Tyska design priset “German Design Award” 2018 har åter tilldelats tyska kamintillverkaren Wodtke, denna gång för företagets vedkamin Stage med emissionsfiltret “HiClean-Filter”. Tyska design priset är ett av världens mest erkända industridesignpriser och ges ut av tyska “Rat für Formgebung”
Juryns motivation:
“Den moderna kaminen övertygar med en effektiv förbränning med låga emissioner. Den är även puritansk elegant med en enkel enhetlig design som ger harmony i ett levande utrymme.”
Emissioner och bränsleförbrukning har reducerats genom ett samarbete med Fraunhofer institutet för byggfysik.
“Från första steget i utvecklingen av vår Stage kamin har anpassning skett gentemot vår HiClean-Filter teknologi, säger Chritiane Wodtke, verkställande partner.
“Fokus har legat på hållbarhet och säkerhet”
Wodtle rökgasreningsteknik för vedkaminer
HiClean teknologin tillsammans med modulär värmelagring samt förbränningsluft som tas utifrån resulterar i en särskilt emissions och bränslesnål funktion. Dessutom förstärks intrycket av elden genom det vinklade glaset som hålls rent med en egenutvecklad teknik. Wodtkes nyckel ord är design och teknologi.
“Att ständigt utveckla sambandet av form och teknologi – det är vår passion, avslutar Christiane Wodtke
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan? Besök våra äldre arkivsidor med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer. Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
Som presenterats i den första artikeln har etanol från cellulosa tekniken nått dödsdalen. Artikeln nedan har endast funnits tillgänglig för läsare med inloggningskod. Nu har vi öppnat den för alla.
Den tid då uppskalningen av projekten möter flera svåra samtida hinder. Behovet av finansiella resurser ökar starkt, tekniken möter nya problem och själva råvara och produkt logistiken ställer till hinder och inte minst viktigt, man möter också en skeptisk marknad och utsätts för attacker från konkurrenter.
Under 10 år har stora etanol projekt utvecklats och 2014 var året då flera nya projekt invigdes. Nu tre år senare har flera stora problem, pengarna är slut och man kämpar med tekniska svårigheter. Nu är det dock inte så det är pga projekten pengarna är slut utan att moderföretagen också haft andra projekt som slukar resurser och då tvingas sälja det som går – som intressanta etanolanläggningar.
DowDuPont etanol från cellulosa anläggning i staden Nevada. Ohio
DowDuPont säljer teknologi och projekt
Den 2 november annonserade DuPont Industrial Bisciences, en enhet av det sammanslagna kemiföretaget DowDuPont (DWDP.NY), att deras stora 100 000 kubikmeter etanol per år projekt i staden Nevada, Iowa, som fortfarande är under uppstart, skall säljas. Investeringen låg på $225 millioner. Företagen har beslutat att hålla fabriken “varm” men i övrigt begränsa aktiviteterna. 90 personer är anställda på anläggningen. Ännu har man inte investerat i destillationssteget utan fokuserat på själva processen som är tänkt att omvandla 375 000 torra ton majskolvar (corn stovers) per år.
I ett uttalande sa DowDuPont, som fortfarande är under en pågående fussioneringsprocess av Dow och DuPont att man beslutat göra en strategisk förändring i sin verksamhet i avsikt att också spara pengar. Den sammanslagna företagsgruppen är nu under ombildning till tre fristående börsnoterade företag. DowDuPont söker nu en köpare av hela cellulosa till etanol teknologin inklusive produktionsanläggningen, IA biorefinery in Nevada. Den komplexa råvarukedjan har framhållits som ett problem av företaget.
” Dessutom är vår ambition att arbeta mer med högre produkter i värdekedjan, bränslen hör inte dit”, säger William Feehery, chef för Industriella Biotekniker.
I mars 2017 meddelade företaget att man nu med egen teknik, löst de mekaniska problemen i råvaruinmatningen till anläggningen som orsakat stora driftstörningar och att man nu skulle fokusera mer på den efterföljande processen.
Halm transporteras in till etanolprocesanläggningen i Hugoton som utvecklats av Abengoa men sålts till Synata i december 2016.
Spanska Abengoa har sålt till Synata
Spanska Abengoas amerikanska 95 000 m3/år cellulosa till etanol anläggning i Hugoton, Kansas såldes i december 2016 på auktion för 48,5 miljoner US dollar till Synata Bio. Alla Abengoas konventionella etanolfabriker i USA är sålda och även några i Europa, men fortfarande återstår de brasilianska anläggningarna och ett antal i Europa att sälja. Abengoa behövde snarast möjligt likvidera det man kunde för att samla in pengar till moderföretaget som hotades av konkurs på grund av dess stora förluster i solenergi och engineering. Abengoa drev 11 konventionella etanolfabriker, en cellulosa baserad anläggning och en biodiesel anläggning på tre kontinenter. Statusen för den sålda cellulosa anläggningen i Hugoton är något oklar. Synata bio som i bolaget också har patenten från Coskata som med förgasningsteknik skulle producera etanol från cellulosa. Synata köpte den byggda anläggningen inklusive en kraftvärmeproduktion, inte teknologi och licensavtal. Coscata med stöd av investeraren Vinod Kosla fick stora garantilån för utveckling av sin teknik vilken dock aldrig nådde kommersiell produktion.
Bränslestation för Beta Renewables som tillvekar etanol som drivmedel av cellulosa material i norra Italien
Beta Reneawables diskuterar med investerare
I norra Italien i Crescantino finns en anläggning på 40 000 ton etanol per år som sedan 2011 drivs av Beta Renewables. Den har nu stoppats då ägarföretaget Grupo M&G den 27 oktober begärde skydd för ekonomisk rekonstruktion på grund av sin stora skuldbörda, som accentuerats av förseningar i ett stort PET kemiprojekt i Corpus Christi, USA. Man måste senast den 26 december uppvisa en plan för överlevnad för Beta Renewables. 121 anställda i produktionsanläggningen berörs, liksom hundratalet anställda inom F&U. Diskussioner om övertagande pågår enligt uppgift med investerare.
GranBio etanol från energisockerrörens bagasse och halm i Brasilien
GranBio med Beta renewables teknologi producerar cellulosa etanol i Brasilien
I Brasilien startade 2014 företaget GranBio en 190 millioner US dollar anläggning kallad Bioflex 1 med teknologi från Beta Renewables i staden São Miguel dos Campos, Alagoas state. Projektet, med en kapacitet av 82 000 m3 etanol per år, har haft tekniska problem och gjorde en återstart 2016 men har åter stoppats och fokuserar tillfälligt istället på elproduktion som på grund av rådande höga elpriser ger bättre lönsamhet. Under första halvåret 2017 har företaget producerat 5 000 kubikmeter istället för planerade 30 000 kubikmeter. Man skriver också att Bernardo Gradin, vd och president i Granbio och representant för det av familjen majoritetsägda ägarbolaget GranInvestimento, uppger att företagets utvecklingsprognos för cellulosa etanol och nya anläggningar senareläggs, men att den inte bortfaller. Verksamheten har dock länge gått med förlust och företaget är, enligt andra uppgifter intresserade att sälja. 15 procent av aktierna ägs av BNDESPar en del av Brazilian Development Bank.
Projektet har flera innovationer. Dels använder man energisockerrör (Cana-Vertix) som höjer fiberhalten och biomassa produktionen per yta samtidigt som man också kan använda dåliga betesmarker som inte konkurrerar med matproduktion. Totalt finns 32 miljoner hektar sådan mark i Brasilien. Skörden kan ske året runt. Man gör inte bara etanol utan också lignin som används som bränsle för elproduktion samt koncentrerad vinasse som används som näringsmedel (kväve, kalium och natrium).
Quad county ethanol processors i Iowa har till sin 130 000 m3/år majsbaerae anläggning installerat en Ad-on som producerar ytterligare 7 000 m3 cellulosa baserad etanol från majsfiber.
Ad on tekniken ger extra cellulosa etanol i befintlig anläggning
Quad County Corn Processors har förbättrat sin 130 000 m3/år majsbaserade etanolanläggning i Galva, Iowa med en ny produktionsenhet som integrerats med den övriga processen. Den kallas ACE Added Cellulosic Ethanol. Där omvandlas cellulosan i majsfiber till ytterligare 7 miljoner kubikmeter etanol per år. “Dessutom, inte att förglömma” säger bolagets vd Monte Shaw att “produktionen av foder DDG förbättras och blir med likartad det glutenfoder som produceras direkt från majs .” Tekniken finns också i företagets anläggning i Shell Rock.
Edeniq Inc. som är en processutvecklare har för licensiering en teknik som man säger kräver “zero capital investment” och som enkelt kan integreras i befintliga anläggningar och som nu är installerad i fem anläggningar som blivit godkända för cellulosa etanolproducktion av EPA, den amerikanska miljömyndigheten. Dessa är Pacific Ethanol’s anläggning i Stockton, CA, Flint Hills Resources i Iowa Falls och Shell Rock, IA, Little Sioux Corn Processors i Marcus, IA; och Siouxland Energy Cooperative’s plant i Sioux Center, IA. Tekniken, består av två steg. Dels en Cellunator, en malningsteknik som mer effektivt sönderdelar råvaran och dels frigör mer stärkelse för den vanliga processen och dess enzym och också ger finmalda cellulosa fiber som med hjälp av ett extra enzym som tillhandahålls av Edeniq bryts ned till socker som kan jäsas till alkohol. Totalt kan utbytet öka med 7 procent varav 2,5 procent är cellulosa etanol och som ger RIN så ger den produkten ett värde för att uppfylla det amerikanska RVO, Renewable Volume Obligation.
Poet etanol från cellulosa anläggning i Alexandria USA
“Project Liberty” utvecklas vidare
Poet-DSM som är ett samarbete mellan en mycket stor amerikansk etanol tillverkare POET och det holländska kemiföretaget DSM har annonserat att man bytt leverantör och löst ett allvarligt problem rörande beredningen av råvara till sin etanol fabrik “Project Liberty” och inte har några andra planer än att fortsätta. För att pressa kostnaderna kompletterar nu anläggningen med en “in house” enzymproduktion. Fabriken invigdes 2014 men har fortfarande inte kommit upp i stabil produktion. Årligen skall upp till 94 000 kubikmeter etanol produceras. Biprodukterna används som bränsle.
Ineos Bio Florida baserade etanol från avfallsanläggning är såldes 2017 till Alliance Bio Products.
Stoppad anläggning i Florida får nytt liv
Alliance Bio-products inc., ett dotterbolag till Alliance BioEnergy fick i juli klartecken att ta över den nedlagda Ineos Bio´s anläggning kallad “The Indian River Bioenergy Center” i Vero Beach, Florida. Ineos Bio öppnade sin avfallsbaserade anläggning 2013. Innan nedläggningen producerade projektet, som var ett samarbete mellan Florida baserade New Planet Energy och det engelsk/scweiziska mycket stora privatägda kemiföretaget Ineos Group, etanol med Ineos förgasningsteknik, som byggde på produktion av syntesgas i en tvåstegsreaktor. Men mötte dock flera tekniska svårigheter och fick bland annat problem med föroreningar i råvarugasen som störde efterföljande processteg, Företaget investerade i en scrubber men beslöt av olika skäl ändå avveckla verksamheten. Tekniken är är såld till kinesiska intressen vilka dock ej var intresserade av den fysiska anläggningen i Florida.
Alliance Bio avser att byta ut Ineos förgasningsteknik mot en egen cellulosa till socker teknik . Processen som kallas CTS (Cellulose To Sugar) har successivt skalats upp och funktionen i en fullstor reaktor har enligt företaget demonstrerats. Processen är utvecklad och ägd av University of Florida, Alliance Bio har de globala rättigheterna till tekniken.
Befintlig materialhantering och destillationssteg kommer att användas av Alliance Bio och planen är att produktionen skall stå klar 2018. Företaget uppges ha råvaruavtal klart avser producera producera 30 000 m3 sunder första året som sedan skall ökas till 128 000 m3 etanol 2021. Nyligen berättade företaget att man sålt en licens till Earth Renewable Energy LLC i Newport Beach, Kalifornien som skall omvandla restprodukter från fruktodlingarna till C5/C6 socker och kemikalie produktion.
American Process inc levererade första cellulosa etanolen i USA
American Process Inc. (API), verksam som teknikkonsult för skogsindustrin, levererade i april 2014 från Alpena Biorefinery i Michigan den första amerikanska cellulosa baserade etanolen med godkännande enligt RIN systemet med råvaran från avfall från den närliggande skivfabriken. Råvaran hydrolyseras, jäses och destilleras till etanol av drivmedelskvalitet. Projektet stöddes som ett demoprojekt av Department of Energy (DOE) med $22miljoner. Nominell kapacitet var 3000 m3/år. Anläggningen hade också en viktig funktion som avfallsreningsanläggning för plattfabriken som vilken den drevs utan etanolproduktion från 2015. 2017 har verksamheten återupptagits och man producerar bindemedel för plattfabriken, dock ingen etanol. Teknologin går under namnet GreenPower+ och marknadsförs som att kunna kopplas till en befintlig industri, t ex en massafabrik eller sockerrörsindustri,
En annan API teknologi marknadsförs under namnet AVAP och avser tillämpning i en fristående anläggning. Där produceras socker från såväl cellulosa som hemicellulosa vilka sedan kan konverteras till etanol eller andra kemikalier. En demoanläggning finns uppförd under namnet Thomaston Biorefinery. I oktober 2017 meddelade DOE att man gett ett bidrag på $3,7 miljoner för fas 1 av byggandet av en demoanläggning för dropinbränsle för flyg, bensin och diesel samt nanocellulosa på Thomastons anläggning med användandet av AVAPs biorefinery teknik tillsammans med teknik från Petron för konvertering av etanol till etylen.
Brasilianska GranBio gick 2013 in som 25 procent delägare av API för att kunna tillgodogöra sig företagets teknologi. Under 2017 avslutades en rättslig process mellan företagen om vilka licensfria teknologi rättigheter som ingick.
Raizen ethanol from Cellulose production plant in Piraciaba, Brazil
Raizen i Brasilen avser expandera
I Brasilien har den stora etanolaktören Raizen, ett joint venture som ägs av Shell och Cosan och driver 24 konventionella etanolanläggningar, meddelat att man kraftigt kommer utvidga sin cellulosa etanol satsning. Idag har man en anläggning i gång i Piraciaba i delstaten Sao Paolo. (Också benämnd Costa Pinto projektet) 2016 producerade företaget 7 000 kubikmeter cellulosa baserad etanol och 2017 räknar man med det dubbla, och till 2018, 40 000 kubikmeter, enligt ett uttalande av João Alberto Fernández de Abreu, vd för Raízen Energia. Anläggningen använder teknik utvecklad av Kanadensiska Iogen corp. vilken har visats och utvecklats i en demoanläggning i Ottawa. Raizen har ambitionen att etablera flera anläggningar intill andra av företagets befintliga första generationens produktionsställen.
Clariant teknik i nya anläggningar i Rumänien och Slovakien
Tyska Clariant har nyligen kommunicerat ett styrelse beslut att företaget kommer att investera i en 50 000 ton/år cellulosa till etanol fabrik i Rumänien. Clariant hemmahörande i sydtyska Straubing har utvecklat en process som marknadsförs under namnet Sun liquid. Från 1 januari 2018 har Clariant en ny affärslinje i företaget som kommer arbeta under namnet “Business Line Biofuels & Derivates. Tidigare i år tecknade Clariant ett licensavtal med den Slovakiska etanol-producenten Enviral som avser bygga en fullstor anläggning i Leopoldov i Slovakien vilken kommer att integreras med företagets befintliga etanolanläggning. Första spadtaget skall tas i slutet av 2017.
Finska St1 etanol från cellulosa fabrik i Kajaani, Finland
I Finland producerar St1 etanol från sågspån
St1 producerar på flera ställen drivmedels etanol från matrester. Nu har St1 Biofuels OY också byggt en fabrik med kapaciteten 10 000 ton per år som med sågspån som råvara producerar etanol med den egna processen Cellilonix i finska Kajaani, där man etablerat sig på det lokala sågverkets område, som också levererar merparten av råvaran. Biprodukten lignin använd som bränsle i det lokala kraftvärmeverket. Unikt i anläggningen är tekniken med “steam explosion” som används i förbehandlingen för att öppna cellulosa celler. Tekniken används av andra företag t ex för vattentåliga pellets. Driften av anläggningen är överlåten till systerföretaget North European Oil Trade OY. Investeringen kommer från NEB North European Biotech OY som är huvudägare av St1. Investeringen var på 40 miljoner Euro, 30 procent erhölls som investeringsbidrag.
Förra året tecknade man också en avsiktsförklaring med UPM och Alholmens kraft att uppföra en betydligt större anläggning i Pietersaari (Jakobstad) i finska Österbotten. Planerad kapacitet är 50 000 kubikmeter. Parallellt överväger man också en ny lika stor fabrik invid den första anläggningen i Kajaani. ett möjligt projekt finns också i Norge i Follum i Hönnefors, där man gjort en avsiktsförklaring med Viken Skog och Treklyngen. Diskussioner pågår också för projekt i Sverige.
St1 är en ledande drivmedelsleverantör i Finland, Sverige och Norge med marknadsandelar mellan 19 och 29 procent för bensin och diesel. Man arbetar också under varumärket Shell.
Domsjöfabriker kan bli platsen för en av Sveriges största industrisatsningar någonsin ett bioraffinaderi.
Bioraffinaderiklustret i Domsjö
Bioraffinaderiet Domsjö Fabriker som ägs av indiska Aditya Birla tillverkar pappersmassa med sulfitprocessen då får man också socker som biprodukt från vilket man ända sedan 1939 också producerat etanol och lignin. På senare år förädlas ligninet till ligninpulver. Nyligen invigdes en 30 miljoners investering i en ny säcknings-maskin för lignin-pulver. Fabrikens två lignin torkar har en kapacitet av 120 000 ton ligninpulver per år. Etanolen levereras till intilliggande Sekab som tillverkar olika kemiska produkter och levererar etanoldiesel ED 95 till marknaden
Nyligen har en stor utredning, Flaggskepp Bioraffinaderi presenterats. Ett beslut om ett helt nytt storskaligt bioraffinaderi för 1,7 miljarder kronor är under diskussion.
Sekab har också utvecklat en egen process för framställning av etanol, biogas och lignin. En processanläggning finns byggd i demoskala och som idag under namnet Biorefinery Demo Plant används för projektkörningar på uppdrag. och drivs av Processum, en del av RiSE.
Borregards anläggningi Sarpsborg producerar sulfotmassa och kemikalier inklusive etanol.
Borregaard har bioraffinaderi i Sarpsborg
Børregaard Bali Bioraffinaderi i Sarpsborg sulfit fabrik har en verksamhet likartad den i Domsjö med 100 anställda i sin utvecklingsavdelning. Sarpsborg sulfit fabrik producerar årligen 160 000 ton cellulosa, 20 000 ton bioetanol och 1500ton vanillin och 168 000 ton lignin. Som en del i anläggningen har man byggt demoanläggningen Bali där man bedriver försöks och utvecklingsverksamhet.
Pray industries har byggt en demoanläggning för etanol från cellulosa
Indien är på väg framåt
Indiska storföretaget Praj har öppnat en demoanläggning i Pune, Maharashtra i maj 2017. Kapaciteten är 1000 m3 etanol per år från olika cellulosa råvaror. Man har tillsammans med Indian Oil Corporation och Bharat Petroleum Corp. Ltd en plan för att etablera 10 – 12 anläggningar runt om i Indien med vardera en kapacitet på omkring 30 000 kubikmeter per år. De tre första skall vara klara i mitten av 2019. Två baserade på rishalm och en på soja rester. HindustanSom nämnts ovan äger också indiska koncernen Aditya Bila Domsjö Fabriker. India Glycols Ltd öppnade i mars 2016 en demoanläggning i Uttrakhand som kan processa 10 ton biomassa per dag i en kontinuerlig process.
Danska Inbicom var tidigt ute – har anläggning i Malaysia
Danska Inbicom som ägs av Ørsted (namnändrat från Dong Energy) som utvecklat och sedan 2009 visat sin teknik i en demoanläggning i Kalundborg arbetar för att etablera en fullstor anläggning i Maabjerg. Projektet har fått EU NER stöd men lagts på is på grund av bristande politiskt stöd. En pilotanläggning är i drift i Tawau, Malaysia med EFB, Empty Fruit Bunches från oljepalmer som råvara. Det är ett samarbete med Mitsui och Teck Guan. Man arbetar nu med stöd från Malaysias regering för att etablera en kommersiell anläggning. Företaget är också etablerade i Kina. Danska Novosymes har också ett innovations center i Jinan i Shandong provinsen.
Kina storsatsar nu på bioetanol
I 11 regioner och 40 städer har Kina sedan länge krav på inblandning av etanol i bensin. Kina är också världens tredje största producent av etanol efter USA och Brasilien, men dock väsentligt mindre. Tidigare år har man också importerat mycket råvara och färdig etanol men importen avstannade efter det att Kina infört en importskatt för att stimulera en inhemsk produktion. Det gör man genom att införa en nationell E10 inblandning. Planen för etanolproduktion 2017 är 3,5 miljoner m3 etanol varav 350 000 från cellulosa råvara. För 2020 är planeras 10 miljoner ton varav cirka 3,5 miljoner ton från cellulosa och andra icke sädesbaserade grödor. År 2025 avser Kina vara ledande på cellulosa baserad etanol. Planen på en etanolsatsning lanserades av National Development and Reform Kommission, National Energy administration och 15 regionen i början av september 2017.
2008 då priserna på majs och annan säd var höga avbröt Kina stödet för nya anläggningar för produktion av etanol från säd och stimulerade istället produktion från Cassava, sweet sorghum och molasse. Situationen idag är den motsatta och Kina har mycket stora lager av majs (över 230 millioner ton vilket motsvarar över en årsproduktion) och vill därför nu åter stimulera etanolproduktion från majs. Man avser också att åter reducera åkerarealen för majs. Amerikanska etanolföretag ger nu i november uttryck för att på kort sikt åter få exportera stora mängder etanol till Kina då man inte tror att den kinesiska produktionen kan möta E10 mandatet till 2020.
Utvecklade inom universiteten har flera pilotanläggningar etablerats och sedan 2015 har ett samarbete inletts med privata internationella företag för kommersiella anläggningar. Sju anläggningar är under olika nivåer av utveckling enligt US Gain USDA report.
Guangdong Zhongneng Alcohol Co. 30 000 t/a, in Guangdo
Henan Tianguan Group Tianjin Biofuel Co., 20 000 t/a, in Tianjin
Henan Tianguan Group Hubei Biofuel Co. 15 000 t/a, in HUbei
China Datang New Energy 10 000 t/a in Jilin
Zhejiang Zhoushan Fuel Ethanol Co in Zhejiang
Hainan Yedao Group in Hainan
Shangdong Long Live 50 000 t/a in Shandong togs i drift 2012.
China National Cereals, Oils and Foodstuffs Corporation (COFCO) är ett pionjär företag i Kina och den i särklass ledande producenten. COFCO hade mot slutet av 2013 en egen etanolproduktion på nästan 1 million ton varav 200 000 från cassava. En annan ledande producent är Shandong Longlive Bio-Technology Co.
I början av november skrevs ett avtal under av China State Development & Investment Corporation (SDIC) att bygga en 600 000 ton/a majs baserad etanol anläggning i Heilongjian provinsen i staden Fujin nära ryska gränsen. Investeringen är på $542 milioner. 1,85 miljoner ton majs corn kommer att användas per år som råvara.
I en serie av artiklar kommer Novator.se gå igenom läget för de stora drivmedelsprojekten. Vi börjar med sockerplattformen, Sex stora fabriker har startats men flera har problem och är till salu, vi förklarar varför. Det är inte tekniken som är det största problemet utan förklaringarna kan vara helt andra.
Länk till artikeln som presenterar +25 olika storskaliga projekt för framställning av drivmedlet etanol från cellulosa via framställning av socker som får jäsa till etanol.
Från 27 februari 2018 är artikeln fri för läsning utan kod.
Projekt i flera världsdelar
Sex nya stora etanol fabriker som bygger på nedbrytning av cellulosa till socker har startats. Tekniken har kommit så långt att de nu passerar “the valley of death – dödsdalen”. Den period då uppskalningen samtidigt ger nya tekniska problem, kräver stora finansiella resurser och då man på allvar möter marknaden och utsätts för attacker från de som känner sig hotade.
Tre av de stora nya projekten finns i USA, två i Brasilien och ett i Europa. Två projektägare, Abengoa och Gropo M&G har så så grava ekonomiska problem att de nu rekonstrueras under konkursskydd. Också i två andra projekt, GranBio och DowDuPont har ägarna flaggat upp att man av egna strategiska skäl vill minska sina ägarintressen.
Erfarenheterna upprepas alltså också för det här teknikområdet, alla projekt måste igenom dödsdalen. Danska Novozymes visade bilden nedan på konferensen Biofuture 2017 i oktober.
TeknikutvecklingCykler presenterad av Novosymes på konferensen Biofuture 2017 i oktober i Brasilien. Biofuture Platform initierades av 20 länder på COP 22 i Marrakech 2016 och kommer genomföra fem event under 2017-18. Nästa kommer på COP 23 i Bonn i november 2017.
Den pågående krisen beror på såväl tekniska problem som underskattade logistiska råvarufrågor, men accentuerats av att moderföretagen förlorat stora pengar i andra verksamheter. Abengoa gjorde förluster inom solenergi och engineering och Gropo M&G genom ett stort försenat amerikanskt kemifabrikprojekt. DowDuPont hänvisar till strategiska förändringar på grund av pågående sammanslagning mellan företagen Dow och DuPont. Också i Brasilien har ägarna till GranBio flaggat för en vilja att dra sig ur av finansiella skäl. Situationen försvåras av den svajiga politiska situationen och den lika svajiga energimarknaden.
Oroligt också för andra drivmedelstekniker
Också teknikvägen till etanol via förgasning är lika orolig. Stora förgasningsprojekt har lagts ner under det att andra har tillkommit. Bio till diesel har också sina stöningar, framföra allt FAME esterifierings linjen där främst raps omvandlas till biodiesel, men de attackerna är främst politiska och attackeras av argument rörande mat och bränsle. HVO teknologin som använder vätgas raffinering har på ett helt annat sätt integrerats i befintlig industri och har volymmässigt utvecklats kraftigt. Attackerna på den tekniken utgår främst på användningen av palmolja. Biogas som drivmedel utvecklas också men bromsas av marknad, teknik och råvarutillgång. Det finns förhållandevis få gasbilar och råvarutillgången begränsar rötningstekniken. Förgasningstekniken hålls tillbaka av finansieringfrågor och uppskalning. Till exempel vill Göteborg Energi sälja den stora Gobigas anläggningen som är i drift och som gör drivmedelsgas från skogsråvara. Den är i formatet stor demonstration och en kommersiell anläggning finns planerad men är inte aktuell för genomförande. Metanol är ett annat alternativ som nu byggs av t ex Södra i Mönsterås. Metanol är också stort i Kina.
Råvaror och marknad styr
Det bransch, myndigheter och investerare nu också handfast fått lära sig är att bioenergi inte bara kan beställas och trollas fram genom beslut och eleganta kemiska processer, istället måste hela system utvecklas och fungera. Därför får i slutändan etablerade industrigrenar som skog och petroleum fördelar. Skogsindustrin kontrollerar mycket råvara och petroleum branschen kontrollerar marknaden. Men också skogen är utsatt för attacker som går ut på att energin utarmar skogen.
Men spännande små projekt utvecklas också
Men det är inte bara nya stora projekt. Också mindre anläggningar som komplement till den etablerade sockerrörs-, majs- och vetebaserade etanol-anläggningarna utvecklas. Genom en “ad on” som processar cellulosa från halmen har etanolproduktionen ökats med 5 – 10 procent i flera anläggningar.
Nya projekt tar över lämnade anläggningar
Men utvecklingen fortsätter och nya projekt tillkommer som ersätter eller tar över gamla. Byggda anläggningar får nya liv med nya ägare eller ny teknik som kan jobba med en mindre betungande investeringsbörda. Abengoas anläggning är uppköpt av teknikinnehavare av en fögasningsteknik och i Florida har Ineos – Planet Energy anläggningen som byggts för förgasning sålts till ett företag som istället skall köra en process baserad på cellulosa till socker.
Sockervägen till etanol från cellulosa – novators projektgenomgång
I artikel två som har länken nedan har vi gått igenom projektläget för de olika anläggningarna för sockerplattformen, alltså omvandling av cellulosa till socker som sedan får jäsa till etanol.
Vi kommer följa upp våra projekt inte bara på sockerplattformen utan också göra motsvarande genomgångar för de andra teknikerna.
Länk till artikeln som presenterar +25 olika storskaliga projekt för framställning av drivmedlet etanol från cellulosa via framställning av socker som får jäsa till etanol.
Det belgiska företaget Vyncke NV har i mer än hundra år varit synonymt med högkvalitativa förbränninganläggningar för biomassa. Genom förvärvet av PetroBio utökar de sin portfölj av möjliga lösningar för kundernas energibehov. PetroBio kommer att fortsätta som ett fristående systerbolag i samma bolagsgrupp som Vynckebolagen. Datum för övertagandet är den 31 januari 2018.
Till dags dato har Vyncke levererat biobränslebaserade anläggningar till 85 länder. Hjärtat i deras leveranser är den egenutvecklade trappstegsrostern.
PetroBio är specialister på flamförbränning. De har brännare för alla typer av bränslen och besitter en världsunik kompetens på flamförbränning av träpulver. Basen för deras verksamhet är den nordiska marknaden.
”Samgåendet ger helt unika möjligheter till positiv utväxling. Både produktmässigt och marknadsmässigt kompletterar vi varandra, nästan helt utan överlapp. Vi ser fram mot ett spännande samarbete och breddningen av vårt kunderbjudande”, säger Johanna Lindén, VD, Petro Bio AB.
”Vi hälsar PetroBio välkommen in i familjen av Vynckebolag och ser fram mot att kunna ta del av deras brännarexpertis. Härigenom tillför vi en viktig dimension i vårt totala kunderbjudande”, menar Dieter Vyncke, delägare och VD.
Petro Bio har varit privatägt av familjen Olsson via bolaget Petkra Holding AB. Koncernens huvudverksamhet ligger främst inom sjöfart och materialåtervinning i Stena sfären. Petra Bio erbjuder brännare och färdiga panncentraler i storlekar från 2 MW till över 100 MW.
Vyncke är ett familjeföretag nu i fjärde generationen med huvudkontor i Flandern, Belgien. Koncernen har 300 anställda i 10 länder i de flesta världsdelar. Totalt har man över 4000 referenser spridda över världen.
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan? Besök våra äldre arkivsidor med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer. Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
Bioenergin har en stor och slumrande potential i Sverige men även internationellt skriver de fyra generaldirektörerna Erik Brandsma, Energimyndigheten, Leif Denneberg, Jordbruksverket, Björn Risinger, Naturvårdsverket och Herman Sundqvist, Skogsstyrelsen i en gemensam artikel i Svenska Dagbladet med anledning av att myndigheterna tillsammans har släppt en ny rapport Bioenergi på rätt sätt.
“Frågan om förutsättningarna för framtidens bioenergi är just nu högaktuell på EU-nivå där det föreslås begränsningar som kan göra det mindre fördelaktigt med biobränsle. Frågan är inte slutgiltigt avgjord. Sveriges representanter behöver vara aktiva i de slutgiltiga besluten så att bioenergin kan fortsätta bidra till ett hållbart samhälle. Vi känner en oro för att ett EU-beslut som innebär en kraftig begränsning av användningen av bioenergi blir en stoppkloss i arbetet för den klimatomställning som måste till.”
“Bioenergi framställd på ett hållbart sätt kan avsevärt bidra till att begränsa klimatförändringarna. Därför behöver det bli dyrare att släppa ut koldioxid.”
Det skriver generaldirektörerna för fyra myndigheter inom miljö och gröna näringar i en gemensam rapport som presenteras på SvD Debatt i dag.
I rapporten är de fyra myndigheterna överens om att bioenergi som framställs på ett hållbart sätt kan spela en viktig roll i ersättningen av fossila bränslen. Bioenergi kan underlätta den energiomställning som måste till för att vi ska klara Parisavtalet som slår fast att temperaturökningen måste hållas under två grader.
Förutsättningarna och tekniken finns och mycket är redan gjort, men för att få fart på utvecklingen behövs det effektiva styrmedel, skriver de fyra generaldirektörerna i debattartikeln:
Höj kostnaderna generellt för klimatpåverkande utsläpp.
Fasa ut subventionerna till fossila bränslen
Låt bioenergin få konkurrera på lika villkor.
Samtidigt måste det säkerställas att uttaget av biomassa inte hotar den biologiska mångfalden.
Kostnaderna för klimatpåverkande utsläpp måste höjas till dess att utfasningen av fossila bränslen går tillräckligt snabbt. Man påpekar att det är viktigt att säkerställa att de åtgärder som EU beslutat om för att höja priset på koldioxid inom EU:s handelssystem för utsläppsrätter får den effekt som var tänkt.
Man noterar också att de globala subventionerna till fossila bränslen fortfarande mycket större än till förnybar energi och att bioenergin måste få konkurrera på lika villkor. I dag har EU hållbarhetskriterier för bioenergi men inte för fossila bränslen.
“Det är bakvänt att ställa höga hållbarhetskrav enbart på bioenergi och låta annan resursanvändning vara ohållbar.”
Bioenergi på rätt sätt
” Den bioenergi som är mest lönsam och har stor potential att växa globalt är restprodukter från jordbruk, skogsbruk och skogsindustri. Gallringsvirke och energigrödor kommer att efterfrågas i högre grad framöver och här menar vi att produktionen kan öka. När vi använder grenar, trädtoppar och andra restprodukter från produktionsskogar för energiändamål ersätter förbränningen av biomassan en del av den naturliga nedbrytningen i skogen.
Inom skogsindustrin finns stora möjligheter att bättre ta till vara restprodukterna och utveckla effektiv samproduktion av produkter, till exempel att göra pappersmassa och fordonsbränsle i samma fabrik. Inom jordbruket fortsätter arealen jordbruksmark att minska och åkermark som hotas av nedläggning kan i stället användas för produktion av energigrödor.
Förutsättningarna är alltså goda. Men det är inte bara att trycka på knappen. Först måste vi tänka efter och ställa krav på bioenergin så att den blir långsiktigt hållbar. Bioenergi på rätt sätt. Därför, menar vi, måste utvinning och användning av bioenergi:
Inte försämra den biologiska mångfalden i skogen
Bibehålla markens långsiktiga produktionsförmåga
Inte försämra kvaliteten i mark och vatten
Upprätthålla kolförråden i växtlighet och mark
Medföra klart lägre utsläpp av växthusgaser än när fossila bränslen används
Inte orsaka skadliga utsläpp av föroreningar
Garantera mänskliga rättigheter och arbetarskydd
Ha en låg energiinsats när den transporteras och förädlas “
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan? Besök våra äldre arkivsidor med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer. Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
Stockholm Exergi förbereder sig nu för att bygga ett nytt biobränsleeldat kraftvämeverk i Lövsta som skall ersätta det pelletseldade Hässelbyverket där man senare istället kan frigöra mark för bostäder.
– Fullt utbyggd kommer en ny anläggning i Lövsta kunna försörja över 200 000 lägenheter med värme och generera el till över 125 000 elbilars behov, säger Anders Egelrud, vd för Stockholm Exergi nyligen namnändrat från Fortum Värme samägt med Stockholm Stad.
I december erhöll företaget Pingvinpriset för sin tidigare lagda satsning att helt fasa ut kolet i sin energiproduktion. Slutdatum blir nu 2022 istället för 2030.
– Flera olika satsningar behövs för att möjliggöra utfasningen, bland annat ökad värmeåtervinning från datahallar, effektstyrning av bostäder, effektivisering av befintlig värmeproduktion och ersättning av det 60 år gamla Hässelbyverket med ett nytt, effektivt kraftvärmeverk.
Ett spännande inslag är värmeåtervinning från nya stora datahallar som när det är färdigbyggt kan ge så mycket som 10 procent av stadens uppvärmningsbehov. Arbetsnamnet är Stockholm Data Parks som vill locka internationella IT jättar till Stockholm.
– De senaste sex åren har vi investerat över 7 miljarder kronor i hållbar energiförsörjning, berättar Anders Egelrud.
– Det senaste exemplet är vår stora bioenergianläggning i Värtan som producerar el som räcker till 200.000 elbilar och värme för 190.000 lägenheter. Förnybar och återvunnen energi står idag för nästan 90 procent av all vår energi. Dessutom kommer mer än en tredjedel av värmen i din lägenhet från din egen soppåse och ditt avloppsvatten.
Anders Egelrud menar att för att klara av upploppet mot 100 procent förnybar energi krävs stora beslut, smarta digitala lösningar, konstruktiv dialog och ett gott samarbete.
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan? Besök våra äldre arkivsidor med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer. Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
Fortum Värme samägt med Stockholms stad byter namn till Stockholm Exergi
Fortum Värme samägt med Stockholms stad, som förser drygt 800 000 stockholmare med värme och kyla, byter namn till Stockholm Exergi. Stockholm Exergi ägs till lika delar av Stockholms stad och Fortum och kommer fortsätta att utvecklas genom ett nära samarbete med båda ägarna.
Det nya namnet ska på ett tydligare sätt visa vad företaget bidrar med till stockholmarna.
– Nu heter vi vad vi alltid har varit. Det är vi som ger stockholmarna värme och kyla när de behöver det och vi jobbar med exergi, ett begrepp som betyder nyttan som man kan skapa med energi.
– Som exempelvis när vi gör både el och värme på samma gång av skogsbränsle för att utnyttja energin i det på bästa sätt, eller när vi återvinner energin i stockholmarnas renade avloppsvatten för att värma staden istället för Östersjön.
Det är vad exergi handlar om – rätt energi, vid rätt tillfälle, för rätt behov, säger Anders Egelrud, Stockholm Exergis vd.
Företaget har en strategisk roll både för Stockholms värmeförsörjning och för stadens förmåga att infria högt ställda klimatmål. Ägarna Stockholm Stad och finska Fortum är överens om att Stockholm Exergi får bättre förutsättningar genom att verka under eget namn och varumärke.
– Stockholm Exergi kommer fortsätta vara en viktig del i Fortums globala arbete med att skapa hållbara städer. Företaget har haft en fantastisk utveckling sedan tidigt 2000-tal och verksamheten är sedan två år inte en konsoliderad del av Fortumkoncernen. Namnbytet är ett naturligt nästa steg, säger Per Langer, Sverigechef Fortum.
Namnändringen medför inga andra förändringar för kunderna och stockholmarna. Och Stockholm Exergi ska fortsätta att tillsammans med stockholmare, kunder och partners skapa energin i framtidens, hållbara Stockholm.
– Stockholm ska vara en fossilbränslefri stad senast år 2040. Målet kräver att vi tillsammans skapar innovativa lösningar för framtidens hållbara energisystem genom att bland annat ta tillvara på överskottsenergi från stadens olika verksamheter. Detta kommer bli avgörande för vår klimatomställning, säger Katarina Luhr (MP), miljöborgarråd Stockholms stad.
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan? Besök våra äldre arkivsidor med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer. Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
Anna Josefsson har rekryterats som ny VD på Södertörns Fjärrvärme AB. Anna kommer närmast från Norrtälje Energi där hon varit VD sedan 2010. Tidigare har hon varit vice VD på IKEA GreenTech och projektledare på Sweco Energuide.
Anna för med sig djup och bred erfarenhet från energibranschen in i Södertörns Fjärrvärme.
Rekryteringsprocessen har pågått hela hösten. Intresset för tjänsten har varit väldigt stort och det har funnits många mycket kompetenta kandidater.
Anna Josefsson säger:
”Det känns spännande att få möjlighet att vidareutveckla Södertörns Fjärrvärme då jag anser fjärrvärme är det absolut bästa värmeförsörjningsalternativet. Det ska bli intressant att fokusera på utveckling av denna produkt i hård konkurrens med andra alternativ.
Södertörns Fjärrvärme AB är ett lokalt energibolag med verksamhet i kommunerna Huddinge, Botkyrka och Salem. Med produkten fjärrvärme tillgodoser företaget en betydande del av värmeleveranserna inom kommunerna. Förutom värme så ingår även energikonsultativa tjänster, service och kyla i produktsortimentet. Bolaget har en omsättning på 715 miljoner kronor och en total energileverans på ca 1 TWh.
Bolaget ägs av Södertörns Energi som i sin tur ägs av kommunerna Botkyrka och Huddinge.
– Vi kan inte tänka bort utmaningen med elbilar och effektbrist i elnätet, säger utvecklingsdirektör Øyvind Leistad i norska Enova i en artikel på second opinion. Nedan en förkortad version.
Lösningen är mer styrningsteknik och aggregering av elkundernas förbrukning. Håll ett öga på norska elbilsboomen!
I elbilslandet Norge har diskussionerna blivit allt mer pragmatiska efterhand som laddeffekten ökat. Enligt Enova påverkas elnäten idag mycket konkret av elbilarnas framfart.
– Vi vill på inget sätt skruva upp paniken, men det är ett faktum att elsystemet står inför stora utmaningar. Fler elbilar innebär att mer effekt måste tas ur elnätet. Långsiktigt kan det utmana leveranssäkerheten, säger utvecklingsdirektör Øyvind Leistad i Enova.
Sedan 2001 är Enova ett norskt energipolitiskt statsföretag ägd av Olje- og energidepartementet.
Även om man hittills inte har haft akuta kapacitetsproblem i det norska elsystemet ger norska medier allt oftare exempel på labila situationer. Teknisk Ukeblad beskriver hur ”ljusen blinkar och säkringar ryker när grannen laddar sin Tesla”. Energibranschens organisation Energi Norge påpekar att enstaka linjers problem inte ger en rättvis bild av läget för hela systemet.
Skillnaden är stor mellan norsk och svensk elbilsanvändning. Norge har nu 125 000 rena elbilar på vägarna medan Sverige har kommit upp i 10 000.
Enovas slutsats är att elnäten måste göras mer flexibla så kundernas förbrukning kan bli en konkret resurs.
Det har man sagt länge, påpekar Øyvind Leistad, men nu har tekniken, inklusive energilagring, hunnit i fatt de teoretiska modellerna.
– Det sker nu en mycket snabb innovation runt digitalisering, automation och styrningstekniker. Det handlar delvis om en helt ny it-generation som framöver kan fulldigitalisera elnäten på helt nya sätt, säger Øyvind Leistad.
Elnätens Spotify
– Tekniken öppnar också för en ny generation aggregatorer som kan samla ihop och styra elkundens småkonsumtion i hushållningar och småföretag. Med bättre elmätare, fler sensorer och en mätinfrastruktur som kan hantera stora datamängder uppstår helt nya möjligheter till att ta vara på små värden. Musikbranschen har gått från att sälja hela album till enstaka låtar, och någonstans ditåt är även energimarknaden på väg, säger Øyvind Leistad.
läsa mera
Enovas marknadsutvecklingsrapport för 2017 finns här: https://www.enova.no/om-enova/om-organisasjonen/publikasjoner/rapport-markedsutviklingen-2017/
”Nettet overbelastes, lamper blinker og sikringer ryker: Elbilen pekes ut som syndebukk.” Artikel i Teknisk Ukeblad:
https://www.tu.no/artikler/nettet-overbelastes-lamper-blinker-og-sikringer-ryker-elbilen-pekes-ut-som-syndebukk/408789
OX2 meddelar idag att finansiering och byggnation av projektet Valhalla med totalt 85 vindkraftverk har säkerställts. Det blir en av de största landbaserade vindkraftsanläggningarna i Europa med en genomsnittsproduktion på ca 1,1 TWh per år, vilket kan jämföras med Sveriges totala vindkraftsproduktion som var 15,4 TWh 2016.Projektet har utvecklats i samarbete med Bergvik skog.
Projektet, som omfattar delprojekten Tönsen och Åmot-Lingbo, är beläget inom Ockelbo och Bollnäs kommuner. Tillstånden för projekten har utvecklats i ett samarbete mellan OX2 och Bergvik Skog. Svevia blir totalentreprenör för vägar och fundament inom området. Det är företagets hittills största order om Vindsektorn.
Det kraftigt kuperade markområdet ligger på gränsen mellan Gästrikland och Hälsingland i Ockelbo och Bollnäs kommuner, cirka 80 kilometer nordväst om Gävle. I huvudsak täcks ytan av skog med en högsta punkt som ligger 360 meter över havet. God tillgång till vind gör att Energimyndigheten pekat ut området som ett riksintresse för vindbruk. Markägare är Bergvik skog.
”Bergvik Skog är mycket stolta att det fattats beslut om finansiering och byggnation av våra samarbetsprojekt med OX2. Beslutet innebär att vi kommer nå vårt miljömål om 2 TWh vindkraftproduktion på bolagets mark. För Bergvik Skog är också projektets bidrag till lokala jobb under såväl byggnation som drift en viktig positiv effekt” säger Björn Risby, affärsområdeschef Bergvik Skog.
Aquila Capital, en ledande europeisk förvaltare av alternativa placeringar, förvärvar hela projektet. OX2 startar byggarbeten omgående och vindkraftparkerna Åmot-Lingbo och Tönsen beräknas stå helt klara våren 2020. Projektet levereras som en totalentreprenad.
”Detta är resultatet av ett framgångsrikt samarbete med såväl Aquila som Bergvik Skog de senaste åren. Vi är speciellt stolta över att kunna leverera ett så här stort och effektivt projekt som Valhalla”, säger Paul Stormoen, vd på OX2 Wind.
– När man bygger en vindkraftspark är en fungerande logistik avgörande. I det här området finns en ganska väl utbyggd infrastruktur med skogsvägar, vilket skapar goda logistiska möjligheter. Storleken och antalet verk är dock en rejäl utmaning, säger Dan Hellenberg, Svevia.
– Vi bygger de vägar som behövs för projektet, vi gräver kabelschakter för el- och signalledningar, gjuter 58 fundament samt bygger de kranplatser som behövs för att de 180 meter höga vindkraftverken ska kunna resas och monteras.
Uppdraget är värt cirka 250 miljoner kronor och är det största vindkraftuppdrag som Svevia hittills åtagit sig. Hela projektet, inklusive resning av turbiner, ska vara färdigställt vintern 2020.
Valhalla projektet
Beställare är OX2 som räknar med att de 58 Vestas-verken ska börja monteras sommaren 2019 för att kunna driftsättas vid årsskiftet 2019/20. Vindkraftparken beräknas få en totaleffekt på 244 megawatt och en årsproduktion på 754 gigawattimmar.
Satsningen ingår i det så kallade Valhallaprojektet som också inkluderar Tönsen-projektet. Sammantaget omfattas 85 vindkraftverk med en total installerad effekt på 357 megawatt och en genomsnittlig årsproduktion som beräknas till 1,1 miljarder gigawattimmar.
Vindparken kommer att byggas i Bollnäs och Ockelbo kommun. Tillstånden för parken har utvecklats i ett samarbete mellan OX2 och Bergvik Skog.
Fakta om Valhalla
– Anläggningen kommer att bestå av 85 vindkraftverk från Vestas av modellen V136 4.2 MW med en totalhöjd om 180 meter
– Medelvinden i området är ca 7,2 m/sek vid turbinernas navhöjd
• Den förväntade genomsnittsproduktionen är ca 1,1 TWh per år, vilket motsvarar årsförbrukningen av hushållsel för ca 223 800 hushåll (5 000 kWh per hushåll)
• Vindparken beräknas stå helt klar våren 2020
• De största underleverantörerna är: Vestas (turbiner), Ellevio (elnät), Empower (markarbeten och fundament, projektområde Tönsen) och Svevia (markarbeten och fundament, projektområde Åmot-Lingbo).
• Projektets storlek innebär att Svenska Kraftnät anlägger en helt ny stamnätstation som kopplas till en passerande 400-kV ledning väster om Lingbo i Ockelbo kommun.
• Den 18 december blev det också klart att Aquila Capital förvärvar projektet som OX2 kommer leverera på totalentreprenad. Därefter har OX2 ett kontrakt för teknisk och kommersiell förvaltning av vindparken. Den förväntade genomsnittsproduktionen är ca 1,1 TWh per år, vilket kan jämföras med Sveriges totala vindkraftsproduktion som var 15,4 TWh 2016.
Om Svevia
Våra drygt 2 000 medarbetare finns på 130 platser i hela Sverige och vi omsätter 7 miljarder. Sedan 2011 finns Svevia även i Norge. Vi är alltid på väg mot framtidens sätt att bygga och sköta om broar, flygplatser, hamnar, järnvägar, parker, vägar och annan infrastruktur. Men vi är också på väg här och nu, dygnet runt, från norr till söder och från väst till öst, för att sopa, ploga och sköta om vägar, gator, parker och torg.
Över 17 miljarder SEK har investerats i vindkraftsanläggningar som utvecklats och uppförts av OX2
Har utvecklat och byggt närmare 1 600 MW vindkraft och 750 MW vindkraft är under byggnation
Driver och utvecklar en av Sveriges största biogasanläggningar utanför Helsingborg med en kapacitet om ca 90 GWh biogas per år
Bedriver affärsutveckling inom flera förnybara energikällor
Har avtal inom teknisk och kommersiell förvaltning för 340 vindkraftverk i 25 parker med en beräknad årlig produktion om 3,5 TWh
Har ett hundratal medarbetare i Sverige, Finland, Norge, Tyskland, Frankrike och Litauen med huvudkontor i Stockholm
Merparten av de projekten har genomförts tillsammans med finansiella institutioner som t ex Allianz, Aquila Capital, Fontavis, Proventus, FAM Wallenbergstiftelsen, Folksam, Stena eller stora elförbrukare såsom IKEA, Google, Polarbröd, fastighetsbolag och kommuner.
O2 bildades 2004 av Johan Ihrfelt och Thomas von Otter.och förvärvade 2005 Vindkompaniet vilket blev starten för vindprojektverksamheten. 2014 bytte bolaget namn till OX2.
Bergvik Skog är en av Europas största privata markägare. Vi producerar miljöcertifierad skogsråvara och upplåter mark, bland annat till jakt, fiske och täktverksamhet. Årligen produceras 60 miljoner skogsplantor i tre egna plantskolor. Bergvik Skog stöttar omställningen till ökad andel förnyelsebar energi genom produktion av biobränsle från skog och utveckling av vindkraft.
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan? Besök våra äldre arkivsidor med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer. Dessa sidor uppdateras inte och vissa länkar kan ha försvunnit – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
