 |
 Artikel Bioenergi 6-96 |
 nr 6/96 |
|
Bristaverket vid Arlanda
- Sigtuna och Upplands-Väsby bygger jungfrulig kraftvärme I ett helt nytt kraftvärmeläge invid Arlanda Flygplats slutputsar nu Brista Kraft AB på sin nya anläggning. Den är avsedd som första steget i en målinriktad satsning på hållbar energi, berättar Jan Thorburn, vd i Brista Kraft AB. Totalt investerar man nu 720 miljoner kronor och får för detta ett helt nytt kraftvärmeverk för biobränslen med ett sammanbundet fjärrvärmenät för Väsby, Märsta och Arlanda. Oljeanvändningen i kommunerna kommer att minska med 25 000 kubikmeter per år, svavelutsläppen med 70 procent och kväveoxiderna med sju procent. Dessutom ger Bristaverket en långsiktig sysselsättning för 25-30 personer. På skiftet behövs tre man för att sköta anläggningen. Som mest under byggtiden arbetade 220 man på området. Byggstart 1994 Det första spadtaget togs i november 1994 och den kommersiella driften är beräknad att starta i januari 1997. När Bioenegi besökte anläggningen hade man just avslutat renblåsningen av ångsystemet. Pannan var redan uppstartad och trimning pågick. Vid full drift kommer Bristaverket att svara för 25 procent av elförsörjningen och 70 procent av fjärrvärmeförsörjningen för Upplands-Väsby och Sigtuna kommuner. 190 GWh el och 360 GWh värme kommer att produceras. Inledningsvis bara under vintern 
Hela energiverksamheten i Upplands-Väsby och Sigtuna är nu överfört till Brista Kraft AB. För baslasten under sommaren så kommer man även fortsättningsvis att i första hand använda Vilundaverkets sjövattenvärmepump. Därför kommer kraftvärmeverket inledningsvis endast vara i drift under perioden oktober till april. Detta betyder självklart att det finns utrymme för utveckling berättar Tomas Olausson (på bilden) som guidar oss runt i anläggningen.- Vi överväger bland annat en anslutning av Sigtuna stad som har ett separat fjärrvärmenät och på sikt så kan också en anslutning till Sollentuna och Stockholms nät bli aktuell. - Vi ser också fram emot en kompletterande produktionsenhet den dagen då efterfrågan på el och därmed också elpriset kommer att öka. - Vi har bland annat mycket noggrant utrett ett alternativ med förgasning och elproduktion med såväl gas- som ångturbin. För spetslasten vid kyla kommer den befintliga anläggningen för träpulver i Väsby att användas tillsammans med olja. Bristaverket producerar inledningsvis ungefär 25 procent av det egna elbehovet. Tre kretslopp Pedagogiskt förklarar man att Bristaverket kommer att generera tre kretslopp.
Den cirkulerande fluidicerade bädden på 122 MW, 44 MW el och 75 MW värme, från Foster Wheeler, väger 120 ton och är upphängd i takbalkarna med pendlar. Pannhuset är 48 meter högt. Byggentreprenör är NCC anläggningar AB. 
Efter det att bränslet förbränts i fluidbädden avskiljs resterande bäddmaterial och oförbränt från rökgaserna i en cyklon och återförs till eldstaden. De renade rökgaserna leds från cyklonen via överhettningsdelen där ångan hettas upp till maxtemperaturen 540 grader.
Återstående värme leds till en ekonomiser för förvärmning av förbränningsluften samt returvatten från kondensorn via matarvattentanken.Bild: Mottagningsficka för bränsle samt bränsleförråd. I botten av fickan finns två matare på vardera sidan som matar in mot mitten där en skruv för bränslet vidare in i anläggningen. Fickan kan ta emot sidtippande fordon från såväl höger som vänster sida samt även bakåttippande.
Rökgasernas temperatur har därmed reducerats från cirka 850 till 150 grader. Efter luftförvärmningen går rökgaserna genom ett elektorfilter för ytterligare rening och leds ut genom en 60 meter hög skorsten.
Utöver reningen i cyklonen och elektrofiltret minskar dessutom svavel och kväveoxidutsläppen genom ammoniakinsprutning i kombination med en katalysator. |
||
 |
Bioenergisfären/ Fakta/ Order/ Arkiv | |