Bioenergisfären/ Fakta/ Order/ Arkiv

Artikel Bioenergi nr 2 1996

Pelleteldning i småhus

Utdrag ur boken: 20° C men hur?

Ekonomi
I befintliga småhus med fungerande oljeeldning handlar konverteringen om brännarbyte och inmatningsutrustning. Investeringen för att få till en fungerande pelleteldning är cirka 20 tusen kronor. Vi har då förutsatt att oljepanna, skorsten och radiatorsystem kan användas i befintligt skick. Följande beräkningsförutsättningar har valts vid den ekonomiska analysen (alla priser exklusive moms):

Oljepris 3 000 kr/m3 Årsmedelverkningsgrad vid oljeeldning 0,65 Pelletpris 22 öre/kWh Rörlig driftkostnad vid pelleteldning 3 öre/kWh Årsmedelverkningsgrad vid pelleteldning 0,75

Med dessa förutsättningar kommer investeringen att återbetala sig på cirka sju år (inklusive ränta).

Miljö
Pelleteldning i ett småhus ger ungefär upphov till följande utsläpp:

Typ av utsläpp Enskild oljepanna Pellet
Svaveloxid per år 7 kg 4 kg
Kvävedioxid per år 8 kg 6 kg
Koldioxid per år 10 ton - ton

Förbränning av träpellets ger inget nettotillskott av växthusgasen koldioxid till atmosfären. Vid utvinning, förädling och transporter används däremot fossila bränslen i olika utsträckning vilket medför ett visst tillskott av koldioxid.

Samhällsaspekter
Samhällsekonomiskt ger pelleteldning en positiv effekt. Det skapar jämfört med oljeeldning fler arbetstillfällen vid bränsleframtagning och transporter och hela den ekonomiska kedjan är inhemsk.

Stabilitet och flexibilitet
Eftersom pellet är en inhemsk produkt finns förutsättningar att bygga upp en bränsletillförsel med hög tillförlitlighet. Det krävs dock att det finns minst en regional tillverkare för att det ska uppstå ett bra utbud.
Den brännarinstallation som görs är avpassad för pelleteldning. Det finns dock möjlighet att komplettera med elpatroner. Vidare kan oljebrännare installeras med relativt små omställningskostnader. Den medellånga och långa bränsleflexibiliteten får därmed anses god. I ett kort perspektiv (dagar) finns inte alltid den flexibiliteten.
Genom att konverteringen till pelletseldning nästan alltid sker från oljeeldning finns ett vattenburet distributionssystem i husen och därmed en bra flexibilitet i distributionen.

Energieffektivitet
Vid förbränning av pellets fås en årsmedelverkningsgrad på 80 procent. Denna relativt höga verkningsgrad kan erhållas på grund av att pellets är ett torrt bränsle och att reglerförmågan är god ned till låga laster sommartid. Ur en total energieffektivitetssynpunkt kan man räkna med ett tillägg för produktion och transporter i storleksordningen 15 procent.

Bränsle- och askhantering
Det finns två typer av "besvär" en pelleteldare måste räkna med. Det första är att det krävs en viss manuell hantering för att få bränslen in i pannan. Ibland är det också nödvändigt att själv hämta bränslet vid bränslefabriken.
Även om de specifika askhalterna är låga krävs det ett driftstopp säg var 14:e dag för att ta hand om aska och sota. Överslagsvis kanske pelleteldning kräver en manuell tidsinsats på två timmar per vecka under eldningssäsong. Det är i vart fall väsentligt lägre än för en komplett hantering vid vedeldning.

FAKTARUTA PELLET:

Av Lennart Ljungblom