 |
 Artikel Bioenergi 3-97 |
 nr 3/97 |
Svenska TrädbränsleföreningenAskåterföring och biologisk mångfald uppe på årsmötetTrädbränsleföreningen höll årsmöte i Falun den 8 april. I focus var askåterföring och skogens biologiska mångfald. Exkursionen startade vid Fa-luns stora och prydliga fjärrvärmeverk. Driftschefen Lars Jandér (före detta kärnkraftsbyggare) visade stolt upp modern träeldningsteknik och speciellt hur man hanterar askan
Bild: Sven Hogfors
Askåterföring I fjol prövade man i Falun att återföra trädaska till skogen genom enkel härdning - krossning - spridning. Vi besökte skogen och kunde om vi tittade noga i renlav och lingonris se att askan som spreds i höstas fortfarande till stor del ligger kvar som små korn. Den har alltså efter höstregnen och snösmältningen bara lösts upp i begränsad omfattning. Markforskare och biologer är ännu tveksamma till om denna enkla askhantering är en lämplig metod eller om askan måste behandlas så att den blir ännu mer långsamlösande för att bland annat inte "bränna" på vegationen. Inga påtagliga problem har hittills kunnat iakttas i Faluförsöken, som hittills främst varit inritade på praktiska hanteringsfrågor. Man har ännu inte gjort "närgångna" studier av hur askan påverkar växter och mikroorganismer i skogsmarken. Biologisk mångfald Under exkursionen gjorde vi också halt i ett blandbestånd med bland annat gran, asp och björk invid en sjökant. Här fick Trädbränsleföreningens affärsmän lyssna på vad en ekolog ser och tänker i ett skogsparti som skall avverkas till timmer, massaved och bränsle. Forskningsledaren vid SLU:s artdatabank, Bengt Ehnström, gav en fängslande beskrivning av vad biologisk mångfald i form av småkryp och växter kan tänkas önska sig av skogsbruket för att bevara artrikedomen vid denna kopparbergska sjöstrand. Han blickade ned på häggkvisten vid sin sida, han såg upp mot aspbukettens kronor och han svepte med armen mot sjöns stränder i olika väderstreck. Han ville att häggen och aspbuketten skulle få vara kvar i all framtid och berättade om småkrypen som behöver dessa växter. Ingen ifrågasatte Bengts ambitioner för biologisk mångfald eller att de kan kombineras med skogens användning för produktion av förnyelsebara råvaror. Men frågan ställdes om inte samspelet mellan naturen och skogsbruket präglas av en ständig dynamik där nya biotoper och förutsättningar för biologisk mångfald oupphörligt skapas och att därför "evig fridlysning" av vissa objekt kanske inte är det som främst behövs. En sak var exkursionsdeltagarna överens om: Branschen behöver lära sig mer om den biologiska mångfalden i skogen och hur vi värnar och utvecklar den. Årsmötet gav styrelsen i uppdrag att arbeta vidare med dessa frågor i samverkan med forskare ochskogsbrukets fältansvariga. Styrelsen och årsmötet konstaterade också att allmänhet och massmedia ofta har en mycket oklar bild av vad modern trädbränsleförsörjning innebär och vilka möjligheter den erbjuder. En viktig uppgift för föreningen är att göra den bilden tydligare. Sven Hogfors |
||
 |
|
|