 |
 Artikel Bioenergi 2-98 |
 nr 2/98 |
Stora trädbränsletillgångar enligt MKB
Det är inte samma turbulens inom energipolitiken i år som för ett år sedan trots turerna runt Barsebäck och spånskatten. För närvarande ser det ut som om båda avvecklas, men det kan ju förändras.
Tillgången på trädbränslen har debatterats flitigt under hösten. SIMS-institutionen vid Lantbruksuniversitetet och Naturvårdsverket står för ytterligheterna. SIMS angivna potential för avverkningsrester 65-81 TWh/år är ett resultat av en noggrann beräkningsmodell, som förutsätter att mer än ett uttag per trädomlopp får göras, att ekologiska hänsyn tas samt att askan återföres till skogen. Naturvårdsverket vågar inte sträcka sig längre än till en uttagspotential på 20-25 TWh/år. Ingen alternativ beräkningsmodell anges dock här, utan siffran är ett resultat av tyckande. Till exempel sätter man sortiment som man anser är svårbedömbara helt enkelt till noll. I januari publicerades rapporten ”Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av skogsbränsleuttag, asktillförsel och övrig näringskompensation”. Hela branschen har väntat på denna. Den är till formen en forskningsrapport, som framställts på uppdrag av Skogsstyrelsen, Nutek, AssiDomän, Skogsägarnas Riksförbund, Träforsk, Vattenfall Utveckling, Elforsk, Sydkraft och Naturvårdsverket. Rapporten har varit ute på remiss till den 17 februari hos ett antal organisationer. SVEBIO har naturligtvis gett sina synpunkter. Forskarna, som kommer från IVL, SkogForsk och SLU har gjort en grundlig genomgång av nuvarande kunskapsläge om effekterna av bränsleuttag och näringskompensation. De har därvid kommit fram till att den största delen av den teoretiska potentialen för avverkningsrester är möjlig att utnyttja om man kompenserar för näringsbortförseln. Man kan dock protestera mot att forskarna ställer upp restriktioner för bränsleuttag, samtidigt som man skriver att MKB:n gjorts utan jämförelse med andra energialternativ. Det är viktigt att en fullständig avvägning görs mellan miljöpåverkan av skogsbränsleuttag och andra alternativ. Forskarna har heller inte analyserat vilka ekonomiska konsekvenser restriktionerna får för bränsleuttag. Helhetssynen efterlyses således. Uttag av avverkningsrester är i allmänhet inte någon fristående verksamhet utan intimt sammankopplad med gagnvirkesuttag. Det är i stället så att skogsavverkningen i sig orsakar den största påverkan på skogsekosystemet. Restriktioner som styr detta uttag begränsar därför samtidigt användningen av skogsbränsle. I MBK:n föreslås att barren skall lämnas kvar i skogen utom i sydvästra Sverige. De skall också spridas jämt. Detta är mycket svårt för skogsbruket att klara i praktiken med dagens teknik och till en rimlig kostnad. Det skulle också försvåra en utveckling mot integration mellan uttag av bränsle och gagnvirke. Det är förmodligen i dagsläget bättre att kvävekompensera för uttaget där behov finns. Forskarna föreslår vidare att aska inte skall återföras i hyggesfasen. Detta för att de nya plantorna inte på många år behöver gödslas. Det är dock fel att redan nu helt stänga dörren för spridning av väl härdad aska på nyavverkade hyggen. Forskning och metodutveckling måste fortsätta inom området in-nan man tar ställning i frågan. Stora Skog håller bland annat på med försöksverksamhet på ett nyavverkat hygge i Rättvik. Forskarna föreslår att 20 procent av friska och torra marker permanent undantas från bränsleuttag för miljöövervakning och forskning samt av försiktighetsskäl. Det finns i dag mycket stora arealer skogsmark som aktörerna inte tar ut bränsle på. Dessa arealer räcker mer än väl till för de behov som forskarna framför som argument. Det finns därför inte något behov för att avsätta arealer av försiktighetsskäl eller för att bedriva forskning. Åtminstone inte på de relativt begränsade ytor som för närvarande är föremål för uttag av avverkningsrester. Det är dock viktigt att kunskapsläget förbättras inom de områden som MKB:n pekar på, så att vi inte i framtiden av försiktighetsskäl tvingas avstå från bränsleuttag på stora arealer och använda fossilbränslen istället. Forskarna föreslår att blöta och fuktiga marker undantas från uttag av skogsbränsle i röjning och gallring. Det motiveras av körskador på rötter och markkompaktering samt brist på kunskap. Detta betyder dock att man stänger dörren för helträdsuttag, som innebär att man bara behöver köra i beståndet en gång. Det är också viktigt att utvecklingen av kostnadseffektiva och skonsamma metoder för tidig gallring fortsätter. Den tidiga gallringen är redan i dag kraftigt eftersatt. Forskarna föreslår också en omfattande dokumentation av bränsleuttag, asktillförsel samt näringskompensation. Denna skall helst lagras i ett Kent Nyström, verkställande ledamot, SVEBIO. Med SVEBIO-hälsningar Stockholm, Kent Nyström |
||
 |
|
|