 |
 Artikel Bioenergi 5-97 |
 nr 5/97 |
Vårskördad rörflen - en kommande energigröda
Jan Burvall och Staffan Landström vid Sveriges Lantbruksuniversitet,
Institutet för norrländsk jordbruksvetenskap, presenterar i denna
artikel rörflen som bränsle.Det finns betydande arealer av jordbruksmark i Sverige som skulle kunna utnyttjas för produktion av energigrödor. Det har beräknats att 0,5 miljoner hektar sannolikt inte behövs för livsmedelsproduktion framöver. 
Rörflen ökar till
20 TWh om 30 årEnergigräs har andra miljöfördelar än energiskog (Salix). Nettoavkastningen från 1 hektar rörflen motsvarar ett energiinnehåll av 30-40 MWh (4.8 MWh/ton ts) eller 3-4 m3 olja. Enligt LRFs energiscenario kan åkerenergi i form av Salix och rörflen bidra med cirka 20 TWh år 2020. Bildtext: Rörflenet skördas och packas i balar. Med viss tröghet i omställningen anges dock 13 TWh, motsvarande skörden från 400 000 hektar, som mer realistiskt. Rörflen som energiråvara odlades år 1992 på cirka 4 000 hektar. Tyvärr har avsättningsproblem och ökade bidrag till stråsäd medverkat till att merparten plöjts upp under senare år. I Bjästa, söder om Örnsköldsvik, finns idag landets enda fjärrvärmeanläggning som eldas med rörflen. Rörflen är ett flerårigt cirka 2 m högt gräs med ett kraftigt strå, breda blad och lång vippa. Rörflen växer vilt längs vattendrag i större delen av landet och trivs bra på mullrika jordar. Rörflenen sprider sig främst genom grunt liggande, kraftiga underjordiska utlöpare som skjuter nya skott på våren och försommaren. Rörflen är ett bra energigräs Olika gräsarter som biobränsle har studerats i fältförsök sen början av 1980-talet. Rörflen gav störst skörd och var uthålligast av alla provade arter. 
Att skörda rörflen på sensommaren samt färdigtorka på slag har visat sig vara en alltför väderkänslig metod och gav dålig bränslekvalitet.
Ostörd tillväxt under växtperioden Ett nytänkande 1989, där "nyckeln" ligger i skördetidpunkten, öppnade möjligheten för en kostnadseffektiv produktion av torr lagringsduglig gröda. Rörflenen får växa ostörd under hela växtperioden. Den lämnas kvar på rot över vintern och skördas först följande vår. Vårskörd ger jämfört med sommarskörd dessa fördelar Se diagram (torrsubbstans vid skörd) Svenska energisorter kommer Ännu finns inga vare sig svenska eller utländska marknadssorter förädlade för bränsle eller fiber. Sedan början på 1990-talet pågår växtförädling hos Svalöf Weibull AB. Man använder sig bland annat av insamlat inhemskt frö för att ta fram nya sorter anpassade för svenska förhållanden och med lämpliga egenskaper för bränsle- och fiberändamål. Flera lovande sorter utvärderas nu och de första beräknas komma ut på marknaden vid sekelskiftet. Rörflen är lättodlat Rörflen kan odlas på de flesta jordar men växer bäst på vattenhållande mullrika lätta jordar. Mullfattiga leror ger hög askhalt i grödan och bör därför undvikas. I södra Sverige har den i regel vuxit färdigt i slutet av augusti, i norr fortsätter den att växa till slutet av september. Under hösten omlokaliseras växtnäring från blad och strå till plantans rotsystem och när rörflenen vissnat utlakas bl.a. kalium och klor av nederbörd. Detta ger låga halter av ej önskvärda ämnen. Under vintern sker även mekaniska förluster av växtmaterial som under milda och regniga vintrar kan bli stora. Uthålligt Rörflen är ett mycket uthålligt gräs och kan ge hög avkastning under lång tid, minst 10-15 år. I första årets vall är rörflenbeståndet inte fullt utvecklat och skörden blir där ganska låg. Avkastningen (Fig. 1) ökar under de närmast följande åren eftersom beståndet med tiden blir tätare och kraftigare. Mängden underjordiska utlöpare ökar också och bildar efter ett par år en tät "matta" som ger ökad bärighet för maskiner på mulljord. På mulljordar med god vattentillgång har i praktisk odling betydligt större skördar än i figur 1 erhållits. Rekommenderad gödsling Givorna till förstaårsvallen (år 2), se tabell nedan, motsvarar ungefär den mängd N, P och K som rörflen tar upp för maximal tillväxt. Från och med år 3 kan gödselmängden minskas eftersom växtnäringen cirkulerar i vårskördesystemet. På mulljord kan kvävegivan minskas till cirka 40 kg/ha. Växtnäring kan även tillföras med avloppsslam, aska och stallgödsel. Avloppsslam ger i första hand fosfor och kalcium samt en del kväve. Slam innehåller också koppar och zink samt tungmetaller. Lämplig slamgiva är cirka 3 ton torrs./ha vart tredje år. Askan från eldning med biobränslen (rörflen, halm, skogsavfall) är rik på kalcium och kalium. I princip kan askan återföras till energiodlingen. Skörden ska ske tidigt på våren En rörflenvall för produktion av biobränsle skördas första gången på våren två år efter anläggningen. Skördeförhållandena är som regel mycket bra tidigt på våren. Luften är torr och soldagarna många. Vattenhalten i det vissna gräset är ofta 10-15 procent redan på rot. Det är därför praktiskt möjligt att bärga en fälttorr lagringsduglig vara. Två veckor för skörd Generellt sett kan skörden ske så snart som tjälen gått ur marken och fälten torkat upp. Om man startar för tidigt orsakas skadlig jordpackning och eventuellt kraftiga körspår så att vallen får bestående skador. Väntar man för länge hinner den nya grödan växa igenom, vilket höjer vatten- och askhalten i skörden. Den tillgängliga skördeperiodens längd varierar mycket mellan olika år, landsdelar och markförhållanden. I många fall kan man inte räkna med mer än två veckor från det fältet är körbart. Skör produkt Den torra rörflenen är mycket skör och därför kan omild maskinbehandling orsaka stora spillförluster. Gräset måste därför skördas så skonsamt som möjligt. Slåttermaskinen bör lägga grödan i en samlad och lucker sträng, som kan pressas utan ytterligare strängläggning. Rörflenen kan bärgas med vanliga lantbruksmaskiner för vallskörd. Hantering och lagring Både rundbals- och högdensitetspressar (fyrkantbal) fungerar bra för rörflen. Rundbalspressen är vanlig och betydligt billigare än högdensitetspressen som dock har dubbelt så stor kapacitet. Fyrkantiga balar med högre volymvikt har bättre form för transport och lagring. Den låga vattenhalten möjliggör långtidslagring utan större risk för mögelbildning och substansförluster. Balarna måste dock lagras skyddade för nederbörd och markfukt. Vårskörd förbättrar bränslet Under höst och vinter utlakas, som tidigare nämnts, klor och växtnäringsämnen avsevärt ur grödan. De kraftigt minskade halterna av svavel och klor i vårskördat gräs har stor betydelse både ur korrosions- och miljösynpunkt. Vinterförluster av framförallt kalium medför att asksmältpunkten hos vårskördad rörflen är betydligt högre än för halm och minst i klass med den hos trädbränslen. Detta är särskilt värt att notera eftersom sintring av askan anses vara ett av de verkligt stora problemen hos stråbränslen (halm och sommarskördat gräs). Den viktigaste skillnaden mellan rörflen och trädbränslen är att rörflenen i regel har högre askhalt. Askan är dessutom voluminös, vilket kan medföra svårigheter med askutmatning från pannan. Energigräset uppvisar emellertid mycket stora variationer i askhalt beroende av växt-platsen, där framförallt jordarten har en stor inverkan. Som lägst har askhalter på 1.5 -3 procent erhållits vid odling på mullrika lätta jordar, vilket är i nivå med GROT. Samtidigt har askinnehåll på 10-15 procent konstaterats på styva leror. Askan består till stor del av kisel men även av näringsämnen såsom kalium, kalcium, magnesium, fosfor och spårämnen. 
Bildtext: Mikroskopbilder av rörflenaska respektive trädbränsleaska. Rörflenaskan är fluffig vilket beror på den oregelbundna formen på askpartiklarna. Fortsättning... Text: Jan Burvall och Staffan Landström | ||
 |
|
|
