Avreglerad elmarknad stimulerar till elersättning
Vad finns det för reserver om ett beslut på
att de svenska kärnkraftverken snabbt ska
avvecklas? Behövs en mellansvensk gasledning för att klara el-
försörjningen i Norden?
Ett snabbt avvecklingsbeslut behöver inte bara komma som en följd av folkomröstning och riksdagsbeslutet. Det kan också ske om en allvarlig kärnkraftolycka i ett Västereuropeiskt land skulle inträffa.
Vad finns det då för reserver?
En viktig faktor som är den avreglerade elmarknaden, där prissättningen av el bestäms av både köpare och säljare.
Vid årsskiftet kommer Norge och Sverige, om inte något oväntat inträffar, att ha en gemensam marknad där handel och prissättning av el kommer att ske på en börs.
Med tiden kommer även Finland och Danmark med specialregler att anslutas till en sådan börs.
Totalt 350 TWh el
Totalt säljs det cirka 350 TWh i dessa länder. Av dessa är cirka 70 TWh svensk kärnkraftel medan motsvarande finska siffra är 20 TWh.
En snabb avveckling kommer att skjuta elpriset i höjden för kraft som ska utväxlas i framtiden. Priset kommer mer att bestämmas mer av vad det kostar att bli utan el än vad ny kraft kommer att kosta.
Nivåer för råkraft på över 1 kr/KWh under några månader är nog inte orimligt, innan den värsta osäkerheten har lagt sig.
En stark signal
Detta blir en stark signal för elbrukare att fundera över vad de kan göra åt sin egen elanvändning. Vissa upptäcker att de kanske slösar, andra sparar medan den tredje investerar i ny eleffektiv utrustning eller värmepump medan den fjärde konverterar direktverkande elvärme till något annat värmesystem.
Själva slöseri- och spareffekten kan nog avläsas ganska snabbt efter prissignalen medan effektiviseringar och konverteringar verkar över en lång tid. Hur mycket detta minskar elanvändningen är det nog ingen som vet. Det bör dock handla om åtskilliga procent där varje procent motsvarar cirka 3.5 TWh.
Nya kraftverk
För industrin innebär det höga elpriset att det är mycket lönsamt att bygga nya kraftverk.
I Norge finns det möjlighet att anlägga nya vattenkraftverk med en produktion på mellan 15-20 TWh medan det i Sverige finns en stor kraftvärmepotential.
I Finland är denna potential i stort sett utnyttjad där 70 procent av fjärrvärme är producerat samtidigt som el genererats.
Redan nu finns i Sverige kraftvärme som inte används fullt ut, beroende på att priset är för lågt under en stor del av året för att det ska vara lönsamt att köra turbinerna. Bland fjärrvärmeföretagen finns redan idag möjlighet till ytterligare 4-5 TWh el redan idag.
Ungefär lika stor är möjligheten till ytterligare elproduktion i industrins turbiner.
Gasledningen
Utan att dra en mellansvensk-naturgasledning är det möjlighet att bygga ytterligare cirka 10 TWh kraftvärme baserad på biobränslen och naturgas i södra och västra Sverige.
Utöver detta kan kondenskraft baserad på naturgas byggas eftersom gasledningen i Västsverige har en kapacitet på 30 TWh, varav idag är endast cirka 10 TWh är utnyttjad.
En del av den outnyttjade kapaciteten är redan inräknad som kraftvärme och all naturgas kan inte användas för elproduktion.
Emellertid torde en bränslemängd motsvarande 10 TWh kunna användas i en kombinerad gas- och ångturbin och med 60 procents elverkningsgrad blir elproduktionen 6 TWh.
Ingen el till fjärr-värme
En annan följd av ett högt elpris är att det inte blir särskilt lönsamt att göra fjärrvärme av el.
Elpannor och värmepumpar i Sverige kommer att konverteras. Totalt används nästan 10 TWh el för fjärrvärmeproduktion i Sverige varav 6-8 TWh kan väntas att bli konverterade till andra energibärare.
Summering
Summa sumarum finns det 45-54 TWh att "ganska så enkelt" att hämta på tillförselsidan utan att vare sig räkna in en större utbyggnad av svensk vatten- och vindkraft eller räkna med de möjligheter som förgasning av biobränslen med elgenerering i en kombinerad ång- och kraftvärmeproduktion i pappers- och massaindustrin.
Där kommer svartlutsför-gasning förmodligen att få ett kommersiellt genombrott när miljökraven skärps och elpriset stiger.
Brukarsidan
Hur mycket som finns att hämta på brukarsidan är svårare att bedöma. Men om en naturgasledning i mellan-Sverige inte ska bli nödvändig att bygga krävs det att cirka 10 procent av elkonsumtionen försvinner eller konverteras till andra energibärare.
T i l l f ö r s e l | TWh |
Ej använd kraftvärme | 4 - 5 (1) |
Ej använd industrikraftvärme | 3-4 (2) |
Potential kraftvärme, bio- och naturgasbaserad
utan mellansvensk naturgasledning | 10 (1) |
Kondens, naturgas | 6 (4) |
Norsk vattenkraft | 15-20 (4) |
Kraftvärme Norge, Finland | 2-4 (4) |
Nordisk vindkraft* | 2-5 (4) |
Småskalig vindkraft | 4-5 (3) |
Konvertering av el används för
fjärrvärme | 6-8 |
|
Summa | 52-67 TWh |
Därtill kommer effektiviseringar hos elkunder ! |
*Potential för vindkraft enligt Nutek är 6-7 TWh.
1) Svenska Fjärrvärmeföreningen.
2) Jaako Pöyry.
3) Småkraftens Riksförening.
4) Egen uppskattning.
Text: Lennart Ljungblom
|