fossilt kol i metallframställningen. Detta innebär också minskad klimatpåverkan och ett bra bidrag till att främja både Sveriges och EU:s miljömål.

Partner i projektet är Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Future Eco North Sweden AB, Bioendev AB, Processometri AB, BioFuel Region AB och Swerea MEFOS. Swerea MEFOS koordinerar projektet som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Länsstyrelsen i Norrbotten, Region Västerbotten och egna insatser från samverkanspartner. Den totala budgeten är på drygt 10 miljoner kronor, varav EU, via Energimyndigheten  står för hälften.

Hur kan massaindustrins restslam användas i metallindustrin

Målet är att ta fram nya innovativa metoder för att uppgradera slam och ta tillvara värdefullt innehåll (främst kol och kalk) från massa- och pappersindustrin. De produkterna kan i sin tur utnyttjas som råvaror i metallurgiska processer.

− Vi vill skapa ekonomiskt lönsamma lösningar på industrins utmaningar, säger professor Chuan Wang, projektledare. Om det här faller väl ut kan svensk industri undvika deponi av 350 kton slam årligen, samt minska användandet av kalksten och fossila råvaror som koks och kol. Det i sin tur innebär en minskning av koldioxidutsläppen med 270 kton per år.

Utvecklingsarbetet kommer att bedrivas både i industriell skala och pilotskala inom olika industrisegment, metall- och massaindustrin, för att utvärdera metoderna.

Projektet koordineras och leds av Swerea MEFOS, och övriga partner är KTH, Outokumpu Stainless, SCA Obbola, SP Processum, SSAB Special Steel, SSAB Merox, Stora Enso, Sveriges Lantbruksuniversitet, Swerea IVF och Volvo Powertrain. Finansiering kommer från Vinnova som beviljat projektet stöd med 10 miljoner kronor.

Om Swerea och RI.SE

Swerea står för Swedish Research och är en forskningskoncern med fem dotterbolag som till 57,2 procent är ägt av 5 näringslivsföreningar och till 42,8 procent av statens forskningsinstitut RI.SE “Research Institutes of Sweden” som i sin tur är sammanslaget från de tidigare instituten SP, Inventa och Swedish ICT .  Swerea MEFOS forskar kring metallurgi och metallers bearbetning och är lokaliserat i Luleå.

Artikeln är publicerad 2017-08-24 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Bioenergi, Fjärrvärme, -kyla, Miljö, Politik och affärer

1,2 miljarder att söka från Klimatklivet före 11 september

Nya pengar att söka från Klimatklivet

Nu har Naturvårdsverket på nytt öppnat för ansökan till Klimatklivet. Det finns 1,2 miljarder kronor som företag, kommuner, landsting, ideella föreningar och andra organisationer kan söka till lokala klimatåtgärder.

Klimatklivet stöttar åtgärder som har en hög klimatnytta per investerad krona. De som kan söka stödet är exempelvis företag, kommuner, landsting, bostadsrättsföreningar och andra organisationer. Åtgärder som kan få stöd handlar om allt från transporter, biogas och fjärrvärme till lustgasdestruktion, infrastruktur och kommunikationsinsatser.

Klimatklivet stöd
Utdelat stöd från Klimatklivet

– Hittills har över 1000 åtgärder fått stöd; allt från stora industrianläggningar för 400 miljoner kronor till laddstationer för elbilar i bostadsrättsföreningar för 20 000 kronor, säger Nanna Wikholm, projektledare för Klimatklivet.

Från och med den 25 juli gäller nya juridiska förutsättningar för den som vill söka pengar från Klimatklivet. Bland annat finns nu ökade möjligheter att söka pengar för tillvaratagande av spillvärme från industrier. Kraven på vad som ska finnas med i en ansökan till Klimatklivet har också ändrats och förenklats.

Ansökan är öppen 7 augusti-11 september. Ansökningsformuläret och mer information om villkoren för stödet finns på Naturvårdsverkets webbplats.

Om Klimatklivet

Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid. Satsningen är en del av statsbudgeten som riksdagen beslutat om. Under perioden 2015-2020 fördelas 4 miljarder kronor till klimatsmarta projekt. Sedan 2015 har Naturvårdsverket fördelat närmare 2 miljarder kronor i stöd till lokala klimatinvesteringar genom Klimatklivet. Under 2017 delas 1,2 miljarder kronor ut, och resterande år fram till 2020 kommer 700 miljoner kronor per år att delas ut.

Klimatklivet kompletterar andra delar i regeringens klimatpolitik, till exempel handel med utsläppsrätter och elcertifikat. Åtgärder som omfattas av dessa styrmedel kan därför inte få stöd från Klimatklivet.

Fotot illustrerar projektet Mönsterås Biogas som är det hittills tredje största projektet som beviljats stöd från Klimatklivet. 22 lantbrukare och två privatpersoner från Mönsterås kommun står bakom projektet som omsluter 216 miljoner kronor varav 50 procent utgår som stöd.  Biogasanläggningen ska förädla all stallgödsel i kommunen och producera ungefär 60 GWh biogas om året. Gasen ska sedan renas och förädlas för att användas som fordonsbränsle.

Artikeln är publicerad 2017-07-17 på mediaportalen novator.se och är baserad på ett pressmeddelande som redigerats och kompletterats av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Miljö, Transporter

Malin Leander skall leda Arla mot 100 procent fossilfria transporter

Arla är på väg mot hundra procent fosslfria transporter och den som skall leda det arbetet blir Malin Leander med 11 års erfarenhet från supply chain och logistik. Hon har bland annat varit ansvarig för logistik och supply chain på P&G i Norden. Malin har en Civilingenjörsexamen från Lunds Universitet.

– Jag gillar utmaningar och ser fram emot att ansvara för och utveckla en av Sveriges största logistikorganisationer. Arla har en oerhört spännande logistikkedja som sträcker sig från mjölkupphämtningen hos ägarna, mjölkbönderna, ända till leverens av slutprodukt till kunderna, säger Malin Leander.

Som logistikdirektör kommer Malin Leander att sitta såväl i den svenska ledningsgruppen för Arla som i den globala ledningsgruppen för logistik.

– Malin Leander ska leda och slutföra omställningen av Arla Sveriges fordonsflotta till 100 procent fossilfritt. Med målet att vara fossilfria år 2020 ligger vi redan nu bland de främsta i Sverige. Med Malin som logistikdirektör kommer vi att ta ytterligare steg för att våra transporter ska bli säkrare och mer miljövänliga, säger Patrik Hansson VD Arla Sverige.

Arla Foods är ett internationellt mejeriföretag och en kooperativ förening som ägs av 12 650 mjölkbönder från Sverige, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Belgien, Luxemburg och Nederländerna. Arla Foods är en av de starkaste aktörerna i den internationella mejerivärlden med ett brett sortiment av mejeriprodukter av högsta kvalitet. Arla är också världens största producent av ekologiska mejeriprodukter.

Artikeln är publicerad 2017-08-17 på mediaportalen novator.se och är baserad på ett pressmeddelande redigerat av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Miljö, Politik och affärer

Ny EU lagstiftning driver Skogsindustrierna att förstärka inom näringspolitik

En intensiv förhandling pågår nu i EU  om hur skogsbruk ska integreras i klimat- och energipolitiken.  Skogsindustrierna förstärker nu med Magnus Berg från Södra som blir ny chef för den näringspolitiska avdelningen.  Den tidigare chefen Mårten Larsson  går som vice vd  in i en ny roll med fokus på internationella skogsfrågor och på att skapa förutsättningar för en hållbar bioekonomi.

– Jag kommer att intensifiera arbetet med att öka insikten hos EU:s lagstiftare om hur skogsnäringen kan bidra till att mildra klimatförändringarna. Ju mer förnybart material från skogen som ersätter ändliga, fossila råvaror desto snabbare kommer vi att nå våra klimatmål, säger Mårten Larsson.

Magnus Berg kommer senast från Södra där han har varit medlemschef i 15 års tid. Dessförinnan arbetade han som sakkunnig på Näringsdepartementet och innan dess med skogsfrågor på Skogsindustrierna.

Intresset för skogen och skogsnäringen är just nu stort inom både europeisk och svensk politik, inte minst kopplat till klimat- och energifrågor.

Artikeln är publicerad 2017-08-17 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Online sedan 1995