Vad skall jordbruksöverskottet användas till nu då när inga nya drivmedels anläggningar t ex baserade på raps kan byggas
Allianspartierna stöttar förslag om biodrivmedel
De fyra oppositionspartierna ser inget alternativ till regeringens förslag att begränsa vilka biodrivmedelsproducenter som får fortsatt skattebefrielse. Men de vill se fler konkreta förslag för att stötta produktionen skriver ATL on line.
Från och med den första januari är det bara biodrivmedelsanläggningar som var i drift före 2013 som kan använda livsmedelsgrödor i sin produktion och ändå vara befriade som skatt. Det slår Allianspartierna fast i en riksdagsmotion där de bifaller regeringens proposition om anläggningsbesked för biodrivmedel.
De fyra borgerliga partierna ser liksom regeringen inget alternativ i det korta perspektivet, sedan EU-kommissionen gjort klart att den nuvarande breda skattebefrielsen för biodrivmedel inte håller längre än till årsskiftet.
Det beror på att EU:s regler för statliga stöd ändrats så att de inte kan ges till produktion av biodrivmedel baserat på grödor som även kan användas för matproduktion. Sverige har redan fått en förlängning på gällande skattebefrielse på ett år.
Stöttar under protest
Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna stöttar dock propositionen under protest, och deras gemensamma motion kräver bland annat att regeringen presenterar långsiktiga förslag på styrmedel för biodrivmedel som är teknik- och råvaruneutrala. Det lovar också regeringen att göra i propositionen.
Förslag ska läggas senast 2017 med i kraftträdande senast 2018.
Få avdrag
Sverige måste också jobba för att EU-reglerna som utesluter stöd till biodrivmedel gjort på livsmedelsgrödor ändras, enligt Alliansmotionen.
Propositionen innebär att producenter av biodrivmedel på livsmedelsgrödor, för att få avdrag på energiskatten och koldioxidskatten, måste skaffa sig ett så kallat anläggningsbesked som visar att anläggningen dels var i drift före den 31 december 2013 och dels inte är helt avskriven.
Regeringen bedömer att det finns få, om några, anläggningar som inte uppfyller de kriterierna.
FAO-AMIS höjer världens produktion av vete 2015-2016 i novemberrapporten med en miljon ton till 736 miljoner ton, rapporterar ATL. Högre estimat för EU överväger sänkningar för Australien och USA.
Det blev även en ytterligare höjning av utgående lager 2016 med en miljon ton till 207 miljoner ton. Det är den högsta lagernoteringen på 14 år.
Uppenbart har den ökade produktionen av etanol för drivmedel inte minskat tillgången av vete. Vete är en väsentlig råvara för etanolproduktion speciellt i Europa. Majs är den stora råvaran i USA och sockerrör i Brasilien.
Sådden av höstvete pågår fortfarande på många håll på norra halvklotet och förhållandena är generellt gynnsamma, enligt FAO-AMIS, med undantag för Ryssland och Ukraina där det är torrt. På södra halvklotet varierar bilden med försämrade förhållanden i Australien på grund av torka och generellt goda i Brasilien.
Analysorganet AMIS (Agricultural market information system) etablerades på uppdrag av G20-ländernas jordbruksministrar 2011. AMIS finns på FN:s FAO-kontor i Rom.
Elproduktion inte självklart i Mälarenergis nya anläggning
Magnus Hemmingsson vittnar om det bistra investeringsklimatet. Foto: Mälarenergi
Mälarenergi ska med ett nytt kraftvärmeblock fasa ut sin användning av fossila bränslen. Det är ett viktigt steg i deras mer hållbara strategi. Men frågan är om anläggningen ska producera både el och värme – eller bara värme.
– Jag tror på ett komplett block med både el- och värmeproduktion. Mycket talar för ett högre elpris och ökad efterfrågan på el, säger Mälarenergis vd Magnus Hemmingsson.
Mälarenergi är mitt uppe i förändring, som handlar om att gå från ett traditionellt kommunalt energibolag till ett vad de kallar infraservicebolag. Målet är att visa på en helt annan bredd i att erbjuda samhället olika centrala nyttigheter. Det handlar till exempel om att deras kontrollrumsfunktion som är bemannad dygnet runt skulle kunna assistera räddningstjänsten.
Samtidigt kommer produktionen av el och värme fortsätta vara helt central, men avgörande kommer att vara att den ska vara präglad av kretsloppstänkande.
– Vi jobbar numera med en gedigen hållbarhetsredovisning för att redovisa exakt vad vi bygger, vad vi gör och hur det påverkar hållbarheten. Det handlar om att redovisa allt ur det här perspektivet. För att vi ska bli mer hållbara kommer det att krävas investeringar, säger Magnus Hemmingsson, vd för Mälarenergi.
Så sent som 2014 satte Mälarenergi ett nytt kraftvärmeblock i drift. En stor del kol, olja och torv ersattes av processat avfall som bränsle och genom detta minskade företaget klodioxidutsläppen med 300 000 ton per år. Nästa steg är att ta bort de återstående mängderna av fossila bränslen genom att bygga ett nytt kraftvärmeblock, som ska använda återvunnet trä, till exempel rivningsvirke och träemballage, som bränsle.
2020 ska den vara igång och går i linje med Mälarenergis utveckling mot att bli mer hållbara i sin produktion. Men det är alltså en investering som ska göras i ett investeringsklimat som är allt annat än bra.
– Det är otroligt svajigt läge. Elpriset är det lägsta någonsin och ur fjärrvärmesynpunkt så har vi haft två varma vintrar i rad och det har gjort att våra intäkter har minskat och därmed också våra muskler att investera. Men samtidigt har vi varit kostnadseffektiva och ska klara av fortsatta investeringar, säger Magnus Hemmingsson och fortsätter:
– Men det är ett tufft läge. Investeringsplanen för detta bygge beslutas om ett år ungefär och då måste vi ha bestämt oss för hur stor investeringen ska vara för att både klara våra miljömässiga och ekonomiska mål.
Det är två parametrar som är helt avgörande för investeringen: hur elpriset kommer att utvecklas och vilket pris Mälarenergi kan sätta på fjärrvärmen. Företaget följer elprisutvecklingen noga och suger i sig alla former av marknadsanalyser. När det kommer till fjärrvärmen är det andra överväganden.
– Det handlar om att förse våra kunder med en säker och hållbar leverans av värme till ett pris som de kan acceptera. Eftersom anslutningsgraden i Västerås är 98 procent är detta extra viktigt övervägande, så att vi inte uppfattas som den stora monopolisten som gör som den vill.
Ett av de centrala besluten för investeringen blir om anläggningen ska producera både el och värme, eller bara värme. Magnus Hemmingsson tror att det landar på både och.
– Jag tror på ett komplett block med både el- och värmeproduktion. Mycket talar för ett högre elpris och ökad efterfrågan på el. Kärnkraften fasas ut och det kommer att påverka priset och då kommer också behovet av effekt att öka vilket vi kommer att kunna leverera. Även kabelutbyggnaden till andra länder påverkar elpriset uppåt, för då kommer vi att få ett större och öppnare system där de högre priserna i andra länder kommer att påverka oss, säger han:
– Så jag tror inte att vi är för spekulativa om vi bygger anläggningen på bedömningen att elpriset stiger, frågan är bara när.
I resan från att investera mot mer hållbar produktion och vara ett ledande infraservicebolag handlar det om att bryta sig loss från en gammaldags syn på de som efterfrågar Mälarenergis produkter – oavsett om det är el eller fiber.
– Det viktigaste är att vi får till ett ökat kundfokus och inte bara ser kunderna som anslutningspunkter, säger Magnus Hemmingsson.
Är det en fördel att vara kommunalt ägd i det läge ni befinner er?
– Vi väljer att se möjligheter och styrkan i att vara kommunalt ägda. Vi har Västerås stad som ägare, det är en kommun med bra ekonomi och ger därmed en stark ägare som uttryckligen har sagt att den inte vill sälja oss utan vill vårda oss och gläds i att vi tjänar pengar. Vi har framförsikt, fem år är kanske inte så långt perspektiv men jämfört med börsbolag där det är kvartal som gäller så är det väldigt lång tid. Vi tillåts att vara långsiktiga och staden är ett stort stöd när det gäller finansiering för våra investeringar, säger Magnus Hemmingsson.
Opcon: Avslutar försäljning av verksamhet inom kompressorteknologi och Waste Heat Recovery
Energi- och miljöteknikkoncernen Opcon AB har idag i enlighet med det avtal som tecknades den 30 juni 2015 avslutat försäljningen av det nybildade holdingbolaget Opcon Compressor Technology AB samt dotterbolagen Svenska Rotor Maskiner AB, Opcon Energy System AB och de 48,9796 % av aktierna i det gemensamsägda kinesiska bolaget Fujian Opcon Energy Technology Co. Ltd. I försäljningen ingår även samtliga immateriella rättigheter relaterade till kompressorteknologi och Opcon Powerbox samt varumärket Opcon. Köpare är den kinesiska fonden Shanghai XingXueKang Investment Partnership med nära kopplingar till Fujian Snowman Co., Ltd.
Köpeskillingen uppgick till 400 mkr kontant som erlagts genom en dellikvid om 60 mkr i augusti och en slutlikvid om 340 mkr vid avslutning av affären. Moderbolagets bokföringsmässiga reavinst uppgår till 147 mkr. Kostnader för transaktionen inklusive eventuella skatteeffekter beräknas understiga 15 mkr. Under en övergångsperiod kommer också Opcon AB att bistå de sålda verksamheterna med vissa tjänster.
“Allt är nu klart med affären och tillägger att Saxlund Bioenergy inte ingår i affären utan utgör i fortsättningen den egentliga delen av kvarvarande Opcon. ”
Rådgivare till Opcon har varit Awapatent AB, Hamilton Advokatbyrå samt Erik Penser Bankaktiebolag. Legal rådgivare för köparen har varit Advokatfirman Vinge.
Opcon är en energi- och miljöteknikkoncen som utvecklar, producerar och marknadsför system och produkter för miljövänlig, effektiv och resurssnål energianvändning med fokus inom bioenergi.
Opcon har verksamhet i Sverige, Tyskland och Storbritannien. Antalet anställda är cirka 100.
Informationen i detta pressmeddelande är sådan som Opcon AB (publ) ska offentliggöra enligt svensk lag om värdepappersmarknaden och/eller svensk lag om handel med finansiella instrument.
Informationen lämnades för offentliggörande fredagen den 30 oktober 2015, ca kl 14:30 (CET).
Lejonpannan ännu ett tillskott i Linköpings satsning på avfallsenergi
Tekniska verken i Linköping är ett av de stora energibolagen i Sverige och baserar numer merparten av sin energiproduktion på avfallsförbränning. Nu uppför man ett nytt kraftvärmeverk döpt till Lejonpannan, vid Gärstad verken längs E4:an vid stadens norra infart. Med tiden avser man att fasa ut det ursprungliga kraftverket och då frigöra värdefull tomtmark i mycket centralt läge mitt i stan. Linköping har en stor fördel av sitt omfattande fjärrvärmenät som möjliggör en driftoptimering som tar hänsyn till faktorer som bränslepriser, elpriser och temperaturer. Det nya kraftvärmeverket kommer börja lämna energileveranser redan till nästa vinter.
Linköping har en lång tradition av kraftvärme och fasta bränslen. Kol har alltid varit en viktig del men biobränslen och senare avfall har snart fasat ut kolet helt. Linköping är ett av fyra energibolag i Sverige som fortfarande använder kol. År 2013 ökade man till och med användningen av kol på grund av de låga kolpriserna och att de inte längre har elcertifikat för sin biobränsleanläggning, vilket gör det dyrare än tidigare att använda biobränsle. Låga priser på utsläppsrätter och den slopade koldioxidskatten förstärkte incitamenten för kol.
Ersätter nu merparten av kol och olja
– Vi optimerar vår produktion utifrån både miljö och ekonomi och använder oss av alla parametrar som påverkar optimeringen, inklusive styrmedel, säger Mile Elez, divisionschef Energi på Tekniska verken och tillägger
– Den något ökade kolanvändningen blir dock kortvarig eftersom den nya Lejonpannan vid Gärstad kommer att ersätta 75 procent av kvarvarande kol och olja,
– Vi räknar dock inte med att kunna fasa ut det centrala kraftvärmeverket förrän 2025 och vi skall notera att en av de tre centrala pannorna är stor biobränsleanvändare, säger Mile Elez.
Dagens bränslemix i Linköpings el och fjärrvärmeproduktionen domineras av avfall med 65 procent följt av trä 27 procent kol 7 procent och olja 2 procent. Träsortimentet domineras av returträ så Linköpings användning av jungfruliga biobränslen som grot, stamträdsflis och bark ligger under 10 procent av förbrukningen och i samma nivå som den kombinerade kol och oljeanvändningen.
Kommunägt bolag med kunder över hela landet
Tekniska verken AB i Linköping är ett kommunägt bolag som har kunder över hela landet och även utomlands. Fjärrvärme distribueras i Mjölby via Sveriges längsta fjärrvärmeledning och i egna enheter i Katrineholm, Skärblacka med fler platser. Biogas produceras i dotterföretaget Svensk Biogas och el säljs över hela Sverige via elhandelsbolaget Bixia AB tidigare Östkraft.
Pågående montage i den nya Lejonpannan i Linköping
Den nya avfallspannan i Gärstad – Lejonpannan
Lejonpannan uppförs intill det nuvarande avfallseldade anläggningen Gärstadsverket, det välkända glashuset vid Linköpings norra utfart. Den pannan uppfördes 2004 och har varit ett mycket framgångsrikt bidrag till avfallshanterigen på Gärstad. Där förbränns avfall från 25 kommuner och även en viss import. I den expansion man nu gör kommer mer importerat avfall eldas. Det nya verket beräknas tas i drift 2016.
Lejonpannan är en konventionell avfallseldningspanna på 83 MW samt med en rökgaskondensering på 12 MW. Den klarar 30 ton avfall i timmen. Pannan tar emot osorterat avfall i en avfallsbunker där fortsatt hantering sker med gripskopor. Om det blir tillfälliga toppar med avfall kan man lagra på deponiområdet som hör till anläggningen.
Rökgasreningen är ett så kallat semitorrt system bestående av ett partikelfilter följt av en skrubber. Den nya enheten fungerar självständigt gentemot övriga pannor på Gärstad men styrs från ett gemensamt kontrollrum. I anläggningen arbetar 56 personer vilket inte kommer att öka med den nya anläggningen. Investeringen ligger på 1,1 miljarder kronor.
Tekniska verken är byggherre och projektledare
Projektledning sköts av Tekniska verken som också är byggherre.
– Vi har fyra huvudområden i projektet som har var sin projektledare från vårt projektkontor, berättar Marcus Mattsson projektledare.
– De väsentliga områdena är bygg och mark, panna, turbin och rökgasrening. För dessa har vi också var sin huvudleverantör. Peab för bygg, Steinmüller Babcock Environment GmbH för panna, Fincanteri S.p.A. för turbinen och Ahlstom för rökgasrening och kondensering.
De olika huvudentreprenörerna har sedan anlitat en mängd underleverantörer från många olika länder.
Är det inte svårt att hålla ihop detta?
– Vi följer och styr projektet i en 3 d projekteringsmiljö, Navisworks. Alla leverantörer måste varje vecka lämna in en uppdaterad fil och alla har access till visningsläget så man kan alltså planera med kunskap om de andra arbetena som pågår runt omkring.
– 3D-samordning ett måste, säger Daniel Andersson från VVS företaget Bengt Dahlgren som är en av många underentreprenörer, i detta fall till Caverion har ansvaret för värme, kyla, vatten och avlopp samt centraldammsugaranläggning
Daniel Andersson berättar också att rent VVS-tekniskt är det ett utmanande projekt med många speciallösningar, så som materialval på grund av korrosiva och aggressiva miljöer. Ett exempel är i rökgasreningen där avloppssystemet tillverkas i glasfiberarmerad plast, rostfria rör skulle korrodera sönder väldigt snabbt då det inte tål alla ämnen som kan transporteras i avloppet.
Arbetsledning på engelska
Problemet kring leverantörer från många olika länder hanterar Marcus genom att kräva att alla kan tala engelska. All arbetsledning sker på engelska. Säkerhetsföreskrifter finns översatta till samtliga språk som pratas på arbetsplatsen.
Som mest arbetade 300 personer på bygget, nu är det ungefär 220 personer på plats. När pannan är klar blir det inga nyanställningar utan den nya pannan drivs med den befintliga bemanningen på 56 personer som jobbar på Gärstad.
– Säkerheten är ytterst viktig framhåller Marcus som också berättar att man har haft besök och genomgångar med fackföreningarna inte mins på grund av den tragiska olyckan i Fortums projekt i Värtan, Stockholm.
Marcus Mattsson, projektledare för Lejonpannan
Tidsplanen följs
Vi följer tidsplanen och behöver inte stressa utan bygget flyter på bra berättar Marcus. Vi räknar med att inleda kalldriften i juni, värmesätta med olja i september och med avfall i november, Provdriften kommer att inledas efter årsskiftet och om allt går bra sker övertagandet i mars 2016.
Driften
Avfallspannorna skall jobba så mycket som möjligt. Vi har ett stort fjärrvärmenät som kan absorbera stora värmeleveranser. Skulle vi behöva kan vi köra produktionen utan turbinen. Elmarknaden har ju varit lite svajig på senare tid. Får vi mycket inkommande avfall har vi inga problem med buffertlagring eftersom vi ligger på ett deponiområde.
Så det är inte utan skäl som Tekniska verken i Linköping har blivit ett av de ledande bolagen på avfallseldning i Sverige, avslutar Marcus Mattsson och tillägger
Det är och har varit en bra politisk uppbackning i våra olika energiprojekt och finansiering och budget har alltid fungerat, vilket förstås också är ett grundvillkor.
Lennart Ljungblom
Bioenergiskribent
Foton : Tekniska verken i Linköping AB (Petter Holmström)
Fakta Lejonpannan
Bygg start: sept 2013
Färdig sept 2015,
full drift november 2015
övertagande mars 2016
Kostnad: 1,15 miljarder
Byggnadsarea: ca 5 040 m2
Bruttoarea: ca 16 930 m2
Byggnadshöjd: ca 44 m
Skorstenshöjd: ca 67 m
Kapacitet:
Pannan 83 MW
Rökgaskondensering 10 MW
Turbin 21 MW
Producerar 500 GWh energi, motsvarar ca 25 000 villors årsbehov
Klimatpåverkan: 76 % mindre olja
72 % mindre kol
97 000 ton/år mindre koldioxid, motsvarar 30 000 bilar/
Byggherre Tekniska verken Linköping
Panna: Steinmüller Babcock Environment GmbH
Rökgasrening och rökgaskondensering Ahlstom
Turbin Fincanteri S.p.A.
Bygg Peab Sverige AB
Arkitekt Winell & Jern Arkitekter AB
Bilder
Marcus Matsson projektledare
Pågående montage arbete inne i pannan
Det nya kraftvärmeverket illustrerat på platsen bredvid verket som byggdes 2004 vid Gärstad.
Exempel på en 3d projektering i Nawis
Rökgasreningen för Lejonpannan, torr första del sedan en skrubber och kondensering samt rening av kondensat vattnet.
Vetenskapligt genombrott: Jonisk vätska högintressant för att utvinna molekyler ur trä
Umeå universitet – 2015-10-26 08:05 CET
Tack vare sina unika egenskaper är joniska vätskor i ropet bland annat som lösningsmedel i ”gröna”, hållbara kemiska processer. Nu har två forskarlag vid Umeå universitet upptäckt att enzymer kan utföra sitt katalytiska arbete i en reversibel jonisk vätska. Upptäckten banar väg för enzymatisk förädling av till exempel cellulosa till värdefulla molekyler och industriella produkter. Resultaten presenteras i den ansedda tidskriften ChemSusChem.
Från vänster Magnus Wolf-Watz, Per Rogne och Jyri-Pekka Mikkola
Joniska vätskor är salter som är flytande vid rumstemperatur – jämfört med vanligt koksalt som smälter vid 800 grader Celsius. Denna egenskap gör att joniska vätskor har unika egenskaper som gör dem till viktiga lösningsmedel för ”grön” och hållbar kemi.
I en tidigare studie har kemiprofessor Jyri-Pekka Mikkolas forskargrupp upptäckt att hemicellulosa, cellulosa och lignin kan separeras och lösas upp selektivt med en ny typ av så kallad reversibel jonisk vätska. Nu har ett team bestående av Magnus Wolf-Watz och Jyri-Pekka Mikkolas forskarlag upptäckt att enzymer kan arbeta i just denna joniska vätska. Detta är i långt ifrån någon självklarhet eftersom enzymer har evolverat till att arbeta i vattenlösningar.
– Vår upptäckt är ett vetenskapligt genombrott! Manegen är nu krattad för att spjälka värdefulla små molekyler direkt från trä. Det finns många applikationer bland annat framställning av etanol som drivmedel men också mycket annat, säger Magnus Wolf-Watz, universitetslektor vid kemiska institutionen.
Den huvudsakliga experimentella tekniken som använts är NMR, kärnmagnetisk resonans-spektroskopi. En viktig komponent i arbetet har varit utveckling av en helt ny metod för att bestämma enzymatisk aktivitet. Metoden bygger på en realtidsmätning av den kemiska reaktionenmed31P NMR-spektroskopi. NMR-infrastrukturen vid Umeå universitet håller internationell toppklass och finansieras av Kempe- och Wallenbergstiftelserna.
– Denna utveckling kommer att få stor betydelse för mätning av enzymatisk katalys i komplexa lösningsmedel och blandningar, och metoden används redan i nya projekt, säger Jyri-Pekka Mikkola, professor vid kemiska institutionen.
Forskarteamet representeras av forskare från både biokemi och teknisk kemi.Jyri-Pekka Mikkolas forskargrupp är en del av Bio4Energys forskningsmiljö som ämnar lyfta bioraffinaderiforskningen i Sverige till nya höjder. Jyri-PekkaMikkolasforskargrupp tillhör även nätverket Wallenberg Wood Science Center.
Huvudförfattare till arbetet är forskningsingenjör Per Rogne. Kempestiftelserna har finansierat Per Rognes arbete i två års tid.
Om Bio4Energy
Bio4Energy ären stark forskningsmiljö inom bioenergi- och bioraffinaderi. Miljön inbegriper Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Luleå tekniska universitet, forskningsinstitut och ett omfattande industrinätverk.
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.
Peter Ängsås har engagerats som VD vid Stockholms Bulkhamn. Peter har 18 års erfarenhet som hamnchef och ekonomichef vid Nynäshamns Hamn som ingår i Stockholms Hamnar och kommer senast från en tjänst som site manager vid Logent Ports & Terminals AB. Avgående VD Henrik Lundberg fortsätter sitt arbete som styrelseordförande:
– Peter blir en rejäl förstärkning av logistikteamet. Han kommer att öka vår marknadskontakt och kompetens och blir en central resurs för företagets fortsatta utveckling och expansion.
Peter tillträder sitt uppdrag i oktober.
Peter Ängsås ny vd Stockholm Bulkhamn
Stockholms Bulkhamn är den naturliga hamnen för införsel av bulkvaror och projektlaster till Stockholmsområdet. Hamnen är privatägd och har en strategisk lokalisering på Södertörn, nära nya motorvägen till Nynäshamn (väg 73), 60 km från Stockholm City och 40 km från Södertälje. Farleden är öppen året runt och hamnen kan arbeta dygnet runt. Hamnen ligger väl skyddad från vind och sjö vid Fållnäsviken och har kort insegling, endast fem sjömil innanför Landsort.
Hamnen har nyrenoverad kajanläggning och kan ta emot fartyg upp till 8.000 ton med upp till 6,4 m djupgående. Med 200 meter kaj kan hamnen vid behov ta emot två fartyg samtidigt. Den toppmoder-na, miljövänliga, eldrivna hamnkranen ger hög kapacitet. Hamnen har egen isbrytning och moderna lastmaskiner. Stockholms Bulkhamn har mer än 80.000 kvm lageryta, varav 20.000 kvm asfalterad yta direkt vid kaj. Hamnen har 15.000 kvm lagerbyggnader. Idag hanteras främst biobränslen, avfallsbränsle och annat bulkgods, samt projektlaster. Hamnen har tillstånd och kapacitet att öka volymerna kraftfullt.
Henrik Lundberg, styrelseordförande i Stockholm Bulkhamn tar emot ett av många studiebesök, här en grupp från Malaysia som placerat sig i den stora flislastarens skopa (foto: Lennart Ljungblom)
Preem har byggt ut kapaciteten för biodiesel i Göteborg
Nu fördubblar Preem produktionen av gröna drivmedel
Preem fördubblar kapaciteten att producera Evolution Diesel, diesel baserad på gröna råvaror, vid sin produktionsanläggning i Göteborg. Anläggningen har varit i drift sedan 2010. Under åren som gått har behovet av grön diesel ökat.
Efter ett års om- och tillbyggnad och med en investering på 355 miljoner har IsoGHT-anläggningen på Preems raffinaderi i Göteborg nu startats upp. Det möjliggör närmare en fördubbling av produktionskapacitet för drivmedel baserat på gröna råvaror. Evolution Diesel innehåller 20-25 procent hållbart producerad energi
Trots fortsatt politisk osäkerhet kring vilka skatter och kvotregler som ska gälla för biodrivmedel efter 2016 beslutade Preem att bygga ut kapaciteten för biodrivmedel vid sitt raffinaderi i Göteborg.
– Vi väljer att gå i framkant för att leda utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Det känns bra att arbetet med anläggningen nu är klart efter närmare ett års intensivt arbete och glädjande nog har allt löpt smidigt efter tidplan. Sverige behöver en betydligt större andel gröna drivmedel i framtiden framför allt om vi ska nå regeringens uppsatta miljömål om en fordonsflotta oberoende av fossila bränslen 2030, säger Petter Holland, VD för Preem.
Preem levererar miljödiesel till transporter, uppvärmning och industri. Miljödieseln innehåller tallolja. Talloljan levereras av samarbetspartnern Sunpine i Piteå. Talloljebaserad miljödiesel har stora fördelar. Till att börja med har den mycket goda tändegenskaper, vilket minskar föroreningarna. Den har dessutom högre energiinnehåll och är lättare att lagra än konventionell biodiesel (FAME).
Det har hittills inte varit helt enkelt att få diesel baserat på biologiska oljor att klara de låga vintertemperaturerna i Norden. Genom att bygga ut GHT-anläggningen med ett nytt steg i processen, bestående av bland annat en reaktor, kan man genom isomerisering förbättra köldegenskaperna.
Det finns flera utmaningar med att ersätta fossil olja med förnybara råvaror. Förutom att de ska uppfylla de tekniska kraven och så ska de vara miljömässigt och socialt hållbara, det innebär att de ska ha hög klimatprestanda och inte leda till andra miljöproblem såsom avverkning av regnskog.
– En del av investeringen i nya anläggningen har också varit att kunna hantera olika råvaror och vi arbetar med flera spännande projekt bland annat samarbetar vi med Ragnsells för att återvinna fett från restaurangkök. Med investeringen stärks konkurrenskraften för våra raffinaderier och vi ser på sikt exportmöjligheter för förnybara och hållbara svenskproducerade drivmedel, avslutar Petter Holland.
COWI har ett ECPM-åtagande i projektet och har varit med sedan förprojekteringen. Designstarten för projektet var i mars 2013. Detaljprojekteringen startade i januari 2014, och projektet blev klart efter sommaren 2015.
– Anläggningen får åtta värmeväxlare, en ny reaktor, fem tryckkärl, och fem nya torn, berättar Linda Schwarz. Man bygger också om den befintliga gröna dieselanläggningen. Tankfältet byggs också om, eftersom det behövs mer lagringsvolym.
Hela projektet beräknas kosta 300 miljoner kronor, eller lite mer, beroende på vad som räknas in i kostnaderna.
ExxonMobil är licensleverantör av processtekniken i projektet. Isomeriseringsprocessen sker under högt tryck och hög temperatur. När vätgas sätts till, sönderdelar den paraffinet i kolkedjorna. Den nya processen, som kallas ISOGHT, (Isomerisation Green Hydro Treater), gör det också möjligt att öka andelen förnybar råvara till så mycket som 30%.
Att tillverka miljödiesel är skattemässigt fördelaktigt. Lagar och regler på området förändras dock ganska snabbt, vilket skapar osäkerhet. År 2013 beslutade regeringen till exempel att kvotplikt skulle införas. Det innebär att den som är kvotskyldig skall se till att en viss del av all kvotpliktig bensin och diesel skall utgöras av biodrivmedel. Lagen skulle träda i kraft 1 maj 2014. Förslaget blev dock inte godkänt av den EU-kommission som skulle granska de skatteregler som skulle gälla kvotplikten. Därför skrotades kvotplikten i juni 2014, en månad efter att den skulle införas.
För Preem är det önskvärt med mer politisk stabilitet. Ett projekt tar ofta 3-4 år från behov till produktion. Förändrade lagar och regler kan förändra behoven mycket snabbare än så.
– Lönsamheten ligger i händerna på politikerna, säger Olle Holmblad. Det skulle vara skönt att veta att spelreglerna förblir desamma.
Det finns förstås långsiktiga politiska ambitioner att ställa om transportsektorn till att använda högre andel bio-drivmedel. Det betyder att Preems satsning på grön diesel blir en långsiktigt lönsam investering alldeles oavsett en viss ryckighet i spelreglerna på kort sikt.
Fakta Ombyggnad av Preems raffinaderi i Göteborg för att fördubbla kapaciteten av talloljediesel.
Byggtid: september 2014 – september 2015
Byggherre: Premraff Göteborg
Totalprojektör: COWI AB
Byggnadsentreprenör: Veidekke Entreprenad AB Region Väst
Med taggen Nordiska Nyheter publicerar vi löpande ett urval av svenska/nordiska/baltiska bioenerginyheter. Eftersom de geografiska områdena ur bioenergisynpunkt är närliggande så har vi samlat nyheter härifrån under en huvudrubrik.
