Category Archives: Vind

Energi, Projekt, Vind

OX2 Valhalla vind nu slutfinansierat och klart är att Svevias bygger infrastruktur

OX2 meddelar idag att finansiering och byggnation av projektet Valhalla med totalt 85 vindkraftverk har säkerställts. Det blir en av de största landbaserade vindkraftsanläggningarna i Europa med en genomsnittsproduktion på ca 1,1 TWh per år, vilket kan jämföras med Sveriges totala vindkraftsproduktion som var 15,4 TWh 2016.Projektet har utvecklats i samarbete  med Bergvik skog. 

Projektet, som omfattar delprojekten Tönsen och Åmot-Lingbo, är beläget inom Ockelbo och Bollnäs kommuner. Tillstånden för projekten har utvecklats i ett samarbete mellan OX2 och Bergvik Skog. Svevia blir totalentreprenör för vägar och fundament inom området. Det är företagets hittills största order om Vindsektorn.

Det kraftigt kuperade markområdet ligger på gränsen mellan Gästrikland och Hälsingland i Ockelbo och Bollnäs kommuner, cirka 80 kilometer nordväst om Gävle. I huvudsak täcks ytan av skog med en högsta punkt som ligger 360 meter över havet. God tillgång till vind gör att Energimyndigheten pekat ut området som ett riksintresse för vindbruk. Markägare är Bergvik skog.

”Bergvik Skog är mycket stolta att det fattats beslut om finansiering och byggnation av våra samarbetsprojekt med OX2. Beslutet innebär att vi kommer nå vårt miljömål om 2 TWh vindkraftproduktion på bolagets mark. För Bergvik Skog är också projektets bidrag till lokala jobb under såväl byggnation som drift en viktig positiv effekt” säger Björn Risby, affärsområdeschef Bergvik Skog.

Aquila Capital, en ledande europeisk förvaltare av alternativa placeringar, förvärvar hela projektet. OX2 startar byggarbeten omgående och vindkraftparkerna Åmot-Lingbo och Tönsen beräknas stå helt klara våren 2020. Projektet levereras som en totalentreprenad.

”Detta är resultatet av ett framgångsrikt samarbete med såväl Aquila som Bergvik Skog de senaste åren. Vi är speciellt stolta över att kunna leverera ett så här stort och effektivt projekt som Valhalla”, säger Paul Stormoen, vd på OX2 Wind.

– När man bygger en vindkraftspark är en fungerande logistik avgörande. I det här området finns en ganska väl utbyggd infrastruktur med skogsvägar, vilket skapar goda logistiska möjligheter. Storleken och antalet verk är dock en rejäl utmaning, säger Dan Hellenberg, Svevia.

– Vi bygger de vägar som behövs för projektet, vi gräver kabelschakter för el- och signalledningar, gjuter 58 fundament samt bygger de kranplatser som behövs för att de 180 meter höga vindkraftverken ska kunna resas och monteras.

Uppdraget är värt cirka 250 miljoner kronor och är det största vindkraftuppdrag som Svevia hittills åtagit sig. Hela projektet, inklusive resning av turbiner, ska vara färdigställt vintern 2020.

Valhalla projektet

Beställare är OX2 som räknar med att de 58 Vestas-verken ska börja monteras sommaren 2019 för att kunna driftsättas vid årsskiftet 2019/20. Vindkraftparken beräknas få en totaleffekt på 244 megawatt och en årsproduktion på 754 gigawattimmar.

Satsningen ingår i det så kallade Valhallaprojektet som också inkluderar Tönsen-projektet. Sammantaget omfattas 85 vindkraftverk med en total installerad effekt på 357 megawatt och en genomsnittlig årsproduktion som beräknas till 1,1 miljarder gigawattimmar.

Vindparken kommer att byggas i Bollnäs och Ockelbo kommun. Tillstånden för parken har utvecklats i ett samarbete mellan OX2 och Bergvik Skog.

Fakta om Valhalla

– Anläggningen kommer att bestå av 85 vindkraftverk från Vestas av modellen V136 4.2 MW med en totalhöjd om 180 meter
– Medelvinden i området är ca 7,2 m/sek vid turbinernas navhöjd
• Den förväntade genomsnittsproduktionen är ca 1,1 TWh per år, vilket motsvarar årsförbrukningen av hushållsel för ca 223 800 hushåll (5 000 kWh per hushåll)
• Vindparken beräknas stå helt klar våren 2020
•  De största underleverantörerna är: Vestas (turbiner), Ellevio (elnät), Empower (markarbeten och fundament, projektområde Tönsen) och Svevia (markarbeten och fundament, projektområde Åmot-Lingbo).
• Projektets storlek innebär att Svenska Kraftnät anlägger en helt ny stamnätstation som kopplas till en passerande 400-kV ledning väster om Lingbo i Ockelbo kommun.
• Den 18 december blev det också klart att Aquila Capital förvärvar projektet som OX2 kommer leverera på totalentreprenad. Därefter har OX2 ett kontrakt för teknisk och kommersiell förvaltning av vindparken. Den förväntade genomsnittsproduktionen är ca 1,1 TWh per år, vilket kan jämföras med Sveriges totala vindkraftsproduktion som var 15,4 TWh 2016.

Om Svevia

Våra drygt 2 000 medarbetare finns på 130 platser i hela Sverige och vi omsätter 7 miljarder. Sedan 2011 finns Svevia även i Norge. Vi är alltid på väg mot framtidens sätt att bygga och sköta om broar, flygplatser, hamnar, järnvägar, parker, vägar och annan infrastruktur. Men vi är också på väg här och nu, dygnet runt, från norr till söder och från väst till öst, för att sopa, ploga och sköta om vägar, gator, parker och torg.

Om OX2

  • Över 17 miljarder SEK har investerats i vindkraftsanläggningar som utvecklats och uppförts av OX2
  • Har utvecklat och byggt närmare 1 600 MW vindkraft och 750 MW vindkraft är under byggnation
  • Driver och utvecklar en av Sveriges största biogasanläggningar utanför Helsingborg med en kapacitet om ca 90 GWh biogas per år
  • Bedriver affärsutveckling inom flera förnybara energikällor
  • Har avtal inom teknisk och kommersiell förvaltning för 340 vindkraftverk i 25 parker med en beräknad årlig produktion om 3,5 TWh
  • Har ett hundratal medarbetare i Sverige, Finland, Norge, Tyskland, Frankrike och Litauen med huvudkontor i Stockholm
  • Merparten av de projekten  har genomförts tillsammans med finansiella institutioner som t ex Allianz, Aquila Capital, Fontavis, Proventus, FAM Wallenbergstiftelsen, Folksam, Stena eller stora elförbrukare såsom IKEA, Google, Polarbröd, fastighetsbolag och kommuner.
  • O2 bildades 2004 av Johan Ihrfelt och Thomas von Otter.och förvärvade 2005 Vindkompaniet vilket blev starten för vindprojektverksamheten. 2014 bytte bolaget namn till OX2.

Om Bergvik skog

Bergvik Skog är en av Europas största privata markägare. Vi producerar miljöcertifierad skogsråvara och upplåter mark, bland annat till jakt, fiske och täktverksamhet. Årligen produceras 60 miljoner skogsplantor i tre egna plantskolor. Bergvik Skog stöttar omställningen till ökad andel förnyelsebar energi genom produktion av biobränsle från skog och utveckling av vindkraft.

Artikeln är publicerad 2017-12-22 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
————————————–
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdateras inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
—————————————-
Energi, Vind

Billigare vindkraft med torn av limträ

Billigare vindkraft med limträ när Moelven bygger 150 meter höga torn

Nu utvecklar det svenska innovationsföretaget Modvion, i samarbete med bland andra Moelven Töreboda modulära torn som genom att tillverkas i limträ sänker kostnader och utsläpp väsentligt.

− Modulariteten gör att tornen kan staplas i varandra, vilket gör att de tar betydligt mindre plats och är mycket enklare och billigare att transportera. Materialvalet gör att vi räknar med att konstruera 150 meter höga torn till 30-40 procents lägre kostnad jämfört med stål, säger Otto Lundman på Modvion.

Vindkraft blir generellt mer kostnadseffektiv ju större verken byggs. Problemet är att för ståltorn över 100 meter behövs en större basdiameter än vad som kan transporteras på vanlig väg. Konventionella ståltorn delas därför i cylindriska transportsegment. För att kunna ha små basdiametrar på höga torn krävs stora mängder stål åt, vilket gör dem mycket kostsamma att producera och transportera när höjderna ökar.

Hållbart på alla sätt

Vindkraftstorn i limträ blir inte bara billigare och enklare att tillverka och transportera, och därför mer ekonomiskt hållbara, de har också en större miljömässig och social hållbarhet. − Naturligtvis ska vi tillverka klimatsmarta energilösningar i klimatsmarta material som limträ. Men vindkraftstorn i limträ har också en större legitimitet bland människor i de skogs- lantbrukslandskap där de ofta placeras, säger han.

Nu pågår arbetet med att bygga prototyper i Moelven Törebodas fabrik och 2020 ska det första fullskaliga vindkraftstornet i limträ vara klart. Projektet stöds av Energimyndigheten och i ett pressmeddelande säger myndighetens Andreas Stubelius:

− Nya innovationer kommer att vara en nyckel i omställningen till ett hållbart energisystem i Sverige och Europa. Dagens tornteknik i stål och betong är kostsam och energikrävande både i tillverkning, logistik och skrotning. Modvion har en spännande innovation som kan ha en mycket positiv påverkan på det globala energisystemet.

Moelven Töreboda startades 1919 och är idag världens äldsta limträfabrik. Här bedrivs numer avancerad verksamhet i en toppmodern miljö i et vacker läge utmed Göta kanal mitt i Töreboda.

Artikeln är publicerad 2017-12-18 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den bygger på ett pressmeddelande. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
——————————-
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
——————————-
El & kraft, Energi, Vind

Internationellt kapital säkrar 650 MW vindkraft i Markbygden ETT i Piteå

Vindprojektet Markbygden ETT med 179 vindkraftverk och effekten 650 MW är en del av ett mycket stort industriprojekt i Piteå kommun vilket siktar på att bli en av de största vindkraftparkerna on shore i Europa med över 4000 MW eleffekt och 1200 vindturbiner. Projektet är utvecklat av det privatägda bolaget bolaget Swevind med Wolfgang Kropp som huvudägare.

Markbygden ETT är det tredje delprojektet av markbygden Etapp 1. Det är en sammanhängande vindkraftpark som är elektriskt uppdelad i tre vindkraftparker: Kilberget, Gråberget och Snöbergen vilka kommer  anslutas via transformatorstationen Råbäcken (1200MW) till Svenska Kraftnäts stamnät (400kV).

I början av november såldes Markbygden ETT till ett internationellt konsortium bestående av GE Energy Financial Services och Green Investment Group limited som är en del av Macquire Groiup. Med sina nya ägare har bolagen säkrat finansieringen på 800 miljoner Euro, bl a med ett lån av Europeiska investerings banken EIB. Teknikleverantör blir nu GE Renewable Energy. Den tidigare partnern tyska Enercom utvecklar istället andra delar av det väldiga Markbygden projektet.

Imorgon onsdag den 22 november besöker näringsminister Mikael Damberg med närvaro av landshövding Sven Erik Österberg, kommunalråden Anders Lundkvist och Helena Stenberg samt representanter från Markbygden Ett, Swevind och markägarna SCA samt Svea Skog området.

Bakgrund

2008 ansökte bolaget Markbygden Vind AB, ett dotterbolag till Swevind, om tillstånd att bygga och driva en mycket stora vindkraftanläggning i Markbygden. Potentialen är 1100 vindkraftverk. På grund av projektets storlek ansökte bolaget om tillåtlighetsprövning vilken godkändes av regeringen 2010.

Markbygden ETT är en del i en vindkraft exploatering som kan bli Europas störas on shore

Området har mycket goda vindförhållanden, är glest befolkat och har få motstående intressen. Dessutom korsas området av tre stora kraftledningar som kan användas för överföring av el.

Projektet har uppdelats i delprojekt. I det första pilotprojektet Dragaliden och Stor-Blåliden  uppfördes 20 turbiner med en effekt på 42 MW och en beräknad årlig produktion på 170 GWh el. Etapp 1 påbörjades hösten 2012. 314 turbiner med 917 MW effekt och 3,0 TWh i årlig produktion. Etappen är uppdelad i delprojekten Ertaträsk, Skogberget och Markbygden Ett. Erstaträsk och Skogberget har övertogs i februari 2016 av den tidigare partnern tyska vindkrafttillverkaren Enercon. Under det att Markbygden Ett stannar kvar hos Swevind.

Etapp 2, det västligaste projektet fick tillstånd 2015 och har också övertagits av Enercon. Där installeras 440 turbiner med 1300 MW effekt och en årsproduktion på 3,5 TWh.

Den tredje etappen är fortfarande under utredning och tillståndsprojcessen är i full gång. Ett överklagande ligger nu hos Mark- och miljööverdomstolen. Totalt planeras 442 turbiner med effekten 1800 MW och en årlig produktion av 5,5 TWh.

av Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-11-21 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi, Bioekonomi och Miljö. 

El & kraft, Energi, Vind

Dong Energy uppför världens största havsbaserade vindkraftpark

Dong Energy har blivit tilldelade ett kontrakt att få bygga världens största havsbaserade vindkraftpark Hornsea Project 2  till det lägsta priset någonsin. Anläggningen  ligger i Nordsjön  89 km utanför Yorkshires kust i norra England och beräknas bli klar 2022.

Genom kontraktet på 57,5 GBP/MWh  har priset för CfD- kontrakten (engelska stöd systemet Contract for Difference) sjunkit med 50 procent  jämfört med förra rundan för 10 år sedan  vilket visar på den snabba kostnadssänkningen i branschen.  CfD kontraktet räcker i 15 år sedan gäller marknadspriser.

Den enorma kapaciteten 1.386 MW, räcker till över 1,3 miljoner brittiska hushåll gör att Hornsea 2 blir världens  största  havsbsaserade vindkraftpark. Hornsea 1 som Dong bygger nu får kapaciteten 1200 MW.

Dongs ambition är att nå 11-12 GW havsvindkapacitet senast 2025.

Samuel Leupold,koncerndirektör och CEO för  Wind Power i DONG Energy, säger:

“Vi har alltid förespråkat storlek som en viktigt drivkraft för att pressa kostnader. Därför blir det naturligt att Hornsea 2 också ger ett rekordlågt pris. Dessutom hjälper det att utvecklarna också har ansvaret att etablera nätanslutningen till havs på det sätt som nu sker i Storbritannien.

Der fins ytterligare skäl till att kostnaderna kunnat pressas i Hornsea 2 projektet.  Bland anat att Dong Energy har flera projekt på gång vilket ger samverkansfördelar.  Genom den mångåriga erfarenheten från vindkraft  är numer också riskerna i de nya projektet  betydligt lägre.  Även tekniken har förbättras med ny installationsutrustning och kablar med större kapacitet.

Anläggningen kommer att drivas från Dong Energy’s nya driftcentral i Grimsby vilken också blir den största i sitt slag i Storbritannien.  I motsats till de senaste havsvind projekten i Tyskland, Danmark och Holland innehåller Hornsea Project 2 också transformatorstationer till havs och på land samt transmissionskabel som förbinder vindkraftverken med transformatorstationerna på land. Efter de blivit byggda kommer de att säljas till licensinnehavaren.

Fakta 
DONG Energy har investerat 6 milliarder brittiska pund i Storbritannien och kommer till 2020 nå en samlad investering på   12 milliarder. DONG Energy äger helt eller delvis  i Storbritannien 12 startade vindkraftparker.

• Barrow, 90 MW
• Burbo Bank, 90 MW
• Burbo Bank Extension 258 MW
• Gunfleet Sands Demo, 12 MW
• Gunfleet Sands, 108 MW
• Gunfleet Sand 2, 65 MW
• Lincs, 270 MW
• London Array, 630 MW
• Walney 1, 184 MW
• Walney 2, 184 MW
• Westermost Rough, 210 MW
• West of Duddon Sands, 389 MW

Om Dong Energy

Dong Energy (NASDAQOMX:DENERG) är en ledande energikoncern i Nordeuropa. Huvudkontoret ligger i Danmark. Bolaget som har 5000 medarbetare utvecklar, uppför och driver havsbaserade vindkraftverk, producerar el och värme från kraftvärmeverk samt avhandlar med energi. Koncernen omsatte 2016 61 miljarder danska kronor.

Artikeln är publicerad 2017-00-11 på mediaportalen novator.se och är producerad av Lennart Ljungblom. Huvudsaklig källa är ett pressmeddelande från Dong Energy.  Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Bioenergi, El & kraft, Internationellt, Sol, Vind

Indien ökar takten, ny agenda sätter 100 GW förnybar el till 2019-20

Tankesmedjan Niti Aayog har lagt upp det ambitiösa målet för den indiska regeringen att nå 100 GW (100 000 MW) förnybar energi om bara 2 – 3 år. För att klara detta vill man inte bara ha kapacitetsmål utan också förbättringar för infrastrukturen. Målet 100 GW är bara ett delmål på väg mot 175 GW 2022.

Enligt julis månadsrapport från Central Electricity Authority har Indien nu 58,3 GW förnybar el varav vind står för 32,5 GW, solen för 13,1 och 4,3 GW är småskalig vattenkraft och 8,1 GW Biomassa.

En kritisk komponent som måste utvecklas påpekar tankesmedjan är lagringssystem  och föreslår därför att statliga Solar Energy Corporation  of India (SECI) utvecklar lösningar för att pressa priser såväl inom hushållssektorn liksom storskaliga nätlösningar för den distributionssektorn.

Coal India
Power, coal, mines and renewable energy minister Piyush Goyal har annonserat att Coal India skall satsa på solel för att minska sitt ekologiska fotavtryck.

Tankesmedjan föreslog i somras också att regeringen skulle dela upp statsägda jätteföretaget Coal India Ltd. i flera delar för att öka transparens och konkurrens – förslaget har dock hittills avvisats av regeringen.  Istället har “Power, coal, mines and renewable energy” ministern Piyush Goyal utfäst att  Coal India Ltd (CIL) skall bygga 1 GW ( 1,000 MW) solkraft för att minska sitt carbon footprint.  Goyal sa att konceptet  “En nation, ett nät och ett pris” med fördelaktiga marginalpriser skall stärkas ytterligare och att Indien skall bli nettoexportör av el 2017.

av Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-06-22 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den bygger bland annat på information  från magasinet EQ International. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

För att bättre förstå energiläget i Sverige och Norden är en ökad internationell kunskap bra. I en rankning publicerad av EQ Magasin hamnar Sverige på plats 20 avseende förnybar energi.  Novator.se kommer under kategorin internationellt fortsätta redovisa internationella nyheter även om vårt fokus är Sverige och norden. Våra systersajter www.business.conbio.info , www.conbio.info och www.inbio.biz har sitt fokus internationell. 

Uncategorized, Vind

Italienska Falck köper 115 MW vindprojekt av E.on i Ö-vik

Falck köper 115 MW svenska vind project

Italienska förnybar energi företaget Falck Renewables SpA (BIT:FKR) har meddelat att man kommit överens med E.on Wind Sweden AB om att köpa två färdigplanerade vindkraftprojekt med en kombinerad kapacitet på 115 MW. Projekten är lokaliserade i Örnsköldsviks kommun. Avtalet skall slutföras i september om vissa villkor bl a nät anslutning föreligger.

Affären genomförs genom att Falck köper Ålliden Vind AB (43,2 MW)  samt Brattmyrliden vind AB (72 MW) vilka äger projekten. Projekten är utvecklade av E.on som kommer att driva anläggningarna.  Priset är 7 milioner euro samt en möjligheter till mer till säljaren beroende på  projektets utveckling.

Förra månaden köpte Falck också 70 MW vind i Norge. Intill slutet av Juni hade Falck 770 MW vind och 16,1 MW solel i sin portfölj. Därtill driver man också elproduktion från bioenergi och avfall samt ingenjörs och konstruktionsverksamhet genom dotterföretaget Vector Cuatro som är baserad i Madrid med närvaro  i 24 länder.

Toni Voipe vd för Falck Renewables kommenterade att dessa nordiska köp påvisar de intressanta möjligheterna som finns på den nordiska vind marknaden och konfirmerar också företagets ambition att geografiskt diversifiera sina investeringar.

Artikeln är publicerad 2017-08-09 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Fotot är tillhandahållet av Falck Renewables. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Uncategorized, Vind

Jämtkraft Elnät avtalar om 300 MW ny vindkraft i Hammerdal

Jämtkraft Elnät har tecknat det största enskilda avtalet för nätanslutning i bolagets 127-åriga historia. Det är den stora vindkraftparken i Skälen Hammerdal, Jämtland  som nu ska byggas av Vasa Vind. Huvudägare är den holländska pensionsstiftelsen APG. Danska Vestas har kontrakt för drift och underhåll under 20 år.

 Projektet omfattar 80 vindkraftverk på totalt 288 MW och kommer att tillföra nära 1 terawattimme förnybar el per år. Den totala investeringen är värd cirka tre miljarder kronor.

− Vindkraftsparken i Åskälen kommer bli en av de mest effektiva i Europa tack vare projektets storskalighet och områdets starka och jämna vindar. Parken blir ett viktigt bidrag till Sveriges omställning till ett förnybart elsystem, säger Annette Eriksson, vd för Vasa Vind.

Vindkraftsparken, som ska stå klar 2020, omfattar 80 vindturbiner från Vestas med en effekt 3,6 MW vardera. Med en total effekt på 288 MW beräknas parken leverera nära 1 terawattimme förnybar el per år och blir därmed troligen Sveriges största vindkraftspark. Kostnaden för att bygga vindkraftsparker i Sverige är bland de lägsta i Europa, något som attraherar internationella investerare till den svenska marknaden.

Vasa Vind står för utbyggnaden av parken medan APG, som förvaltar holländska pensionsfonder, blir ägare till vindkraftsparken. Danska Vestas har ett 20-årskontrakt för drift och underhåll av parken.

− Vi är mycket glada över att ha APG och Vestas som starka och långsiktiga partner när vi nu bygger en vindkraftspark av den här storleken. Efter många års planering och utveckling av projektet för att göra det så konkurrenskraftigt som möjligt sätter vi nu äntligen spaden i marken, säger Annette Eriksson.

Nyligen fattade riksdagen beslut om att förlänga det så kallade elcertifikatsystemet och ett nytt mål om ytterligare 18 terawattimmar förnybar el till år 2030 slogs fast. Vasa Vind är en av de första aktörerna som bygger en ny vindkraftspark efter beslutet.

– Nätanslutningen möjliggör investeringar på cirka tre miljarder kronor i vindkraftparker i området, det är mycket pengar till regionen. Det känns roligt att vi är med och bygger upp infrastruktur av den här digniteten för förnybar energi, säger Pär Nordström, projektledare Jämtkraft.

Jämtkraft Elnät jobbar just nu med planering, projektering och upphandlingar för att under augusti kunna börja avverka skog i den planerade ledningsträckningen. Under vårvinter 2018 påbörjas byggnation av ledningen. Samtidigt har Svenska Kraftnät påbörjat arbeten med förnyelsen av stamnätstationen i Midskog.

Vindparken kommer att anslutas till elnätet under senare delen av 2019.

Långsiktig affär

Totalt handlar det om nyanslutningar upp till 300 MW. Vindkraftparkerna beräknas förse i storleksordningen 40 000 villor med energi.

– Det är stora mängder energi som kommer in på elnätet. Jämtkraft tjänar pengar på att bygga ledningar, anläggningar och genom att förmedla den här kraften till stamnätet. Vad det ger i pengar beror på elnätspriser, marknad, efterfrågan och så vidare. Affären sträcker sig runt 25 år så det handlar om ansenliga summor, säger Pär Nordström.

Fakta om Vindkraftparken Åskälen (egentligen Åskälen-Österåsen)

  • Status: Tillståndsgivet sedan 2012
  • Planerad kapacitet: ca 200 MW
  • Antal vindkraftverk: 105
  • Lokalisering: Strömsund & Östersund, Jämtland (kartlänk)
  • Beräknad driftstart:  2019
  • Beräknad årlig produktion: ca 860 GWh

Ligger sydväst om Hammerdal på gränsen mellan Strömsunds och Östersunds kommuner i Jämtland.

Miljötillstånd för max 105 verk med en totalhöjd om max 180 m erhölls 2012.

Projektet utvecklades av de lokala entreprenörerna Björn Daehlie och Hans Olofsson och förvärvades av Vasa Vind i början av 2014. I samband med förvärvet ändrades projektets bolagsnamn till Trekilen Vind AB.

Detaljprojektering pågår och projektet planeras att byggas mellan 2017 och 2020. I detaljprojekteringen så har antalet verk minskats och i dagsläget planeras uppförande av 80 vindkraftverk med en planerad kapacitet på cirka 276 MW.

Vindkraftprojektet ska anslutas till Svenska Kraftnäts stamnätsstation i Midskog via en 220 kV kraftledning, för vilken Jämtkraft Elnät AB innehar koncession sedan 2012. För överföringen från vindkraftverken till Jämtkraft Elnäts luftledning krävs byggnation av 33 kV kraftledning mellan vindkraftprojektets sex olika delområden till en ny fördelningsstation. Det är för dessa 33 kV ledningar som Trekilen Vind AB nu avser söka koncession.

Vindkraftparken ligger i nära anslutning till Vasa Vinds övriga projekt i området; Munkflohögen och Raftsjöhöjden, vilket innebär flera samordningsvinster under såväl byggnation som drift. Tillsammans kommer dessa parker att bestå av ca 130 vindkraftverk och producera över 1 TWh förnybar elektricitet per år.

Vasa vind driver projekt på flera håll i Sverigeoch är en av de större aktörerna.

Om Vasa Vind

Vasa Vind är ett vindkraftsbolag som utvecklar, bygger och driver landbaserade vindkraftsparker i Sverige. Vasa Vind driver projekt som omfattar totalt 200 MW och har projekt i olika planeringsfaser motsvarande 700 MW, av vilket det nu aktuella projektet i Åskälen utgör 288 MW. Vasa Vind är helägt av pensionsfonder som förvaltas av Londonbaserade HgCapital. Huvudkontoret ligger i Stockholm och ett regionalt kontor finns i Umeå.

Artikeln är publicerad 2017-07-03 på mediaportalen novator.se och är producerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Bioenergi, Miljö, Vind

Power to Gas – Blir Gotland först i Sverige att omvandla vindkraft till gas?

Vindel kan bli gas för drivmedel i projekt på Gotland

Konsultföretaget Sweco säger i en rapport att Gotland har goda förutsättningar att producera förnybar gas av överskott från vindkraftsel.  Runtom i Europa byggs Power to gas-anläggningar och Gotland kan bli först ut i Sverige. Gasen kan användas för  drivmedel  och energilagring.

Det råder ingen brist på förnybar energi – tillgången är i princip oändlig. Utmaningen är att göra den tillgänglig där den behövs, när den behövs och till konkurrenskraftiga priser. Vindkraft, och andra så kallade intermittenta energikällor som sol- och vågkraft, kan varken styras, regleras eller lagras. Energin måste användas samtidigt som den produceras.

”  Till skillnad från mer konventionella energilager, där huvudsyftet är att lagra el från ett tillfälle till ett annat, kan Power to Gas både lagra energi och framställa drivmedel”, säger Johan Zettergren, VD i Swedegas, och en av intressenterna bakom studien.

Vindkraften står idag för över 10 procent av den producerade elen och andelen kommer att öka. I kombination med utfasningsplanerna för kärnkraften innebär det att elproduktionskartan ritas om – från central och planerbar till mer decentraliserad och väderberoende kraftproduktion. Detta skapar stora utmaningar för att upprätthålla balans och stabilitet i det svenska elsystemet. Energilager förväntas spela en stor roll i omställningen.

Vind utbyggnad på Gotland begränsas av överföringskapacitet

På Gotland finns högt satta mål för vindkraft, men expansionsplanerna begränsas av bristande överföringskapaciteten till fastlandet. Idag är kapaciteten fulltecknad vilket innebär att Gotland inte kan bygga ut mer vindkraft (eller större solanläggningar). En ny växelströmskabel mellan fastlandet och Gotland planeras, men denna process är kostsam och tidskrävande. Energilager, kombinerat med lösningar inom smarta elnät är därför ett intressant komplement till fastlandsanslutningen.

Andra faktorer som gör Gotland lämpligt för Power to gas är att där finns efterfrågan på gas som drivmedel för både landbaserade transporter och sjöfart, och även viss infrastruktur för gas.  På ön finns också företag som släpper ut koldioxid – som istället för miljöutsläpp skulle bli en tillgång i Power to gas-processen.

Branschgemensamt projekt

Konsultföretaget Sweco presenterar rapporten som beskriver förutsättningarna för en etablering av en anläggning på Gotlandpå seminarier i Stockholm och Visby den 3 respektive 11 maj 2017.

Projektet drivs av Swedegas, E.ON, Svenska Kraftnät, Region Gotland, Gotlands Energi AB, Cementa och Hydrogenics.

I en första studie 2013 undersöktes potentialen för Power to gas i Sverige. Den andra studien (2015) undersökte möjligheter och förutsättningar för att bygga en anläggning i olika delar av landet, en studie som Energimyndigheten beviljade medel till. Den tredje studien fokuserar på förutsättningarna för en etablering av en anläggning på Gotland.

Artikeln är publicerad av mediaportalen novator.se/2017-05-10 och  redigerad av Lennart Ljungblom. Den är baserad på en pressrelease från Sweco.  Novator.se är ledande på Energi och Miljö med fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

Bioenergi, Vind

För mycket vindkraft i stormen skapade elavbrott på Öland

Elöverskott låg bakom elavbrottet på Öland i fredags.

Det blåste hårt, som mest 19,8 meter per sekund i byarna, vilket gjorde att vindkraftverken producerade för fullt.  Problemet var att överskottet gick inte att skicka till fastlandet eftersom en sjökabel var ur funktion.  Resultatet blev ett omfattande elavbrott.

En olycka kommer sällan ensam

Ytterligare komplikation kom genom att det mätinstrument som ska slå larm vid överbelastning också var ur funktion. När strömmen skulle kopplas på igen blev det problem, eftersom en av elbolaget Eons medarbetare inte gick att nå via mobiltelefon – den hade slutat att fungera på grund av strömavbrottet.

– Eftersom han skulle kunna ha varit inne i elstationen kunde vi naturligtvis inte koppla in elen igen. Det betydde att en annan medarbetare åkte dit och sökte upp honom, bara för att garantera att han var i säkerhet, förklarar Johan Aspegren, kommunikationschef vid Eon Elnät för SVT Nyheter Småland.

novator.se/Lennart Ljungblom/2017-04-25

Online sedan 1995