Category Archives: Industri

Bioenergi, Gas, Industri

Järn- och stålindustri satsar bioenergi – första spadtaget

Höganäs och Cortus Energy tar första spadtaget för lägre koldioxidutsläpp med bioenergi

Fredrik Emilson, VD Höganäs AB, och Rolf Ljunggren, VD Cortus Energy AB, har satt spaden i marken för Sveriges och världens första anläggning för förnyelsebar energigas och grönt koks. Målet är att omvandla biomassa till förnyelsebar energi, som kan användas i järn- och stålindustrin. För Höganäs kan koldioxidutsläppen sjunka med cirka 10 000 ton per år.

Jakten på förnyelsebara alternativ till fossila bränslen och råvaror som minskar koldioxidutsläppen och fungerar i järn- och stålproduktion har pågått länge. Klimatpåverkan i industrin är direkt kopplad till kärnprocessen och de fungerande lösningar som finns idag är fossila – kol, olja och naturgas.

Men nu finns en lösning i sikte. I projekt Probiostål har industrin och akademin gått samman för att undersöka möjligheterna att producera förnyelsebar energi, med hjälp av Cortus Energy.

– För Höganäs är det en del av vår långsiktiga strategi att ställa om från fossila bränslen till för­nyelse­bar energi. För att lyckas måste vi engagera oss, satsa resurser och ta ledningen i att utforska nya möjligheter, säger Nicklas Lång, hållbarhetsdirektör på Höganäs.

 Biomassa för krävande industriprocesser

Med Cortus Energys teknik förgasas biomassa till energigas och grönt koks, båda energislag som kan användas i Höganäs tillverkning av metallpulver. Den första industriella anläggningen med Cortus teknik, som nu byggs på Höganäs industriområde, ska anslutas till en av produktionsugnarna och testas under verkliga förhållanden.

– Vi är mycket glada att kunna uppföra WoodRoll® i industriell skala tillsammans med Höganäs AB och ser fram emot att kunna verifiera de goda resultat som tidigare tester har visat på, säger Rolf Ljunggren, VD Cortus Energy. Anläggningen i Höganäs blir en milstolpe för vårt företag och en plattform för att erbjuda WoodRoll® som en lösning i den nödvändiga omställningen från fossil till förnybar energi, inte bara inom industrin utan i en rad olika segment.

Anläggningen ska tas i drift under första halvåret 2018 och testas i Höganäs produktion. Om testerna visar positiva resultat övergår Cortus Energy till reguljära leveranser av förnybara energiprodukter under 2019. Detta blir då ett genombrott för förgasning av biomassa för att generera förnybar energi till krävande i industriella processer i Sverige.

Fakta: Probiostål

Probiostål startade 2014 med en förstudie där akademi och industri deltog. Syftet var att undersöka möjligheterna att producera förnybar energi i kommersiell skala för användande inom stålindustrin och specifikt i Höganäs metallpulverproduktion.

Finansieringen bygger på bidrag från Klimatklivet och Energimyndigheten, Höganäs AB, industriella partners naturainsatser (medskick), banker och eget kapital. Genomförandet sker i Cortus huvudmannaskap. Övriga aktörer som bidrar till Probiostål är ABB, Calderys, SSAB, Sveaskog, Södra och Outokumpu. KTH och Swerea kommer att utvärdera verkliga resultat i förhållande till tidigare teoretiska analyser.
Fakta: Cortus Energys WoodRoll®

Tekniken, WoodRoll®, är en unik process för att generera förnyelsebar energigas, som kan ersätta fossila bränslen i industriella processer. Man kan också välja att ta ut en del av materialet som biokoks, grönt koks, som kanske kan användas i metallurgin. Utgångspunkten är att biomassa förgasas till rena, högvärdiga förnyelsebara energiprodukter för processindustrin. Tester med WoodRoll har utförts vid testanläggning i Köping med gott resultat.

Se en film om tekniken: http://www.cortusenergy.com/woodroll_animation_may_2017.html

Om Cortus Energy

Cortus Energy (Publ) erbjuder kostnadseffektiva och innovativa bioenergilösningar för kraft-, transport- och processindustrier baserat på den patenterade förgasningstekniken WoodRoll®. WoodRoll® har stor bränsleflexibilitet, vilket innebär att processen kan utnyttja lågvärdiga förnybara bränslen utan att kompromissa med processprestanda. Cortus Energys aktier är upptagna till handel på Nasdaq First North.

av Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-12-05 på web-tidningen novator.se baserad på ett pressmeddelande som  redigerats av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

Bilar/Drivmedel, Bioenergi, Energi, Industri

Konferensen Biobase kommer till Piteå i november

Näringsminister Mikael Damberg är en av de medverkande under konferensen BIOBASE som hålls i Piteå den 22-23 november. Konferensen är del av regeringens samverkansprogram kring cirkulär och biobaserad ekonomi och lockar beslutsfattare och företagsledare från hela Europa.

Det är ingen slump att konferensen Biobase hålls i Piteå. Där finns hela värdekedjan samlad i form av stora industriaktörer, forskning i världsklass och Europas kanske största tillgång på råvara. Det ger goda förutsättningar för att synliggöra Sveriges position och ambition inom cirkulär och biobaserad ekonomi.

– Vi är otroligt glada och stolta över att kunna samla all denna kompetens och beslutskraft i en konferens i Piteå som i decennier har arbetat med flera av de områden inom den cirkulära ekonomin som nu aktualiserats genom regeringens samverkansprogram, säger Helena Karlberg, vd på Piteå Science Park som arrangerar konferensen tillsammans med Näringsdepartementet och en rad olika lokala, regionala och nationella aktörer.

Sverige har antagit ett ambitiöst program för att ställa om landet från en linjär och fossilbaserad ekonomi till cirkulär och biobaserad ekonomi i linje med de internationella klimatmålen och målen i Agenda 2030. Regeringens samverkansprogram har som syfte att stödja omställningen genom att engagera alla delar i värdekedjorna. Ett viktigt syfte med programmet är att hitta lösningar för att fossilbaserade produkter ska ersättas med biobaserade.

Arbetet i flera av de undergrupper som regeringen satt samman kommer att beröras under konferensen. Det gäller exempelvis industriellt träbyggande, innovativa bioråvaror, biodrivmedel, nya material samt uppskalning och kommersialisering.

Konferensen löper över två dagar med en första dag för särskilt inbjudna och en andra dag öppen för alla.

Bland konferensens talare återfinns, förutom Mikael Damberg även Lauri Hetemäki, från European Forest Institute, Pia Sandvik från RISE, Resarch institute of Sweden och Tony Smurfit, vd på Smurfit Kappa Group.

Talar gör även europaparlamentariker Christofer Fjellner, Carina Håkansson, vd på Skogsindustrierna och Elisabeth Backteman, statssekreterare hos landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, som också är den som håller ihop regeringens samverkansprogram.

Smurfit Kappa är en skogsindustri som driver på den hållbara utvecklingen i Piteå

Under konferensen tas ämnen upp som hållbart skogsbruk och andra generationens avancerade biobränsleproduktion. Dessutom får deltagarna veta mer om den toppmoderna fabrik för industriell produktion av träbaserade lägenhetsbyggnader som nu byggs i Piteå. Avancerad forskning och innovation för framtida biobaserade material och produkter kommer också att diskuteras.

PITEÅ SCIENCE PARK är ett utvecklingsbolag för kulturella och kreativa näringar och cleantech. Vår ambition är att vara en respekterad och uppskattad partner som fungerar som en drivande motor för innovationer och företagande. Konferensen hålls i Piteå Science Parks stora konsertsal, Studio Acusticum, en konserthall helt byggd av trä med Skandinaviens största orgel.

Artikeln är publicerad 2017-10-16 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom .  Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Bilar/Drivmedel, Forskning, Industri

Rottneros levererar lignin till Renfuels drivmedelsprojekt i Bäckhammar

Rottneros och RenFuel har ingått i ett avtal om leverans av skogsprodukten lignin för produktion av Lignol, RenFuels patenterade ligninolja som kan raffineras till förnybar bensin och diesel. Under 2018 kommer Rottneros att påbörja leveranser av lignin från sitt massabruk i Vallvik utanför Söderhamn till RenFuels test- och pilotanläggning placerad vid Rottneros bruk i Bäckhammar.

RenFuel har utvecklat och patenterat en metod för att förädla lignin från massaindustrins förnybara restprodukt svartlut till ligninolja med produktnamnet Lignol. Lignol kan ersätta fossil olja genom att användas som råvara i tillverkningen av förnybar bensin och diesel. Tillvaratagandet av svartluten leder inte bara till att Lignol kan framställas i större skala, utan också till att produktionskapaciteten och därmed lönsamheten i pappers- och massaindustrin kan öka.

– Det är ett viktigt steg för oss inom Rottneros till att ytterligare stärka Sveriges bioekonomi, där massaindustrin redan idag utgör en viktig del. Förutom att stödja klimatarbetet genom att bidra till transportsektorns omställning ger avyttringen av lignin oss också möjlighet att öka vår massaproduktion. På det sättet gynnar avtalet alla parter, säger Lennart Eberleh, VD på Rottneros.

Renfuel pilotanläggning i Bäckhammar

Pilotanläggningen är igång

RenFuel har under våren 2017 påbörjat framställning av Lignol i pilotanläggningen i Bäckhammar, Värmland. Pilotanläggningen finansieras genom ett anslag om 71 miljoner kronor från Energimyndigheten. Anslaget finansierar utveckling av och tester i pilotanläggningen för att omvandla lignin från massabrukslutar till en ligninolja, men också utvecklingen av RenFuels metod för membranfiltrering. Samarbetet med Rottneros innebär säker lignintillgång för ökad framställning av bioolja, för att möta en växande efterfrågan på miljövänliga drivmedel.

– Vår produkt Lignol är en nyckel till att nå målet om en fossilfri fordonsflotta till 2030. Att samarbeta med ett företag som Rottneros, som har en lång tradition av och kunskap om skog och massaproduktion är ett viktigt steg framåt för RenFuel. Användningen av membranfiltrering av svartlut, en energisnål process, stärker också ytterligare Lignolens potential som klimateffektivt drivmedel, även i produktionsledet, säger Sven Löchen, VD för RenFuel.

Om RenFuel

RenFuel är ett svenskt företag inom bioenergi som har tagit patent på en katalytisk process som energisnålt omvandlar lignin från biprodukter i skogsindustrin till den förnybara ligninoljan Lignol®. RenFuel består av forskare, medarbetare och ägare med industriell erfarenhet som med gedigen kunskap om skogsindustri och grön kemi arbetar med att ersätta ändliga fossila drivmedel med hållbar bensin och diesel.

Om Rottneros

Rottneros är en fristående producent av avsalumassa. Koncernen består av moderbolaget Rottneros AB, börsnoterat på NASDAQ Stockholm, med dotterbolagen Rottneros Bruk AB och Vallviks Bruk AB, verksamma inom produktion och försäljning av avsalumassa. I koncernen ingår även Rottneros Packaging AB som tillverkar fibertråg och råvaruanskaffningsbolaget SIA Rottneros Baltic i Lettland. Koncernen har drygt 280 anställda och omsatte cirka 1,7 miljarder kronor under verksamhetsåret 2016.

Artikeln är publicerad 2017-10-09 på mediaportalen novator.se. Den bygger på ett pressmeddelande som redigerats av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Bioenergi, Industri, Projekt

Förstudie ger grönt ljus för stort bioraffinaderi från skogsråvara

Ett fullskaligt skogs-baserat bioraffinaderi kan kan starta år 2023 under förutsättning att lokalisering fastställts och miljötillstånd för verksamheten erhållits. Det redovisas i en förstudie som konsultföretaget Pöyri tagit fram på uppdrag av projektet Flaggskepp Bioraffinaderi.  Forskningsinstitutet Processum leder projektet. Upp till 5000 nya jobb kan skapas om raffinaderiet blir verklighet.

– Rapporten visar på goda förutsättningar för ett raffinaderi, vilket självklart är mycket glädjande, även om det är många viktiga frågor som ska besvaras, innan det kan bli verklighet, kommenterar Lars Winter, vice ordförande i Processum och vd för Domsjö Fabriker.

– Förverkligande av en sådan anläggning är en lång process, säger Jonas Joelsson, forskningschef Processum och projektledare för Flaggskepp Bioraffinaderi.

– Förstudien är ett första steg för att ge underlag inför ett investeringsbeslut.

Nu skall vi utreda hur tillgång på råvara kan säkras samt hur investeringen ska finansieras något som kan ta upp till tre års tid.   Mer information kan fås av kontaktpersonen Jonas Joelsson .

Förstudien har kostat 10 miljoner kronor och bekostats till hälften av länsstyrelsen i Västernorrland. Övriga intressenter är Ikea, H&M, Akzo Nobel, Borealis, Domsjö Fabriker, Holmen HOLM B -0.53%, Norra Skogsägarna, Norrskog, Nätraälven Skog, Sekab, statliga Sveaskog samt Övik Energi.

Ett fullstort bioraffinaderi skulle kunna ge 5000 nya jobb i regionen och bli ett av de största industriprojekten i Sverige någonsin

Raffinaderiet avser bl a producera cellulosa, etanol/metanol, protein. biogas mm med en investering på omkring 15 miljarder kronor.

Om RISE

Innventia, SP och Swedish ICT har gått samman i RISE för att bli en starkare forsknings- och innovationspartner. I internationell samverkan med akademi, näringsliv och offentlig sektor bidrar man  till ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle. RISE har 2 200 medarbetare. RISE Research Institutes of Sweden ägs av svenska staten.

Artikeln är publicerad 2017-09-26 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

Affärer, Industri, IT

Dassault levererar informationssystem till Valmet

Med hjälp av branschlösningen “Single Source for Speed” förenklar Valmet sin hantering av produktutveckling och orderuppföljning inom sina tekniska och servicecenter i 30 länder. Medarbetarna får nu enkel och säker tillgång till en samlad digital källa med realtidsinformation om produkter, delar och projekt, och får en miljö där de kan dela kunskap och interagera med kollegor, partners och slutkund.

– Vi implementerar Dassault Systèmes ”Single Source for Speed” för att förbättra vårt samarbete och produktivitet, säger Sampo Vörgren, ansvarig för PLM och kundlösningar på Valmet.

– Industriföretag har traditionellt använt olika system för design, produktion av delar och för att driva en anläggning. Med 3DEXPERIENCE-plattformen kan Valmet samla sin fragmenterade miljö i en enhetlig digital vy, säger Philippe Bartissol, ansvarig för lösningar för industriell utrustning på Dassault Systèmes.

Artikeln är publicerad 2017-09-14 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom utifrån ett pressmeddelande . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Bioenergi, Debatt, Industri, Politik och affärer

Debatt: EU-förslag hotar tillväxten i bioekonomin

Debatt; När efterfrågan på förnybara och fossilfria produkter ökar i världen vill EU-kommissionen begränsa tillgången på hållbar skogsråvara. I september avgör parlamentet om man vill gå på samma linje. Då röstar de om regler för hur skog och mark i Europa ska bidra till att nå FN:s klimatmål, ett regelverk som går under förkortningen LULUCF. 

– EU-kommissionen vill att ett lands avverkningsnivå ska beslutas utifrån den historiska intensiteten i skogsbruket. Här bortser man helt och hållet från marknadsmekanismer, att det finns något som heter tillgång och efterfrågan. Idag ökar efterfrågan på hållbara material. Intresset för att bygga hus i trä är större än någonsin och modeindustrin vill tillverka kläder av skogsråvara, för att bara nämna ett par exempel. Utgår vi från historisk intensitet, stryper vi effektivt tillgången på skogsråvara och cementerar vårt beroende av fossila råvaror, säger Mårten Larsson, vice vd på Skogsindustrierna.

Historisk intensitet innebär att ett lands avverkningsnivåer ska bestämmas av hur mycket man har avverkat tidigare. Ett land som inte avverkat all den skog som varit tillgänglig för avverkning tidigare kan inte öka användningen av sin skogsresurs i klimatarbetet. Om man gör det måste det rapporteras som utsläpp.

– För en utveckling mot ett fossilfritt samhälle där vi ersätter olja, kol och andra ändliga råvaror med förnybara och biobaserade råvaror måste EU enas om att det är den möjliga framtida hållbara avverkningen i Europas skogar och inte historiken som avgör hur mycket vi kan använda för att tillverka hus, möbler, förpackningar, papper, kläder, energi och annat vi behöver, menar Mårten Larsson.

– Begränsar vi EU:s skogsbruk innebär det att importen ökar oavsett om det rör papper, trävaror eller bioenergi. Det kan leda till negativa effekter på markanvändningen i länder utanför EU.

Just nu är det ovisst hur utgången blir i parlamentets omröstning. I somras valde miljöutskottet att gå på kommissionens linje. Jordbruks- och industriutskotten vill däremot, i likhet med den svenska regeringen, att beräkningarna ska utgå från vilka volymer i varje land som är tillgänglig för avverkning i framtiden.

– Mitt intryck är att de svenska EU-parlamentarikerna inser allvaret i frågan. Nu hoppas jag att vi tillsammans lyckas övertyga en majoritet i parlamentet att fatta rätt beslut, säger Mårten Larsson, som i grunden är positiv till lagstiftningens syfte och innehåll.

– LULUCF-lagstiftningen har, om den utformas rätt, potential att bli en lagstiftning som stimulerar medlemsländerna i EU till ett aktivt skogsbruk och till att öka användningen av hållbara biobaserade material. Det är den långsiktigt bästa strategin för att mildra växthuseffekten, säger Mårten Larsson.

Kontakt
Mårten Larsson, vice vd

Skogsindustrierna  är branschorganisationen för massa-, pappers- och den trämekaniska industrin. Skogsindustrierna företräder ett 50-tal massa- och pappersbruk i sammanlagt ett 20-tal koncerner/företag och cirka 120 sågverk i ett 60-tal koncerner/företag, samt ett 40-tal företag med nära anknytning till massa-, pappers- eller trävarutillverkning. Inom Skogsindustrierna ingår verksamheten  Svenskt Trä  och sekretariatet för  BioInnovation . Skogsnäringen sysselsätter cirka 70 000 personer och exporterade för 127 miljarder kronor 2015.

Artikeln är publicerad 2017-09-06 på mediaportalen novator.se och är granskad och publicerad av Lennart Ljungblom . Det är ett debatt inlägg från skogsindustrierna.  Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Forskning, Industri, Miljö

Skogs- och metallindustrin i ökat forskningssamarbete

I två projekt som båda leds av Swerea MEFOS  skall möjligheten och villkoren för att använda  restslam från massaindustrin respektive biokol från skogen undersökas.  Ett positivt resultat leder till såväl minskad klimatpåverkan som en bättre avsättning från de norrländska skogarna.

Bio4Metals – Kan grönt kol ersätta svart

Tillsammans med  sju partner från Norr- och Västerbotten skall Swerea Mefos undersöka om biomassa kan ersätta fossilt kol vid metallframställning. När metaller framställs används idag fossilt kol och det innebär en stor klimatpåverkan i form av koldioxidutsläpp. Industrin har länge arbetat för att effektivisera och minska mängden fossilt kol.

I projektet ”Bio4Metals” , Bioreduktionsmedel för metallurgiska processer undersöks hur biomassa skulle kunna användas vid metallframställning. Biomassa är koldioxidneutralt och genom att använda den skulle utsläppen av koldioxid kunna minskas. I dagsläget används dock inte processad biomassa, biokol, i basindustrin eftersom det saknas kunskap om vilken effekt det har på processerna. I det treåriga projektet ska biokol utifrån tre olika metoder tillverkas i olika testanläggningar (pilot och demo) och sedan testas och utvärderas utifrån kostnad och effektivitet. Allt kommer i dialog med LKAB, SSAB och Boliden.

”Vi kommer att kartlägga vilka biomaterial som passar bäst i respektive process och ta fram en kravspecifikation för biokol för metallurgiska processer. Utifrån kravspecifikationen kan man sedan försöka designa olika biokol för specifika metallurgiska processer med hjälp av de olika förbehandlingstekniker som också utvecklas i projektet”, säger Lena Sundqvist Ökvist, Swerea MEFOS, och adjungerad professor i processmetallurgi vid LTU.

Projektets övergripande mål är att öka lönsamheten på Norr- och Västerbottens stora tillgång på biomassa genom att stärka möjligheterna till lokal förädling av biomassa till biokol som sedan kan användas som ersättningsmedel för fossilt kol i metallframställningen. Detta innebär också minskad klimatpåverkan och ett bra bidrag till att främja både Sveriges och EU:s miljömål.

Partner i projektet är Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Future Eco North Sweden AB, Bioendev AB, Processometri AB, BioFuel Region AB och Swerea MEFOS. Swerea MEFOS koordinerar projektet som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Länsstyrelsen i Norrbotten, Region Västerbotten och egna insatser från samverkanspartner. Den totala budgeten är på drygt 10 miljoner kronor, varav EU, via Energimyndigheten  står för hälften.

Hur kan massaindustrins restslam användas i metallindustrin

Målet är att ta fram nya innovativa metoder för att uppgradera slam och ta tillvara värdefullt innehåll (främst kol och kalk) från massa- och pappersindustrin. De produkterna kan i sin tur utnyttjas som råvaror i metallurgiska processer.

− Vi vill skapa ekonomiskt lönsamma lösningar på industrins utmaningar, säger professor Chuan Wang, projektledare. Om det här faller väl ut kan svensk industri undvika deponi av 350 kton slam årligen, samt minska användandet av kalksten och fossila råvaror som koks och kol. Det i sin tur innebär en minskning av koldioxidutsläppen med 270 kton per år.

Utvecklingsarbetet kommer att bedrivas både i industriell skala och pilotskala inom olika industrisegment, metall- och massaindustrin, för att utvärdera metoderna.

Projektet koordineras och leds av Swerea MEFOS, och övriga partner är KTH, Outokumpu Stainless, SCA Obbola, SP Processum, SSAB Special Steel, SSAB Merox, Stora Enso, Sveriges Lantbruksuniversitet, Swerea IVF och Volvo Powertrain. Finansiering kommer från Vinnova som beviljat projektet stöd med 10 miljoner kronor.

Om Swerea och RI.SE

Swerea står för Swedish Research och är en forskningskoncern med fem dotterbolag som till 57,2 procent är ägt av 5 näringslivsföreningar och till 42,8 procent av statens forskningsinstitut RI.SE “Research Institutes of Sweden” som i sin tur är sammanslaget från de tidigare instituten SP, Inventa och Swedish ICT .  Swerea MEFOS forskar kring metallurgi och metallers bearbetning och är lokaliserat i Luleå.

Artikeln är publicerad 2017-08-24 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Almänna Nyheter, Industri

Vattenfall inleder samarbete med cementindustrin för nollutsläpp

Vattenfall och Cementa satsar på nollutsläpp

Cementa och Vattenfall inleder en förstudie kring elektrifierad cementtillverkning med målsättningen att släppa ut noll koldioxid år 2030. Det motsvarar en utsläppsminskning på omkring 5 procent av Sveriges totala utsläpp.

I projektet CemZero ska Cementa och Vattenfall genom pilotstudier undersöka förutsättningarna för en klimatsmart och hållbar produktionsprocess för cement i Sverige. En cementtillverkning som är elektrifierad och försörjs av ett klimatsmart svenskt energisystem är framtidens vision i samarbetsprojektet.

För att uppnå Cementas vision om noll koldioxidutsläpp från cementprodukterna under deras livscykel måste ett teknikskifte ske.

– Elektrifiering inom industrin är en viktig del i omställningen mot ett hållbart samhällsbyggande, säger Jan Gånge, vd för Cementa.

– Det är mycket positivt att vi tillsammans med Cementa arbetar för att hitta en lösning, en klimatsmart elektrifierad cementindustri kan ge ett viktigt tillskott, säger Magnus Hall, vd och koncernchef Vattenfall.

Artikeln är publicerad 2017-06-29 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Industri

SSAB, LKAB och Vattenfall bildar Joint Venture-bolag för fossilfritt stål

SSAB, LKAB och Vattenfall bildar Joint Venture-bolag för fossilfritt stål

SSAB, LKAB och Vattenfall meddelar idag att man har bildat ett Joint Venture-bolag för att fortsätta driva initiativet HYBRIT framåt. De tre företagen kommer att äga en tredjedel var av bolaget, som ska verka för att hitta en tillverkningsprocess för stål som inte släpper ut koldioxid – utan vatten.

Det var förra våren som SSAB, LKAB och Vattenfall lanserade ett initiativ för att lösa koldioxidfrågan i svensk stålindustri. Genom att gå från dagens process med masugnar, med kol och koks, till att istället använda vätgas är målet med initiativet att få en process som inte släpper ut koldioxid – utan vatten.

Sedan lanseringen har initiativet fått stöd från Energimyndigheten i flera omgångar, bland annat för ett fyraårigt forskningsprojekt.

Initiativet är uppdelat i tre faser. En förstudie som pågår fram till slutet av 2017. Därefter följer forskning och försök i en pilotanläggning fram till 2024. Slutligen är planen att genomföra försök i en fullskalig demonstrationsanläggning fram till 2035.

– HYBRIT är ett mycket viktigt initiativ för SSAB och ett fossilfritt Sverige 2045. Med utgångspunkt i ett Joint venture-bolag kan vi på ett effektivt sätt arbeta tillsammans för att komma bort från rotorsaken till koldioxidutsläppen i stålindustrin, säger Martin Lindqvist, vd och koncernchef för SSAB.

– Att vi nu bildar ett gemensamt bolag för utvecklingen av HYBRIT visar på vår starka tro på att det är möjligt att utveckla en fossilfri produktionskedja hela vägen från gruvan genom stålverket. Lyckas vi är det ett teknikgenombrott som globalt kan bidra till att kraftigt begränsa klimatförändringarna, säger Jan Moström vd och koncernchef LKAB.

– Genom detta steg tydliggör vi aktiviteterna och stärker arbetet med att hitta lösningar på klimatfrågan. Vattenfall ser att elektrifiering av industrin och klimatsmart vätgas kan spela en viktig roll här, säger Magnus Hall, vd och koncernchef, Vattenfall.

I och med bildandet av det gemensamma Joint Venture-bolaget inleds nu också rekryteringensprocessen för att hitta en vd. I styrelsen sitter Martin Pei, styrelseordförande, Åsa Sundqvist, styrelseledamot, Andreas Regnell, styrelseledamot och Olle Wijk, adjungerad styrelseledamot

Artikeln är publicerad 2017-06-28 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.