Etanolbilen - nu också på väg över Sverige

Etanol kan tillverkas från många olika råvaror, förnybara såväl som fossila. Från förnybara råvaror tillverkas etanolen enklast som biprodukt från vinframställningen. Sådan etanol importeras också till Sverige och används i bussförsöken, bland annat i Stockholm. Den i Sverige producerade drivmedelsetanolen för bilar kommer som en biprodukt från Sulfitfabriken i Domsjö. Med trä som ursprungsråvara produceras årligen cirka 450 ton etanol som nu till stor del distribueras som bränsle för de etanolbilar som nu kommer över landet.

Bioraffenaderiet det centrala
I det nya biorafinaderiet så erhålles två huvudprodukter. Dels etanol dels ligninpulver. Båda mycket värdefulla. Ligninpulvret kan till exempel pelleteras och distribueras som ett mycket högvärdigt fast bränsle alternativt användas direkt som ett rent och finkornigt pulver, kanske till och med i framtiden direkteldas i en gasturbin för att producera el.
Ett bioraffinaderi baserat på åkergröda har redan för cirka tio år sedan uppförts i Lidköping. Det producerar idag etanol för dryckesmarknaden. Stiftelsen försöker nu tillsammans med LRF att möjliggöra nya raffinaderier, bättre lokaliserade och i större skala. Man ser gärna en lokalisering vid en massafabrik, större sågverk eller kraftvärmeverk.
Förutsättningen är dock att regering och riksdag bestämmer sig för att också släppa in biobränslena på drivmedelssektorn.

Skiss över ett bioraffenaderi (215 Kb).

Jäsningen
Mycket kraft har lagts ned för att finna bättre metoder att omvandla cellulosa till etanol. Dagens konventionella metod är att sönderdela cellulosan med hjälp av en syra (hydrolysera) och sedan jäsa den frigjorda glukosen till etanol. En outspädd syra används i den så kallade CHAP processen för returfiber. En utspädd syra används i den så kallade CASH processen. Dessvärre klarar inte dessa processer lövvedscellulosans och sädens femringade sockerarter och därför blir etanolutbytet förhållandevis lågt. Intensiv forskning pågår för att utveckla metoder att jäsa också pentosen till etanol. Svenska forskare i Lund ligger som exempel långt framme. Ännu har dock inte metoden fått sitt genombrott, även fast delar presenterats i laboratorieskala och slagits upp stort i dagspressen. En annan processväg är att producera etanol med hjälp av svampar.

Varför biodriv-medel?
I dag har vi funnit instrumenten och tekniken att med framgång ställa om värmemarknaden till biobränslen. Värmeverken är snart färdigkonverterade och utvecklingen sker i snabbt tempo, nu också i mindre centraler och i småhusen, bland annat med hjälp av förädlade fasta biobränslen. Mest besvärande ur koldioxidsynpunkt är idag transportsektorn som nästan totalt domineras av fossilbränslen. Det blir svårt att med framgång driva tesen om miljövänlighet och kretsloppsanpassning om man inte gör något åt detta. Flera lösningar kan tänkas:

1. åka mindre
2. byta trafiksätt till exempel mer tåg
3. byta bränsle.

Alla lösningarna har en framtid och kan alltså kombineras. Men att tro att dagens biltransporter på allvar kan ersättas med tåg eller buss eller helt ställas in, upplevs av branschen som naivt. Man tror på en övergång av vissa transporter till tåg och buss och att vissa också kommer att bli onödiga på grund av till exempel informationsteknikens utveckling. Men hävdar man, det är först genom att byta bränsle som man på allvar kommer till rätta med situationen. Visst hjälper också bränslesnålare bilar, men det är ända bara ett steg på vägen.

Tre väsentliga bränslealternativ

1. el
2. alkoholer
3. biogas.

Elfordonen upplevs ha sin främsta marknad för korta transporter i städers tätorter, varigenom man minskar buller och lokala emissioner. Nackdelen är förstås att elen måste produceras någon- stans och sedan lagras i fordonet. Dessa batterier har hitills visat sig vara dyra, otympliga och ha en mycket begränsad räckvidd.
Biogasen är intressant, då framförallt det mer energitäta metanet som fås från rötprocesser. Det upplevs dock inte ge några särskilda systemfördelar före alkoholerna. Tillgången är dessutom begränsad för en allmän marknad, men gasen kan passa mycket bra för lokala fordonsflottor.
Alkoholer finns av flera sorter, framförallt är metanol och etanol aktuellt. Det finns där olika läger som förespråkar respektive alternativ. Metanolen kan framställas via termiska förgasningsprocesser i stor skala med känd teknik och med biobränsle som råvara. Man får bra verkningsgrad och processen kan kombineras med elpropduktion. Metanol används dock inte i dag för fordonsdrift någonstans i världen.
Etanolen å andra sidan är rätt välspridd för fordonsdrift. Då har dock råvaran varit överskottsalkoholer eller sockerrör. Ledande land i världen är Brasilen som idag har 4,5 miljoner fordon som drivs på ren alkohol. Resterande 4,5 miljoner körs på blandbränsle med upp till 22 procents etanolinblandning.
Det är sannolikt att olika biobränslen kommer att användas parallellt. Biogas till exempel kan vara mycket lämpligt för lokala bussflottor, som redan i dag i exempelvis Linköping där vissa av lokaltrafikens bussar körs på biogas från den lokala soptippen.

Introduktionen
Ingenting hindrar att man redan nu blandar i 10 procent i befintliga bensindrivna fordon. Man kan gå ända upp till 15 procentsinblandning. För dieselfordon blir det lite krångligare då man behöver tillsätta en emulgator för att förhindra skiktning mellan etanol och diesel.
Det svenska programmet går ut på att introducera etanolbilen över landet och bygga upp en infrastruktur. Man har då valt tekniken att använda en så kallad FFV-bil (Flexible Fuel Vehicle) som överbyggnadsteknik. Den bilen ställer automatiskt om mellan olika blandningar av etanol och bensin genom en sensor som mäter bränslets ledningsförmåga.
Etanolprojektet importerar nu till Sverige en amerikansk bil, Ford Taurus, som inom parentes kan nämnas är den mest sålda bilen i USA. Bilen har erhållit naturskyddsföreningens pris som bra miljöval efterssom den drivs av ett förnybart bränsle.
- I dag drar den 1,3 liter etanol per mil (bensin cirka 1 l/mil) men etanolförbrukningen kommer att pressas till 1,0 liter berättar Per Carstedt en av projektledarna på Stiftelsen svensk etanolutveckling. Som också är angelägen att framhålla att etanol inte på något sätt är ett sämre bränsle än bensinen. Det är lite mindre energirikt men å andra sidan har etanolen ett högre oktantal, som kommer att kompensera olägenheterna när motorerna bättre har anpassats.

Den importerade Taurusen har utrustats med en något större bränslsetank, rostfria bräsnlesystem, större injektorer, kolvringar, kolv och topp i tåligare material. Skulle etanolen ta slut och inte ny finnas att tillgå så tankar man bara bensin som vanligt. I dag har etanolbilen spritts bra över Sverige. OK har lovat att sätta upp en etanolpump i ett 25 tal orter orter med fler än tio bilar.

Nu väntar man på att den svenska regeringen skall sätta fart och till exempel göra som den amerikanska och besluta att 75 procent av de federala fordonen senast år 2003 skall gå på alternativa bränslen. I Sverige arbetar just nu den så kallade kommunikationskommittén. I ett delbetänkande så har man föreslagit att vi i Sverige år 2010 bör ha bytt ut 15 procent av fordonsbränslet till etanol.

Av Lennart Ljungblom

Bioenergisfären/ Fakta/ Order/ Arkiv