<SKOG ="/TITLE"> </HEAD> <BODY BGCOLOR="#FFFGFF"> <A NAME=","></A> <TABLE BORDER="1" CELLPADDING="5" CELLSPACING="5"> <TR> <TH><A HREF="../../nova/index.html"><IMG BORDER="0" SRC="../graph/postS.GIF"></A></TH> <TH WIDTH="90%"><IMG SRC="../graph/biologoart.GIF"></TH> <TH><A HREF="BE695.html"><IMG BORDER="0" SRC="BE695.GIF"></A></TH> </TR> </TABLE> <HR SIZE="2"><P> <CENTER> <H3> <A HREF="../index.html">Bioenergisfären</A>/ <A HREF="../facts/index.html">Fakta</A>/ <A HREF="../order.html">Order</A>/ <A HREF="../files.html">Arkiv</A> </H3> </CENTER> <HR SIZE="2"><P> <B>Naturvårdsverkets forskardagar</B> <H1>Energiskog binder mer koldioxid i marken</H1> Artikel Bioenergi nr 6 1995 <P> <FONT SIZE="5"><B>S</B></FONT>venska skogar kan binda hälften av det svenska industrisamhällets utsläpp av koldioxid enligt en litteraturundersökning som gjorts av Professor Mats Olsson vid institutionen för skoglig marklära vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Ultuna.<P> <B>Koldioxiden binds i humuslagret</B><BR N="auml;r" SKOG V="auml;xer" BINDS DEN MESTA KOLDIOXIDEN I MARKENS HUMUSLAGER="Snabbväxande" SKOG LAGRAR 0="1" KILOGRAM KOL PER KVADRATMETER OCH="aring;r" VID TILLV="auml;xten" AV VED="Samtidigt" GER L="ouml;v" OCH ANDRA F="ouml;rmultnande" GR="ouml;ndelar" ETT TILLSKOTT P="aring;" 0="3" KILOGRAM KOL PER KVADRATMETER OCH="aring;r" I JORDLAGRENS F="ouml;rna.<br"> Mängden markbundet kol bestämmer skogens uthålliga produktionsförmåga. Vattenhushållningen gynnas och växternas näringsutbyte förbättras.<P> <B>Bundna kolmängden ökar</B><BR> I snabbväxande skog ökar mängden bundet kol. Skogens möjligheter att binda kol gynnas av kvävetillskott och ett varmare klimat.<P> <B>Tio ton årligen</B><BR> Tio miljoner ton kol av de sjutton miljoner ton kol i form av koldioxid som det svenska samhället årligen släpper ut kan bindas i skogen.<P> <I>Text: Börje Åhgren</I> <HR SIZE="2"><P> <A HREF="#,"><IMG ALIGN="left" BORDER="0" SRC="pilupp.GIF"></A> </BODY> </HTML>