Datorn dirigerar och rapporterar hos VSV

Datorsystemet är ett lyft, säger Anders Johansson som kör en bil för Kils Virkes-transport AB, ett av Västra Svealands Virkesfrakts arbetande ägarföretag.

Framförallt GPS-navigeringen är superb, säger Anders Johansson.
- Jag ser direkt på kartan vart jag ska, platsen för flishögen är markerad och på skärmen ser jag också min egen bil och kan följa allteftersom jag kommer närmare. Jag ser exakt hur jag skall åka - perfekt.
- När markeringen för bilen har hamnat på pricken för flishögen är jag framme - det slår aldrig fel, imponerande!
Datasystemets andra del, körordrar med tvåvägskommunikation är förstås också bra. Från första mars har vi helt släppt systemet med handskrivna orderlappar vid leverans till Karlstads Energis stora anläggning i Heden.
Det blir den första som vi gör det med säger Ingvar Johansson, pappa till Anders.
Säkerhetssystem
- En annan bra sak som vi fått genom VSV, (Västra Svealands Virkesfrakt) är säkerhetssystemet, säger Ingvar Johansson. Det fungerar precis som äldreomsorgens trygghetslarm. Du bär larmet med dig, och får du problem, så trycker du på knappen och signalen sänds iväg.
Som bekräftelse på att du skickat ett larm tutar bilen fem gånger. Sedan när larmet är mottaget så meddelar bilen det med en lång signal.
SOS Alarmering som får larmet försöker kontakta dig, först genom att ringa till bilen och om det inte ger ett svar, söker de på en bärbar telefon om det finns angivet att föraren har en sådan. Får de fortfarende inget svar går larmet och eftersom det finns markerat på GPS var bilen finns, så hittar man snabbt fram med utryckningsfordonet.
- Det finns ju mycket som kan gå snett vid ensamarbete i skogen och i mörkret.
- Det är viktigt att vårt arbetsfordon är bra utrustat, säger Ingvar Johansson, det behöver inte betyda att det blir dyrare.
Åkaren Kils Virkes-transport AB
Företaget ägs av Ingvar Johansson och är som de övriga åkarna också delägare i VSV.
Företaget har satsat på biobränsle och datorisering. Man har två bilar, en rundvirkesbil samt en Volvo F 16 med Globetrotterhytt, skogsutrustad och motivlackad.
- Att vi skall ha bra säten är förstås självklart för oss. Med de här kan vi ställa in arbetställningen nästan på millimetern, de kan lyftas och vinklas på flera ledder.
Genom Globetrotterhytten har vi också fått mer rymd i hytten och dessutom också en extra säng. Eftersom vårt ekipage är högt hade vi på en vanlig hytt varit tvungna att sätta på en plastspoiler på taket för att få ner luftmotståndet. Vår merkostnad var obetydlig, men nyttan betydlig!
Den snygga motivmålningen, skogshuldran är gjord av Industrilack i Filipstad. Något man gör till fasta priser, 3 000 kronor för ett motiv. Inte mycket dyrare än andra betydligt enklare dekorationer med ränder eller stärnor eller vad som nu annars är brukligt.
Skogsbygd
Att den är skogsbyggd betyder att den har kortare hjulbas som överenstämmer med rundvirkesbilarnas. Den är dessutom utrustad med en 25 liters sandspridare framför hjulen. Mycket praktiskt om det är halt. Bilen är ganska ny, köpt i september och har nu gått 7 000 mil. Den skall rulla 12 000 mil per år under sex år.
Numer får bilarna väga 60 ton vilket för oss. Vi kan lasta 32 ton. Som hjälp för att hålla kollen har vi en datoriserad kranvåg som registrerar lyften. Ett bra hjälpmedel.
Bil med skopa är ovanligt
Att bilen är utrustad med kran och flisskopa är ganska ovanligt. Det vanliga är containersystemet. Den stora fördelen är att bilen nu är helt frikopplad gent-emot flisarna.
I containersystemet så måste bilen se till att det finns såväl tomma containers som att se till att de fulla hämtas i rätt takt. Och eftesom containrar kostar pengar så finns det anledning att försöka hålla tillbaka antalet av kostnadsskäl.
En nackdel är att vi måste komma fram till platsen för med hela ekipaget om vi inte skall behöva fylla två gånger. En containerbil kan ställa släpet och köra in med bilen och ta ut en container i taget.
- Det blir också viktigt för flisarna att välja bra ställen att tippa flisen så att inte den blir förorenand exempelvis av grus och sand.
Familjeföretag
- Jag har jobbat som skogsåkare sedan 1971 säger Ingvar Johansson.
- 1996 startade vi eget och nu har vi som sagt två bilar. Systemet med kran och skopa fick jag från idégivaren Anders Lindfors i Sundsvall. Jag åkte upp och studerade hans system opch fann det intressant.
Sonen Anders har jobbat i fyra år som förare. Han är utbildad fordonsmekaniker vilket förstås då och då väl kommer till nytta. ­ Den stora fördelen med det här jobbet är förstås friheten att komma ut och röra på sig, att träffa olika människor, den fina miljön man vistas i för det mesta och förstås att känna att man faktiskt gör nytta för vår framtid. Förnybara bränslen är ju ett sätt att förbättra miljön.
- Att teknikutvecklingen också är snabb och hela tiden ger en nya utmaningar gör det hela inte sämre menar Anders.
Lönsamheten då
- tjänar ni några pengar?
- Ja, det går ihop men man blir inte rik på det här säger Ingvar Johansson, vi tar ut vanliga löner, lägger ner många timmar och vi drar in pengar till att göra investeringar med.
Men det är klart vi lider alla av att det är så prismässigt pressat i branschen.
Av Lennart Ljungblom,
text & bild

I västra Svealand, med basen i Karlstad ar-betar VSV. Med utgångspunkt från skogs-snäringens rundvirkestransporter utvecklas i rask takt tjänsterna också på bioenergiområdet. Att logistiken prioriteras framgår tydligt när man tar del av den storsatsning på data i bilarna som nu pågår.

VSV, eller som det formellt heter, Västra Svealands Virkesfrakt AB är ett aktiebolag som ägs av entreprenörer och åkare.
Det har funnits i trettio år med huvudsaklig verksamhet runt Vänern. Affärsidén är att utveckla och sälja rationella avverknings- och transporttjänster inom skogsnäringen och energisektorn.
- Successivt har vi växt i mellansverige berättar vd, Bo Wiktorsson.
- Nu har vi cirka 160 rundvirkesbilar, 25 flisbilar och sex grot-ekipage. Dessutom har vi några kassettbilar.
Därtill har VSV, åtta flishuggar och två skivhuggar igång, berättar Kjell Grännsjö som är transportchef.
- Några av dessa är inhyrda, verksamheten är ju så starkt säsongsberoende. Alla våra uttransporter måste ju i princip ske före tjällossningen.
Säsong och konjunkturer styr
Vi har inte bara säsongsmässiga hänsyn att ta säger Bo Wiktorsson. Vi är även starkt påverkade av skogsnäringens konjunkturer. Ser vi på vår utveckling finner vi att den gått stegvis, med uppgångar under varje konjunktursvängning som sedan lagt sig på en platå till nästa högkonjunktur inträffar.
- Vi märker nu tendenser på att skogsindustrins lager åter börjar minska. Då går snart drevet igång och man börjar boka upp transportkapacitet.
- Blir det bra tider för sågad massa och sågade produkter så ökar också utbudet av biobränslen. Tar man ut stamved för massa och sågade varor blir det självklart också toppar, grenar, bark och spån som går till biobränsle.
Dragspelslogistik
Transportnäringen fungerar som ett dragspel och logisitiken är förstås av största vikt. Under högsäsong behöver vi över 100 enheter och när det är som lägst, om vi undantar semesterperioden, så räcker 50 ekipage. Då förstår man att det är väsentligt att finna systemlösningar som medger ett ökat fordons- och personalnyttjande.
Lastväxlarsystem har ju gett vissa fördelar.
- Vi tycker också att det är spännande med försöken med stambalar som gör att vi kan köra grot med timmerbilar. Ännu har vi dock själva inte inlett försök med detta men vi följer utvecklingen noga.
Ibland är det trångt
- Ett problem är som vi ofta dessvärre stöter på är att det är för trångt och dåligt anpassat vid värmeverken, särskilt vid de mindre. Det borde bli bättre. Det är från vår synpunkt alltid fördelaktigt med asfalterade reservytor i anknytning till värmecentralen.
- Samtidigt vet vi att värmeverken på samma sätt som industrin i allmänhet strävar till att ha så små lager som möjligt. Värmecentralerna vill man ju ofta ha så centralt placerade som möjligt, fortsätter Kjell Grännsjö.
Minskar antalet fordon
Tidigare hade vi som mest 220 bilar igång. Det var alldeles för många för att möjliggöra rationell användning. Successivt har vi därför löst in bilar och sålt dem vidare, bland annat till Baltikum.
- Vi har en bra kommunikation med delägarna, om någon vill minska eller lägga av så passar vi på att göra justeringar.
Fortfarande finns mycket att göra för att finna effektivare transportflöden. VSV jobbar hela tiden på detta. Det nya data- systemet hjälper också till i detta arbete.
Funktionsåtaganden
Ett annat problem är att uppdragen är väl korta. Rundvirkes-kontrakten är förhållandevis bra, ibland upp till tre år.
- På maskinsidan får vi vara glada om vi kan få sex månaders kontrakt säger Bo Wiktorsson.
- Vår önskan är att ta ett större ansvar på funktionen, att alltså se till att varan tas bort från ett område och sedan levereras till mottagaren då den behöver detta. Däremellan vill vi kunna agera så fritt som möjligt. Det kommer att ge lägre kostnader.
- Motsatsen är då en beställare kräver att ha ett antal bilar till sin fulla disposition. Det kan förstås ge denne en trygghet men utnyttjandegraden blir inte optimal och andra bilar kan i gengäld få köra onödigt långa sträckor.
Successivt kommer ytterligare rationaliseringar kunna göras, det gäller bara att skapa samsyn kring uppgifterna och en stark vilja att samverka.
- Ja det finns mycket att ta hänsyn till men det är ju det som är tjusningen, säger Kjell Grännsjö.
- Man är aldrig helt ledig utan det blir en livsstil att vara transportledare.
Med den nya tekniken så blir det bara bättre och bättre. Vi delegerar ansvaret så långt ut som möjligt och försöker få alla att göra rätt i hela kedjan. Då blir det rationellt och billigt.
Arbetstiderna styr
Vi ska också inte glömma bort en annan viktig faktor och det är förarnas reglerade arbetstider. Det är inte bra om en bil måste ställas av med fullt lass bara för att planeringen inte klarade att också ta hänsyn till förarens tjänstegöringstimmar.
Kollegor och konkurrenter
Spridda över landet finns skogsåkarna fördelade. Flertalet bilar ägas av småföretag som i sin tur är anslutna till någon central eller bolag. VSV är ett av de större företagen och har som nämnts också skogsmaskinverksamhet. Några andra större bolag är Skogsåkarna i Dalarna, Jämtfrakt eller som de numer heter JF-Skog, Inlandsfrakt, Timmerkörarna, Träfrakt och Trätrans. (Bioenergi återkommer med en översikt i nummer 3.)
Utbudet av transporttjänster blir än större vid flis- och containertransporter vilka kan utföras av ett stort antal företag och lastbilscentraler. Förädlade biobränslen som briketter och pellets kan i sin tur transporteras av en mängd olika typer av fordon. På marknaden finns med andra ord många olika aktörer.
Transportbeställarna varierar också. Dominerar gör de som sitter på bränslet sågverken, bränslebolagen och skogsägarna. Det är inte så många värmevek som tagit ansvar för transportdelen.
Datorer dirigerar och dokumenterar
Under de senaste åren har VSV lagt ner stor möda på att utveckla ett dataystem som ett viktigt hjälpmedel att skapa rationella transporter. Systemet har vi döpt till TROMB, TRansport och Mobil Beordring.
I botten ligger mätposterna som registeras av skogsbrukets datacentral i Sundsvall (SDC). De hanterar uppgifter om alla avverkningar som görs, registrerar affärer melan säljare och köpare, räknar ut priser med mera.
- Alla mätordrarna som är inregistrerade med vårt kundnummer kan vi komma åt genom en speciell förbindelse till vårt kontor här i Karlstad. De hanterar vi datormässigt här och använder i vår planering. Körorder skickas ut direkt till bilarna via radionätet Mobitex. Varje bil utrustas nu med dator och många också med skrivare.
GPS-navigering inkluderad
- Att vi sedan dessutom lyckats kombinera detta med GPS-systemet så vi geografiskt också kan placera mätordnarna på kartan är lysande.
- Jag ser ju enorma möjligheter att en åkare kan ropa ut ledig kapacitet, en tom returtransport,
vi kan snabbt svara åkaren och att denne mycket tydligt får alla uppgifter angivna till sig direkt i hytten.
Av Lennart Ljungblom,
text & bild