Färdigskördad torvyta - en förändrad resurs
Bilder till denna artikel kommer före Jul
Södra Skogsenergi är en av Sveriges största torvproducenter. På torvkonferensen i Uppsala höll Kjell Gustavsson, torvansvarig på Södra, ett föredrag som här återges i bearbetat skick och avslutas med en kort intervju.
Naturen och landskapet
är i ständig föränd
ring, oavsett om människan försöker påverka detta eller inte. Det utvecklas nya miljöer där andra betingelser gäller än vad som gällde igår. Arter gynnas eller missgynnas.
Landskap och natur i ständig förändring
Att använda naturens resurser och möjligheter innebär att man åstadkommer förändringar.
Bondens åkerbruk gör att landskapet ändrar utseende och karaktär under året. Det är vad vi ser just nu, det som hänt under tidigare århundraden kan vi följa genom vår historieforskning. Den odlade marken har vunnits genom slit och en seg kamp mot vad naturen själv har skapat. Skog har bränts, mossar och annan fuktig mark har dikats. Människan har genom årtusenden hela tiden åstadkommit förändringar av landskapet.
Vi skapar en ny miljö genom att vi tillgodogör oss de växter som naturen lagrat sedan sista istiden. Naturen själv har under denna period varit så intensiv i sin omdaning att den bildat 10 miljoner hektar torvmark av sjöar och våtmarker. Det är en process som fortgår. Torven tillväxer med mer än 20 miljoner kubikmeter per år.
Vad vill vi göra med torvtillgångarna?
- Vill vi att mer mark i Sverige ska försumpas och omvandlas till torvmark?
- Eller är det lagom som det är?
- Kan vi tillåta oss att förändra någon del av dessa 10 miljoner hektar till någon annan miljö?
- Kan vi i så fall få tillgodogöra oss en del av den naturresurs som torven är?
- Eller kan vi till och med tänka oss att en del torvmark får återgå till den sjö eller våtmark som den varit en gång i tiden?
- Eller är det bättre att använda torvmarken till något produktivt - skogsbruk eller jordbruk?
Torvskörd och vidareanvändning
Att skörda all torv ur en torvmosse tar normalt 20-40 år. Under denna skördeperiod är miljön relativt artfattig och påminner mycket om den plöjda åkerns livsmiljö.
När torven är färdigskördad finns det stora och goda möjligheter att förändra marken till en artrik miljö innehållande en större biologisk mångfald än vad som ursprungligen fanns i den orörda eller mindre påverkade torvmossen.
Detta är en ny men förändrad resurs, som kan bli en positiv och bra miljö för både människa, fauna och flora.
Torvmark efter av-slutad skörd - hur använder vi denna resurs bäst?
Skogsbruk - Jordbruk
Det som är bäst för den ena platsen kanske är helt ointressant för den andra orten.
Landet som helhet kanske inte önskar mer jordbruksmark eller mer skog. För den enskilde kan däremot en utökad skogsmarksareal göra att gården blir bärkraftig för familjen. De kan bo kvar och försörja sig på vad skog och jord ger. För dessa människor ökar livskvalitén och vi har skapat en bättre livsmiljö genom vår förändring av naturen.
Ny torvmark
På de flesta platser i Sverige där torv skördas, består landarealen av 20-50 procent torvmark. Där är det kanske inte speciellt intressant att åstadkomma en ny torvmark.
I andra delar av landet är myren ett ovanligt inslag i landskapsbilden. Där är det kanske mer attraktivt att försöka återbilda torvmossen.
Det är fullt möjligt att åstadkomma ny torvbildning. Många av de mossar som bröts under de båda världskrigen har i dag en ny torvmäktighet på 0,5-1,0 meter eller mer. Detta har skett utan att vi på något sätt försökt påverka naturen eller genom åtgärder försökt skapa en optimal miljö för denna torvbildning.
Vattenbruk
Innebär ett aktivt anläggande av vattenspeglar med tillräckligt djup för fiskodling och kräftor.
Det är fullt möjligt om så gott som all torv kan skördas. Då kan de bottensediment nås som är pH-höjande och ger en tillräckligt hög vattenkvalité.
I de fall där vi nått igenom torvlagret med vår dikning så är mina och företagets erfarenheter att pH-värdet stiger till 5,8- 7,3. Tillräckliga värden för fisk och kräftor. PH-värdet kan dessutom lätt påverkas genom kalkning.
Våtmark / Sjö
På samma sätt har fina våtmarker med en stor biologisk mångfald skapats efter dessa tidigare perioder av torvskörd. Idag har vi skaffat oss kunskaper som gör att vi vet och kan skapa dessa miljöer på ett mer optimalt sätt än vad dessa marker skapats under.
Vi vrider helt enkelt tillbaka klockan några tusen år och hjälper till att öka den våtmarksareal som människan effektivt genom dikning minskat under de senaste århundraden.
På flera håll i landet satsas stora pengar på att restaurera igenvuxna våtmarker - vi vill förhindra torvmarksbildning. Det finns ett stort intresse för vattenfrågor och vi är villiga att satsa allmänna medel för detta ändamål. Samhället kan åstadkomma fler våtmarker genom att tillåta ett uthålligt torvbruk och samtidigt kräva av den som utnyttjar torvresursen att det efter torvskörd kommer våtmark/viltvatten med stor biologisk mångfald.
Torvnäringen kan därigenom ge naturvården värden, som det annars skulle vara ekonomiskt omöjligt att genomföra på många orter.
Detta är ett erbjudande, som torvnäringen kan offerera till samhället/naturvården.
Södra torvsatsar också ...
Det är kul att arbeta i Södra Skogsenergi när företaget satsar så ambitiöst, säger Kjell Gustavsson som är ansvarig för Södras torvverksamhet.
- Trädbränslesidan har utvecklats fint med nya kunder och utbyggda äldre anläggningar. Nyligen blev ju också vår pelletfabrik klar i Mönsterås och det innebär att vi får ännu större möjligheter att arbeta med de mindre objekten.
- När nu Södra visar framfötterna och dessutom investerar i nya torvmossar och markerar att torven är ett strategiskt viktigt biobränsle för framtiden då kan man inte annat än att vara glad säger Kjell Gustavsson.
- Vi har också inlett ett samarbete med ett tyskt företag på odlingsområdet som lovar mycket gott för framtiden.
På Södra Skogsenergi är det två personer som direkt arbetar med torven.
Det är Kjell Gustavsson som mest är ute på fältet ochKathleene Vogelius som håller ställningarna på kontoret i Ronneby. Där har Södra Skogsenergi 16 personer anställda.
- Vi arbetar ju med entreprenörer i produktion och transport som alla andra torvföretag. Torvproduktion är ju en säsongsverksamhet som är mycket väderberodende och då klarar man det inte med fast anställd personal. Det är bättre för alla att också lokala lantbrukare och andra maskinentreprenörer får chansen till kompletterande inkomster.
Hur gick då årets säsong?
- Den började värdelöst, lika illa som förra året, svarade Kjell, men som tur var så vände det och när säsongen tog slut fram i september så hade vi lyckats bärga 95 procent av vår budget vilket motsvarar 170 000 kubikmeter torv, ungefär lika mycket i Megawattimmar.
Våra största kunder är Växjö, Ängelholm, Perstorp och Mölndal, avslutar Kjell Gustavsson.
Av Lennart Ljungblom
|
